Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
lördag
aug182012

Kyskhet i det offentliga rummet

Vid hamnen i Mölle finns en skylt med svartvita bilder som föreställer badare från förra sekelskiftet. Mölle blev en ryktbar badort som lockade besökare från Tyskland. Anledningen var inte minst att stället ansågs lössläppt. Här badade män och kvinnor tillsammans! Varför skyltar man om den saken i Mölle idag? En förklaring är nog att de flesta inte bara ser det som en historisk kuriositet, utan som ett historiskt framsteg, något som Mölle kan vara stolt över. Det var inte bara så att en ny variant av badvanor uppstod i Mölle. De nya badvanorna var bättre än de gamla. Mer i linje med hur många idag tycker att samhället ska fungera. Det är bättre om det är allmänt accepterat att män och kvinnor badar tillsammans – ett uttryck för emancipation, kvinnan som fullvärdig samhällsmedlem och inte bara ett sexualiserat objekt, etc, etc.

Idag blir önskemål om könsseparerade badtider vanligare. Det har blivit laddat hur man ska se på kommuner som tillmötesgår kraven. Är det bara en fråga om att leverera ett rikare utbud av kommunala tjänster för att göra fler grupper nöjda. Eller handlar det om en återpuritanisering av det offentliga rummet? Håller samhället på att bli mer som tiden före Mölle? Och vill vi verkligen det i så fall? Andreas Johansson Heinö diskuterar saken här.

Kärnfrågan handlar egentligen om mitt liv efter min egen fason berör min omgivning. Finns det vettiga skäl att ha synpunkter på hur kyska ens grannar är? Kan vi inte ha en samhällsordning där ena familjen lever sitt amish-liv och andra familjen bjuder in till glada ormgropar i trädgården tre dagar i veckan? Allt i toleransens och vidsynthetens namn. Dilemmat är förstås att vi delar samma offentliga rum. När allt fler lever amish kommer ormgropsentusiaster att upptäcka att deras liv blir ganska besvärligt. Även utanför den egna trädgården. Och vice versa. Därför handlade det som hände i Mölle om mer än de enskilda badarna där. Och därav stolheten idag. De svartvita bilderna beskriver en samhällsförändring som ägde rum.

Sakine Madon diskuterar i Expressen ”vår rädsla för nakna kvinnor”, apropå att Facebook raderat en bild på en av Sakines kompisar som nakenbadar.

Det är i själva verket den heltäckta kvinnokroppen som är den mest sexualiserade; det är då minsta lilla otäckta handled anses föra tankarna till sex. Det är då kroppen blir något mystiskt och mindre naturligt. Och lika fel som att förbjuda kvinnor att ta på sig täckande klädsel, är det att radera kvinnlig nakenhet från det offentliga.

Men det centrala här är faktiskt inte förbud i juridisk mening utan vad som uppfattas som normalt, onormalt, stötande eller acceptabelt i olika sammanhang. Facebook är ett privat företag som helt enkelt försöker tillfredsställa sina annonsörer. Ändå uppfattas detta uppenbarligen som en politisk fråga – något som gäller samhället i vidare mening. Ty nakenbadare upptäcker ju att omgivningens dominerande uppfattning och acceptans faktiskt spelar roll. Det kommer att finnas mindre utrymme för glada nakenbadsbilder i ett mer kyskt samhälle än i ett mindre. Det är en enorm skillnad på att vara strandens enda nakenbadare eller att vara en av hundratals nakenbadare den dagen.

Som jag ser på saken är det mycket paradoxalt om man bekymras över att acceptansen för den nakna kvinnokroppen minskar, att det ska vara påklätt på Facebook och att småflickor inte får springa på stranden utan baddräkt, men samtidigt hävdar att det är en ren privatsak utan samhällseffekter att exempelvis efterfrågan på könsseparerade badtider ökar. (Därmed inte sagt att just Sakine gör den kombon – jag minns inte vad hon skrivit om badtider.)

Om Facebook köptes upp av ett gäng förmögna badseparatister, skulle det då vara acceptabelt med strikta sedlighetsregler för vad som får postas där?

Reader Comments (2)

Som ingenjör lärde jag mig en gång en bra princip för datakommunikation: sändaren följer ett strikt protokoll, och mottagaren försöker acceptera och kompensera för tämligen grova avvikelser. Översatt till mänskliga relationer: jag ser till att mina handlingar följer min etiska kod, och skiter i vad andra gör. (Dock verkar vi ofta bete oss tvärtom; kollektivt bestämmer vi att det är jätteviktigt att köra i 30 förbi barnens skola, medan vi individuellt blåser på som blådårar när vi har bråttom till jobbet.)

Sensmoralen är att det inte bara är vilka normer som gällersom är viktigt, utan även vilka avsteg från normen som är accepterade. Struntar vi i vilka kjolar folk bär, så spelar det ingen roll om normlängden är 5 eller 150 cm. Eller, uttryckt matematiskt: så länge variansen är oändlig, spelar väntevärdet inte så stor roll.

20 augusti 2012 | Unregistered CommenterHans Odeberg

Det där är förstås en vettig och högst tolerant inställning som man gärna kan tillämpa för egen del. Men när Mölle stolt sätter upp bilder på sambadande män och kvinnor, eller när man blir orolig för att efterfrågan på könsseparerade bad ökar, bygger det på att man tror att din toleranta inställning inte är typisk. Om attityder och vanor kommer i klump – att t.ex. badvanor i många fall är en hyfsad indikation om hur man ser på samlivet mellan män och kvinnor inom många områden – så kommer ju saken i ett annat ljus. (T.ex. om många särbadare inte bara har den privata preferensen för ett visst sätt att bada, ungefär som vissa vill ha bubblor och andra vill slippa, utan också anser att sambadare är omoraliska personer.) Det är därför många gillar det som hände i Mölle. Såg vi inte det större samhälleliga sambandet skulle det förändrande badandet i Mölle bara varit en ren kuriositet.

20 augusti 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>