Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
måndag
aug202012

Stadsdelar utan inkomstökningar

Ibland hittar man intressanta nyheter på oväntade ställen. Nedanstående diagram återger siffror på förändringen i medelinkomst (inflationsjusterad) mellan 1991 och 2010 i ett antal av Stockholms södra stadsdelar. Det var i lokaltidningen Mitt i Söderort Liljeholmen som jag såg statistik som jag reagerade på (7 augusti 2012, s. 5).

(Mitt i Söderort Liljeholmen, ursprungligen data från Sweco)

I genomsnitt har medelinkomsten i Stockholm ökat med 45,6 procent under tjugo år, i stadsdelar med mycket renovering och nybyggnation har den ökat väsentligt mer än så. Men i fyra stadsdelar kan man se att den reala inkomsten mer eller mindre har stått still i tjugo år eller till och med fallit.

Det framgår inte hur ”inkomst” definieras här och om den inkluderar olika slags bidrag. Man ska också minnas att värdena gäller stadsdelar, inte enskilda hushåll. Det är naturligtvis i många fall inte samma individer som sett sina realinkomster stå stilla i tjugo år. När hushållsekonomin tillåter lämnar man en fattig stadsdel och flyttar till en mer välmående.

Men icke desto mindre finns det viktiga frågor att ställa sig här. För det första, vad händer med områden där de reala inkomsterna inte ökar alls på flera decennier, samtidigt som resten av samhället tuffar vidare? För det andra, vad talar för att de kommande tjugo åren kommer att bjuda dessa områden på en bättre utveckling än de senaste tjugo åren har gjort? Vad talar för att inkomster som stått stilla i tjugo år ska börja öka i framtiden? Och om inte, hur ser i så fall läget ut om tjugo år? Med vilket allvar diskuteras den frågan i dagens politiska debatt?

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.
  • Response
    Response: masstraff
    inslag.se - Förstasidan - Stadsdelar utan inkomstökningar

Reader Comments (8)

Intressant! Bredäng och Skärholmen har jag länge känt till som stadsdelar bemärkta i detta sammanhang, men Vårberg och Sätra är kanske två nya bekantskaper! Är Sätra = Hagsätra? Vårby Gård har man ju hört om, men det ligger väl i Huddinge? Hur relaterar förresten siffrorna till invandring och andelen utrikes födda, månne?

21 augusti 2012 | Unregistered CommenterMagnus Strömgren

Det är ett pärlband av miljonprogramsområden. Sätra mellan Skärholmen och Bredäng, Vårberg efter Skärholmen.

21 augusti 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Det klassiska begreppet segregering.

Det kan väl betonas att vissa landsorter är ännu värre. Där går den absoluta inkomsten mot noll.

21 augusti 2012 | Unregistered CommenterAnders B Westin

Säger inte den där listan bara att det är läge att köpa BR i Västertorp eller varför inte en villa i Solberga för den som vill ha bra avkastning på insatt kapital?

21 augusti 2012 | Unregistered CommenterRoger

Jag tycker att siffrorna är mer uppseendeväckande än så. Skillnaderna mellan flertalet stadsdelar är en fråga om grader: alla får det bättre men i olika takt, ja den vanliga svenska segregeringsdebatten som vi hört så många gånger med dess rätt förutsägbara positioner. Men det uppseendeväckande här är ju Sätra, Bredäng, Skärholmen och Vårberg där genomsnittliga realinkomsten i princip inte stigit alls på tjugo år. Är inte det väldigt illavarslande för dessa områden? Och vad händer om det håller i sig? Kan den stå still i fyrtio år? Osv.

22 augusti 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag tänker att det beror på att antalet medel- och höginkomsttagare i Stockholm inte är större än att bostäderna i de nu populära områdena täcker behoven. De "rika", snarare än "rikedomen" flyttar utåt i en relativt långsam takt. Det är inflyttningen av medelklassen som statistiken visar. Och vi väljer våra bostadsområden med omsorg.

Jag skulle vara mer förvånad om de här områdena stannade kvar samtidigt som motsvarande områden i kranskommuner som Huddinge (t.ex. Flemmingsberg), Botkyrka, Sollentuna eller miljonprogrammen på norra/västra sidan staden inte stod stilla.

Kommer de stå och stampa länge till? Allt beror, tror jag, på hur trångbodda medelklassen blir i områden närmare staden. På 80-talet hade vi kanske diskuterat Aspudden på samma sätt? Man kan fundera på om nybyggen som Hammarby Sjöstad och Liljeholmskajen försenar medelklassens utflyttning till dessa mer slitna områden? Nu byggs det extremt mycket kring Fruängen, vilket säkert bromsar utflyttningen till de närliggande (men "sämre") områdena Sätra och Bredäng.

26 augusti 2012 | Unregistered CommenterRoger

Men nog krävs det ganska drastiska flyttmönster för att få stillastående realinkomst i de där stadsdelarna. Ta en titt på hur den allmänna lönenivån i Sverige utvecklats under samma tid:

Reallöneutveckling, Ekonomifakta

Även om man så bara har en genomsnittlig reallöneökning på en procent om året (och även arbetarlöner i Sverige steg betydligt mer än så under perioden) resulterar det i över tjugo procent högre reallön på tjugo år. Det här mönstret vi ser skulle betyda att, exempelvis, alla som får någon reallöneökning alls flyttar ut från området och ersätts av människor med lägre inkomst, och att det mönstret håller i sig i tjugo år. Det är inte en gradskillnad mellan de där fyra områdena och övriga, utan en artskillnad -- av diagrammet att döma.

27 augusti 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Du har såklart rätt i att det är extremt, sett över en så lång period. Men jag tror att det skulle vara intressant att se hur utvecklingen för de andra områdena varit, år för år. Jag kan tänka mig att tex Aspudden hissade iväg rätt ordentligt i inkomster när priserna på BR steg som kraftigast (kanske 01-05?).

Min erfarenhet är att människor flyttar om/när de har råd och då till ett område som de just precis har råd med. Ingen annan än den med ek problem flyttar till dessa "billiga" områden. Alla andra flyttar därifrån tills det blir populärt, då lyfter både BR-priser och snittinkomster ganska snabbt.

27 augusti 2012 | Unregistered CommenterRoger

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>