Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
onsdag
jul312013

Frälsningläran och den rasistiska arvsynden

För oss småbarnsföräldrar som intet ont anande läst Stina Wirsén-böcker för våra barn var det något av en överraskning förra året när en forskare kom fram till att den tecknade figuren Lilla Hjärtat var ”uppenbart rasistisk”. För den naiva läsaren var nog intrycket av Wirséns böcker att de drog åt det politiskt ängsliga snarare än åt det kryptorasistiska. I de lugnaste vatten, tydligen. Efter en så kallad kulturdebatt meddelade Wirsén att figuren inte skulle användas mer.

I senaste numret av Vi berättar Wirsén om hur hon ser på det som hände. DN Kultur-journalisten Mona Masri (ja, hon) är missnöjd med det hon säger i intervjun. Masris kritiska kommentar är riktigt intressant på det där ofrivilliga viset. Hon skriver:

Vi är alla, utan undantag, doppade i samma rasistiska gryta. Det som behövs för att vi ska kräla upp ur den är kunskap. Forskning. Att vrida och vända på alla stenar. Blicka bakåt.

Tanken är välbekant, men den uttrycks sällan så plumpt och omaskerat: Vi är alla rasister, fram till den punkt då vi gör bot genom forskning och självrannsakan. Samma resonemang ligger bakom att en Stefan Löfven kan häva ur sig att ”rasistiska tankesätt visar sig i hela samhället, till och med i regeringen”. Rasism överallt, varför det var viktigt att vi måste ”orka se den som finns hos oss själva”. Ändå kovänder Löfven när han ställs inför motfrågan vilken rasism han funnit i sitt eget inre. Detta framstår förstås som självmotsägande pladder. Men egentligen är tankegången mycket gammal. Det är helt enkelt en lära om arvsynd och frälsning – men i sekulär tappning.

Vi hittar syndabekännelsen i psalmboken. Första delen lyder:

Jag fattig, syndig människa bekänner inför dig, helige och rättfärdige Gud,
att jag, som är född med synd, på många sätt har brutit mot dig. 
Jag har inte älskat dig över allting
och inte min nästa såsom mig själv.
Mot dig och dina bud har jag syndat
med tankar, ord och gärningar.
Jag är värd att förkastas från ditt ansikte,
om du skulle döma mig som mina synder har förtjänat.

Sedan kommer den glada vändningen:

Men du, käre himmelske Fader, har lovat,
att med mildhet och nåd ta emot alla som vänder sig till dig.
Du förlåter dem allt vad de har brutit och försummat
och tänker inte mer på deras synder.
Detta litar jag på när jag nu
ber dig om förlåtelse
för min Frälsares Jesu Kristi skull.

Kort sagt, människan är i originalutförande ofullkomlig, förtappad, doppad i någon äcklig gryta för att tala med Marsis metaforer. Men det finns ett och endast ett botemedel: att bli klubbmedlem och ansluta sig till den rätta läran, Sanningen och ljuset. Då tvättas det fula bort. Synderna förlåts.

När Eric Hoffer diskuterade massrörelsernas psykologi lade han märke till att just idén om frälsning är återkommande (även om frälsningen då kan komma i sekulär förpackning).

[T]he technique of a mass movement aims to infect people with a malady and then offer the movement as a cure. ”What a task confronts the American clergy” – laments an American divine ”preaching the good news of a Savior to people who for the most part have no real sense of sin.” An effective mass movement cultivates the idea of sin. It depicts the autonomous self not only as barren and helpless but also as vile. To confess and repent is to slough off one’s individual distinctness and separateness, and salvation is found by losing oneself in the holy oneness of the congregation. (Hoffer, The True Believer, Loc 757).

Den religiöst troende biktar sig i kyrkan, medan den sekulärt troende går på seminarier på Södertörn, bekänner sina tankebrott och mottar frälsning från rasism. För trettio år sedan skulle samma andas barn avlagt rödgardistisk självkritik istället. Inte undra på att Masri blir ”bestört” när det nu uppdagas att Wirséns bekännelser och botgöring inte kom från hjärtat, utan endast var läpprörelser för att undkomma ytterligare förhör vid inkvisitionsdomstolen.

Reader Comments (1)

Jag tror att den här ”frälsningsläran” beror på att man vill ha en enkel förklaring till att det finns fördomar o rasism. Man talar så gärna om rasistiska strukturer, och ”alla ... doppade i samma rasistiska gryta” är väl ett mindre fint sätt att säga samma sak. Det blir till ord som ger en förklaring att hålla i, även om det i praktiken inte förklarar så mycket. Inom det kvalitetsarbete som jag arbetar med till vardags pratar vi om ”the five whys”. T ex: Färgen rann av tyget. Varför? Därför att processbetingelserna i färgbadet var inkorrekta. Varför var de inkorrekta? Därför att ... osv.
Ställer man en sådan fråga på ”strukturell rasism” eller ”doppade i grytan” märker man att man inte har kommit närmare en rimlig förklaring med dessa ord. (”Varför finns strukturell rasism? Därför att folk är rasister. Varför är de rasister? För att det finns strukturell rasism ...?!)
I stället tror jag att det är *mekanismer*, snarare än strukturer, som spelar roll. Ungdomar jag känner tycker att det finns mycket folk från Mellanöstern som är stökiga i klassen. Då kan man antingen avfärda deras åsikt som ”strukturell rasism”, eller fråga sej vilka mekanismer leder till att killar från Mellanöstern är överrepresenterade bland de stökiga. Och då börjar det kanske med att det finns lite sociala skäl till att blir lite grann så, och sedan är det ett beteende som identifieras och förväntas av den gruppen och då blir det en självuppfyllande profetia (så kallad fördom). Mycket förenklat. Ser man det som ”mekanismer” så kan man (den sociala ingenjören - politiker eller individ) ju försöka bryta något konkret fenomen i mekanismen, påverka någon länk i kedjan. Försöka – om än inte alltid så lätt. Men en”struktur” som inte går att hitta, då blir det svårt att hitta något konkret att bryta i den riktiga orsakskedjan.
Ett annat exempel, jag läste – jag tror det var i någon av Freakanomics-böckerna – om att undersökningar visar att bland skolelever i USA är de som är duktiga och har bra betyg mer populära än genomsnittet. Fast inte bland svarta, där visar undersökningarna att tvärtom, de som är duktiga blir mindre populära. Man kan ju se hur det började – svarta var, på grund av rasismen – i ett ”utanförskap”. Och när sedan rasismen minskade så fanns utanförskapet kvar. Och vi får då racial profiling som ju kan ha en statistik grund men bidrar till stigmatiserring som blir ytterligare en förtärkning osv. ... Och här finns det ju många självförstärkande mekanismer. Utöver litteraturen har jag själv stött på liknande erfarenheter. Jag känner en ung svart skoltjej i London. Hennes pappa berättade för mej att en del av hennes svarta kompisar inte ville ha kvar henne i deras gäng när hon började att också umgås med vita kompisar. Och jag känner en vuxen svart tjej här i Sverige som pratar ypperlig svenska och är ganska svensk till sättet – delar av hennes familj vill inte ha så mycket med henne att göra för att hon inte är som dem. Självförstärkande mekanismer.
Bara några lösa tankar i en fråga som i grunden är svår - och som blir ännu svårare att diskutera för det är så lätt att ”säga fel” nuförtiden. mvh

2 augusti 2013 | Unregistered Commenterpeter adler

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>