Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
lördag
sep222012

Varför gör de inte bara som Solna?

I Solna fungerar flyktingmottagandet och folk kommer i arbete. I Södertälje är det fiasko och bidragsberoende. Varför inte bara kopiera Solnas modell? Det finns nog ett bra svar. Migrationsverkets statistik ger en ledtråd.

Södertäljes integrationsinsatser är ett fiasko, ett kapitalt misslyckande, menade Rola Brentlin i SVT Debatt i torsdags. Hennes insats hyllas i dag av DN:s nyförvärv på ledarsidan, Susanna Birgersson. Hon ogillar i övrigt att integrationspolitikens utfall beskrivs i negativa ordalag, en ”orimlig” beskrivning, och varnar:

[V]erkligheten är inte så mörk som bland andra SD vill att vi ska tro.

Man får visst kalla Södertälje – den kommun som med stor marginal dragit det absolut tyngsta lasset i svenskt flyktingmottagande – för ett kapitalt misslyckande och anklaga kommunpolitikerna för att själva ha ställt till med stadens bekymmer, och kan ändå komma undan med att hyllas av DN. Men om man ifrågasätter hur staten har hanterat integrationspolitiken och synar utfallet av de statliga integrationsprogrammen, då tar det stopp. Ty då vill man måla en överdrivet mörk bild sida vid sida med Sverigedemokraterna enligt DN. Ack ja…

Den ”sysselsättningsstatistik” som DN nu försöker använda som belägg på att integrationspolitiken alls inte skulle vara ett fiasko plockas isär grundligt och pedagogiskt av Tino Sanandaji. Nej, det har förstås inte inträffat något fantastiskt trendbrott. Sverige spelar fortfarande i lingonserien när det gäller jobbintegration. Inte ens regeringen försöker anföra några framgångar att tala om när den beskriver utfallet av etableringsreformen i höstbudgeten (utgiftsområde 13). En smärre sysselsättningsökning bland utrikes födda vore väl för övrigt bara det förväntade resultatet av att arbetskraftsinvandringen har liberaliserats. Det är sysselsättningen bland flyktingar och deras anhöriga som är det allvarliga problemet.

Men låt oss återvända till Rola Brentlin och fiaskot i Södertälje. Hennes dom över kommunen var hård. I programmet sade hon:

Södertälje är ju en kommun som har misslyckats kapitalt med integrationen av utrikes födda. Men det finns andra goda exempel. Samma grupper lyckas olika väl i olika kommuner vilket visar att det är ju den förda politiken som ger de här resultaten. Man har inget fokus på arbetsmarknaden. 

De har ställt till med eländet själva, klantskallarna i Södertälje kommun! Hur borde de gjort då? Man borde förstås lära av framgångsexemplen där integrationen har fungerat:

Solna är ett sånt bra exempel. Solna har en jättehög andel utrikes födda, man tar emot många flyktingar och ensamkommande flyktingbarn. Man har ett jättelågt utanförskap i form av arbetslöshet, och södertälje har åttahundra procent så många hushåll i försörjningsstöd som Solna. Så det finns goda exempel, och de har vi också sett förr.

Gör som i Solna, så fixar det sig. Hur gör de i Solna då? Frågar man deras stolta kommunpolitiker får man höra om samverkan och jobbfokus som ligger bakom det enastående utfallet. Men kan det möjligen finnas en till hemlig ingrediens i den dunderhonung som låter Solna fixa flyktingmottagandet medan Södertälje blir en flopp? Jo, det gör nog det. Och det är ingen högoddsare: storleken på mottagandet.

Migrationsverket publicerar statistik över hur stort flyktingmottagande kommunerna har inom ramen för kommunernas överenskommelser med staten (se förklaring). Det är inte ett perfekt mått, men antagligen en riktigt skaplig fingervisning om storleken på den flyktingrelaterade invandringen till olika kommuner.

Kommuner skiljer sig rejält åt i storlek, och flyktinginvandringen bör sättas i proportion till storleken på kommunen. Nedanstående diagram visar hur stor proportionell andel av flyktinginvandringen som Sveriges 75 största kommuner tog emot inom ramen för överenskommelser med staten under 2005–2011. Den gröna linjen vid 1 markerar gränsen för när en kommun tar emot ”sin andel” – dvs. när kommunens andel av Sveriges befolkning är lika stor som kommunens andel av totalt antal kommunplacerade i Sverige. En kommun med värdet 2 tar emot dubbla sin proportionella andel, osv.

Kommuners flyktingmottagande enligt ersättningsförordningen 2005–2011 i proportion till kommunstorlek. 1 = svensk normalnivå. (Egen beräkning från Migrationsverkets statistik.)

Nog är det ett speciellt debattgrepp att en förespråkare av omfattande flyktingmottagande angriper den kommun som med stor marginal dragit det tyngsta lasset i flyktingmottagandet och samtidigt lovordar en kommun som inte är i närheten av att ens nå upp till sin proportionella andel av svenskt flyktingmottagande. Om Sverige som helhet tillämpade samma mottagningsnivå som Solna torde vårt flyktingmottagande sjunka till en tredjedel av dagens nivå. Att Södertälje har 800 procent fler bidragshushåll än Solna är nog inte så anmärkningsvärt med tanke på att deras mottagande per capita under 2005–2011 var 1 100 procent högre än Solnas… Men när resultatet av den belastningen sedan slår över i bidragsstatistiken blir politikerna utskällda.

–––

[Min sammanställning (Exceldokument) av Migrationsverkets statistik. Som vanligt är jag tacksam för rättelser om jag har råkat göra något misstag i tabellerna.]

Reader Comments (2)

Tyvärr, har du fel. Variabeln du använder leder dig till felaktiga slutsatser.
Var är felet? Att ha överenskommelse om att ta emot xx antal flyktingar och att verkligen göra det är två helt olika saker. Många kommuner skriver avtal av rädsla för kritik. (till och med vellinge har nufötiden ett avtal). Men om du tittar på vad de lovar i avtalet när det gäller antalet flyktingar o sedan jämför det med verkligheten kommer du se att det är mycket olika. Därför är avtalet och siffrorna i den i princip helt omöjliga att använda i statistiken.
Dock har du rätt i att bakom Solnas succé finns en "liten hemlighet". Rättare sagt är det två:
1. Solna har hittat på ett kreativt sätt att flytta människor till A-kassa. (helt lagligt så klart men dock lite tvivelaktigt). Kommunen betalar själva flyktingarnas praktik hos företag i Solna under längre tid. Av de pengar de får från staten huvudsakligen. Det gör att det ser ut i statistiken som om dessa människor har fått ett ritkigt jobb. Och möjliggör för flyktingarna att skaffa sig rätten till A-kassa efteråt. :-) Dessa saker är omöjliga att utläsa ur statistiken.
2. Solna har väldigt många företag, låg arbetslöshet, bra företags klimat och relativt få flyktingar (dock inte alls så få som du skriver relativt sett). Därmed har dem en möjlighet att skaffa praktik åt många - vilket i sin tur leder till jobb. Eftersom de skapar de nätverk som leder till jobb och som flyktingarna ofta inte har.
Så:
A. de är lite väl kreativa i sin bokföring. Kansker. Även om allt är helt lagligt och till och med önskvärt borde de redovisa det någonstans.
B. det går faktiskt lättare att integrera sig när det finns många företag dvs. möjlighet att praktisera och skapa nätverk och få jobb så småningom.
Slutsatsen? Gör som Solna. Fast redovisa gärna dina metoder så det inte ser ut som "jobbmirakel".

22 september 2012 | Unregistered CommenterIgor

Nej, om jag har helt fel så är det inte på grund av missen som du anför. Du skriver:

Att ha överenskommelse om att ta emot xx antal flyktingar och att verkligen göra det är två helt olika saker. Många kommuner skriver avtal av rädsla för kritik. (till och med vellinge har nufötiden ett avtal). Men om du tittar på vad de lovar i avtalet när det gäller antalet flyktingar o sedan jämför det med verkligheten kommer du se att det är mycket olika.

Men om du följer länken till Migrationsverkets statistik så ser du att siffrorna gäller utbetald ersättning för faktiskt mottagna flyktingar. Vill bara få det förtydligat, för jag formulerade mig visst alltför otydligt i inlägget. Beklagar det.

22 september 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>