Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
onsdag
feb192014

Skapade förbudet mot barnaga en normförändring?

Gabriël Metsu – Det sjuka barnet.Förbudet mot barnaga 1979 brukar ofta anföras som exempel på att lagstiftning kan förändra rådande normer. Men är det ett bra exempel? I slutet av 1960-talet och under 1970-talet skedde trots allt en lång rad normförändringar i samhället, och auktoritära relationer ifrågasattes inom många samhällsområden. Kan beslutet primärt ha varit en effekt av sådana idéer snarare än en orsak till normförändringar? Är lagstiftning primärt ett resultat av moral eller en källa till moral? Trots att exemplet med med barnageförbudet används flitigt är det sällan någon frågar sig vad det finns för belägg på dess attitydeffekter. inslag.se tog en snabbtitt på statistiken och fann någonting oväntat.

Click to read more ...

måndag
feb172014

Vänstervågen och idéspridning

För knappt två veckor sedan medverkade jag på ett Axesseminarium som hade samma tema som det senaste numret, Från idyll till idéer. Ett seminarium om att den rådande idélösheten i svensk politik förmodligen är tillfällig och att idéer och ideologier lär få en återkomst och bryta idyllen. Titeln är en lek med Tingstens gamla bok som lyckades proklamera att ideologiernas tid var förbi strax innan vänstevågen bröt ut. Det kommer säkert att hända igen. Men vilka kommer dessa idéer att vara? Vilka idéer kan vi önska oss?

Click to read more ...

torsdag
feb132014

Barn eller inte?

Åldersgränser tycks vara på väg att bli omoderna. I Belgien tar man i dag beslut om att avskaffa åldersgränsen för eutanasi. Nu ska även barn ha rätt att begära dödshjälp, ”under förutsättning att en psykolog och en psykiater bedömer att barnet kan inse vidden av sitt beslut”. På andra områden har åldersgränser utmanats även i Sverige. Ett exempel är att man nu ifrågasätter åldersgränsen för könsbyten, något som eventuellt även ska bli tillåtet för barn under 18 år.

Click to read more ...

lördag
feb082014

Dold sjukdom kan bero på hälsojournalistik

Hälsojournalistiken måste spegla någon stark drift i det mänskliga psyket. Som en schlagerlåt som aldrig tar slut upprepas samma små figurer med minimala variationer. Läsaren av hälsojournalistik upptäcker snart att artiklarna tillsammans följer en speciell dramaturgi. Medgång och motgång, hot och frälsning. Detta är en berättelse om det mänskliga tillståndet.

Click to read more ...

torsdag
jan302014

På jakt efter självständiga människor

Reyer van Bloomendael – Xantippa häller över Socrates.

I nya numret av Axess (nr 1, 2014) medverkar jag med en artikel om individualismens speciella utveckling. Jag skriver om…

… de två pelare som individualism traditionellt har vilat på. Individualism som autonomi gäller människans frigörelse från makt- och beroendeförhållanden – till klanen, staten och marknaden. Individualism som självförverkligande gäller människans frigörelse från sociala konventioner, hennes fria sökande efter det helt egna, autentiska livsvalet. De båda har setts som förbundna med varandra. Autonomin kan, men måste inte, användas för att möjliggöra ett unikt livsval.

Men av dessa pelare är det bara en som idag verkar ha någon bärkraft. Autonomins värde tals det inte mycket om. Individualitet som personligt uttryck är däremot högaktuellt. Man vill vara Pippi Långstrump, men har slutat att prata om guldpengarna.

Annorlunda uttryckt – men det skriver jag inte i artikeln – skulle man kunna säga att mycket politisk debatt tidigare gällde hur man ska skydda individen från förtryckande samhällsinstitutioner (staten eller marknaden beroende på om man var vänster eller höger), medan den i dag snarare börjat kretsa kring olika slags förtryck mellan individer och hur man (staten) ska gripa in där.

Artikeln finns inte på nätet, men numret innehåller mycket läsvärt.

lördag
jan252014

På väg mot normpolitikens slut?

Bör finanspolitiken regleras av ett överskottsmål som i dag, eller har det blivit dags att plocka bort denna kvarleva från 90-talskrisen? Allt fler ifrågasätter överskottsmålet. Motiven varierar. Ur ett vänsterperspektiv är överskottsmålet ett hinder för expansiv politik. Ur ett högerperspektiv är överskottsmålet principiellt förkastligt (målet anses innebära överbeskattning) och förhindrar att sänka skatterna snabbare än de offentliga utgifterna. Och för en del ekonomer handlar nog kritiken om att man vill se en mer aktiv konjunkturpolitik.

Överskottsmålet är en del av den normpolitik som Sverige införde under 1990-talet. Finans- och penningpolitiken började i långt större utsträckning regleras av förutsägbara ramar som inte skönsmässigt kunde ändras och justeras genom politiska beslut från en situation till en annan. Styrning genom fasta regler, inte genom situationsbundna ad hoc-beslut.

Därför kan man säga att överskottsmålet faktiskt handlar om någonting mer än bara normen om ett överskott på just 2 procent över en konjunkturcykel.

Click to read more ...

tisdag
jan212014

Vad händer när duktiga matematikelever försvunnit?

Den senaste Pisaundersökningen har satt fart på skoldebatten. Men det diagram som gjort mig mest bekymrad är ett resultat som kommer från TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study. Detta är en internationell jämförelse av bland annat matematikkunskaperna hos elever i åttonde klass (drygt 5 000 elever gör testet i Sverige). Sverige har deltagit i fyra mätningar: 1995, 2003, 2007 och 2011.

Att matematikkunskaperna bland svenska elever är dalande gör ingen förvånad. Men ett resultat överraskade mig ändå. Det som särskilt sticker ut är att de riktigt duktiga eleverna tycks vara på väg att utrotas.

Click to read more ...

tisdag
jan072014

Hur är det för nördar att sitta i fängelse?

Frågan ställdes Quora. What is it like to be a geek in prison? Många har nog undrat samma sak, så där lite till mans. Hur skulle en sådan förläst sparv som en själv kunna klara sig i den hårda miljön? Det är som en urban motsvarighet av historien om hur en civiliserad person kastas ut i vildmarken och tvingas upptäcka hur lite stadens färdigheter är värda i naturen. Eller finns det något bytesvärde i kontorsfärdigheter och förläsenhet?

Svaren kom i form av många självupplevda berättelser och vittnesmål om livet innanför.  (Något som gör Quora intressant att besöka – när kniviga frågor får initierade svar.)

Click to read more ...

tisdag
dec172013

Sysselsättningsgapet ett varv till

Den senaste veckan har nationalekonomen Andreas Bergh fört en ganska uppmärksammad debatt med bland annat LO om förklaringen till invandrares svårigheter på den svenska arbetsmarknaden – det fenomen som brukar gå under benämningen sysselsättningsgapet. Bergh har i ett working paper funnit ett statistiskt samband mellan fackföreningarnas styrka (mätt i kollektivavtalens täckningsgrad på arbetsmarknaden) och sysselsättningsgap.

I det här sammanhanget har det förekommit hänvisningar till ett gammalt inlägg på inslag.se, som diskuterade korrelationen mellan asylinvandring per capita och storleken på sysselsättningsgapet. Frågan har ställts om inte den variabeln kan påverka sambandet som Bergh har funnit – vilket i praktiken är det som LO hävdar. Själv skriver Andreas att det inte är orimligt att det finns ett sådant samband, men påpekar helt riktigt att det ändå är en rätt enkel och skral liten analys som gjordes den gången, så det återstår att se hur sambandet ser ut.

Eftersom det onekligen är jag som är skyldig till det där inlägget och mitt namn nu nämns i debatten, har jag tyckt att det är motiverat att jag tar en snabbtitt på om den variabeln har någon bärkraft i den modell som används i Berghs working paper.

Click to read more ...

Page 1 2 3 4 5 ... 119