Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag

Entries in skulder (3)

lördag
jan252014

På väg mot normpolitikens slut?

Bör finanspolitiken regleras av ett överskottsmål som i dag, eller har det blivit dags att plocka bort denna kvarleva från 90-talskrisen? Allt fler ifrågasätter överskottsmålet. Motiven varierar. Ur ett vänsterperspektiv är överskottsmålet ett hinder för expansiv politik. Ur ett högerperspektiv är överskottsmålet principiellt förkastligt (målet anses innebära överbeskattning) och förhindrar att sänka skatterna snabbare än de offentliga utgifterna. Och för en del ekonomer handlar nog kritiken om att man vill se en mer aktiv konjunkturpolitik.

Överskottsmålet är en del av den normpolitik som Sverige införde under 1990-talet. Finans- och penningpolitiken började i långt större utsträckning regleras av förutsägbara ramar som inte skönsmässigt kunde ändras och justeras genom politiska beslut från en situation till en annan. Styrning genom fasta regler, inte genom situationsbundna ad hoc-beslut.

Därför kan man säga att överskottsmålet faktiskt handlar om någonting mer än bara normen om ett överskott på just 2 procent över en konjunkturcykel.

Click to read more ...

söndag
nov252012

Utbildning och tacksamhet

Anstränger man sig mer i högskolan om det är föräldrarna som betalar räkningen?

Att vara förälder gör att livet känns meningsfullt, men det gör också att man oroar sig mycket. Uppdraget känns komplicerat, ansvaret stort, och det är svårt att veta vad som är rätt sak att göra i olika situationer. Men det är inte bara barn som blir besvikna på sina föräldrars insatser. Anklagelserna kan gå i andra riktningen också. Hos Via Meadia läser jag ett gruvligt e-brev från en far till sina tre ohängda barn, en son och två döttrar.

Click to read more ...

tisdag
feb082011

Statsskulden ett varv till

Katrine Kielos fortsätter att hävda det oförnuftiga i att staten betalar av på sina skulder. Är det inte smått extremistiskt av Borg att amortera, trots att Sverige med råge uppfyller minimikraven för EU:s stabilitetspakt och trots att vi är i en långt bättre sits än våra än mer olycksaliga grannar? Nej, sätter man in svensk statsskuld i ett längre tidsperspektiv är vi snarare en skuldalkoholist som nu tagit en vit månad, men strax börjar drömma om en återställare.

Sedan den svenska statsskulden började växa 1975, har det under sammanlagt tio år hänt att staten gjort nettoamorteringar. Övriga år har skulden fortsatt att växa.

Statsskuldens utveckling, 1975–2010 (miljoner kronor).

Den här statsskulden är inte resultatet av någon långsiktig investering à la omfattande järnvägsbyggen som måste lånefinansieras och betalas av under en längre tid. Det här handlar om konsumtionsskulder som ansamlades förfärande snabbt under två olyckliga perioder i svensk politik. Frågan man skall ställa sig är dels om det är förnuftigt, dels om det är moraliskt, att ge upp ambitionen att någonsin betala tillbaka den där skulden.

Click to read more ...