Det blev mycket bilåkning i helgen. Därigenom blev det också en överdos radiolyssnande. Noterade att en SKL-rapport, Konsten att nå resultat: Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner, fick rejält med istid i nyhetssändningarna. Inte konstigt. Rapportens syfte är att finna vad som kännetecknar de framgångsrika skolkommunerna. Med tanke på frågans vikt, kan man med fog konstatera att den här typen av forskningsinsatser behövs för att vända den lite trista utveckling som präglat den svenska skolan de gångna decennierna. 

Rapporten har, enligt baksidestexten, "identifierat ett antal faktorer som kan leda till framgång!". Inte mindre än åtta stycken, faktiskt. Intressant och vällovligt. Men hur kom de fram till just dessa faktorer? Såvitt jag kan förstå, ser metodologin ut som följer: Man valde ut de 16 kommuner som klarar sig bäst i nationella jämförelser avseende skolområdet under perioden 2000-2007. Sedan ställde man följande frågor till materialet: Kan vi se gemensamma framgångsfaktorer i de kommuner som deltagit i studien, och vad kännetecknar i så fall en framgångsrik skolkommun?

Detta går emot metodologisk intuition om hur man ska leta efter framgångsfaktorer. Det är knappast rimligt att göra sitt urval på den beroende variabeln (dvs. utgå från de lyckade exemplen), för att därefter se efter vad dessa har gemensamt. Man säger bara något om vad dessa råkar ha gemensamt, inte vad som skiljer dem från de övriga 274 kommunerna. Det kan ju vara så att de relativt sett mindre lyckade kommunerna gör samma saker som de lyckade. Det kan också vara så att det är mer relevant att undersöka vad kommuner ska undvika att göra, snarare än att singla fram vad de bör göra och stirra sig blind på de goda exemplen. Denna uppmärksammade rapport ska nog snarare ska betraktas som en pilotstudie, eller i bästa fall "inspirationsläsning" för praktiker, eftersom det finns visst fog för försiktighet när vi funderar över vilka policyimplikationer som sådana här medialt uppmärksammade rapporter egentligen ska få ha. Petigt, kan tyckas, men det är viktigt att vara noggrann med sådana här saker, i synnerhet när resultat får medialt genomslag. Då riskerar resultaten att förväxlas med sanningar, och kan komma att ligga till grund för politiska reformer vars effekter vi egentligen vet rätt så lite om.