Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
måndag
jul292013

En liten novell om uppfostringsresor

När tekniken för tidsresor utvecklades förutsåg man en jättemarknad för historiskt fritidsresande. Så blev det inte. Bortsett från intertemporal sightseeing till berömda platser och tidpunkter, då historiska landmärken varit i nyskick, uteblev turismen. De riktiga bildningsresorna mellan seklen tog inte fart. Istället blev uppfostringsresor populära. Uppfostran av omgivningen, inte resenären.  Ty människan är inte först och främst intresserad av att lära sig något. Hon är intresserad av att läxa upp andra. Hon beundrar inte antikens greker för hur de utvecklade demokratiska institutioner, utan klandrar dem för att rättigheterna inte omfattade hela befolkningen. För henne är historien bara en svit av mer eller mindre ofullkomliga försök att skapa just det samhälle som hon själv har vuxit upp i, och nu kunde hon äntligen göra något åt avvikelserna.

I ett frukostprogram redogjorde en representant från ett ungdomsförbund för sin resa till antiken. I ett fältläger vid Donaus strand hade han fått träffa Marcus Aurelius, och berättade stolt om samtalet som de hade haft i kejsarens tält.

  – Jag tog också upp barnens rättigheter och lämnade över en introduktion till Barnkonventionen som översatts till latin. Det var ont om tid, men jag hann även framföra en skarp uppmaning att motverka ökenspridningen i Nordafrika.

  – Fascinerande! Verkligen fascinerande! Hade du några egna frågor till Marcus Aurelius? Vad var du mest nyfiken på?

  – Jag frågade bland annat hur lång tid det skulle ta att komma till rätta med könsfördelningen i senaten.

Men uppfostringsresor till svunna tider hörde till undantagen. Det var framtiden som reste till oss. Det mest populära resmålet för bättre vetande var västvärlden på 2000-talet. I början hade visserligen viktigpettrarnas pionjärer begett sig till Birka, till Bysans och tsarens Ryssland, fullastade med goda råd och bestämda uppfattningar. Men eftersom de aldrig återvände eller hördes av igen upphörde dessa resor mycket snabbt. Västvärlden på 2000-talet var den första tidpunkten i historien där beskäftighet respekterades, där man välkomnade oegennyttiga, stjärnögda samhällsförbättrare. Så det var till 2000-talet resorna gick.

När tekniken för tidsresor utvecklades förutsåg man handel mellan seklen. Vår tid skulle exportera billig spannmål till 1600-talet och importera handknutna mattor och högklassigt porslin. Så blev det inte heller. Mattorna var knutna av barn, porslinet kom från ofria länder. Allt belades med importförbud.

Istället för handknutna mattor fick vi skaror av unga idealister. De anlände till vår tid från alla kommande sekler och levererade förmaningar, tidlösa klokheter och policyrekommendationer som skulle göra världen till en rättvis plats. Debattredaktörerna och tv-producenterna älskade det. Kinesiska ordspråk utkonkurrerades från väggkalendrarna och ersattes av vackra ordstäv från 2300-talet. 2000-talet var ett unikt resmål, för det var nu och endast här som historiens enorma utbud på viljan att dominera andra mötte en lika stor efterfrågan på att låta sig bli omskapad och fostrad till något bättre. På så sätt fann ändå alla sekel tidsresorna användbara och de blev mycket populära.

Man hade befarat att den temporala globaliseringen skulle utjämna alla kulturella skillnader mellan seklen – att alla historiska epoker skulle gå upp i varandra och bli likadana överallt och i alla tider. Så blev det inte. Olika tidsåldrar ogillade varandra skarpt och utväxlade endast nedlåtenhet. Förutom 2000-talet, som tvärtom blev en hybrid av förnumstigheter från hela världshistorien. På så sätt blev även denna tidsålder unik. Den lockade ingen nöjesturism, men det skrevs senare en del böcker om den.

Tidigare små noveller som publicerats på inslag.se återfinns här.

Reader Comments (1)

Hehe. Inte helt långt bort från http://stuffwhitepeoplelike.com/2008/05/28/101-being-offended/

30 juli 2013 | Unregistered Commenterpontus

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>