Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
tisdag
jun052012

Vad förklarar sysselsättningsgapet?

Hur kommer det sig att utrikes födda i Sverige har osedvanligt svårt att hitta jobb? Beror det kanske på migrationsströmmar eller arbetsmarknadens regelverk?

De svårigheter som utrikes födda har på arbets­marknaden är ett verkligt bekymmer som behöver rättas till. Som tidigare diskuterats på inslag.se är Sverige sämst i klassen på jobbintegration. Invandrare har svårt på arbetsmarknaden i många länder, men i Sverige är problemet osedvanligt stort. Frågan är vad det beror på.

– Det måste väl ändå stå någonstans?

Tre konkurrerande förklaringar har tidigare diskuterats: invandrings­strömmar, arbetsmarknadens och välfärdsstatens institutioner samt negativa attityder mot invandrare. Den sista förklaringen framstår inte som särskilt intressant för Sveriges del, eftersom vi har mest positiva attityder i mätningarna, men ändå presterar sämst i jobbintegrationen. Låt oss nu istället titta närmare på de andra två faktorerna.

Mått

Även om det inte hör till vanligheterna i den svenska migrationsdebatten, kan det vara en intressant utgångspunkt att försöka hitta lite data (!) på de faktorer vi diskuterar. Perfekta data finns i himlen – vi får nöja oss med vad vi kan hitta. Här utgår vi från regeringens diagram över sysselsättningsgapet, och föreslår följande mått för att undersöka de två konkurrerande förklaringarna:

Asylsökande per 1000 invånare, medelvärde 2001–05 och 2006–11. (UNHCR) Klicka för förstoring.

1. Skiljer sig migrationsströmmarna åt mellan olika OECD-länder? Här kan man använda UNHCR:s statistik över antal asylsökande per 1000 invånare (1, 2). Medelvärdet av de två perioderna 2001–2005 och 2007–2011 får tjäna som mått på hur stor flyktinginvandringen är i förhållande till befolkningen i olika länder. Det är inte ett perfekt mått, men det är oerhört mycket bättre än att sitta och dra anekdoter på twitter i varje fall.

2. Skiljer sig välfärdsstatens institutioner åt och skapar insiders och outsiders? Argumentet tar i praktiken sikte på den svenska modellen i vid mening. Faktorn är förstås svårfångad, men ett mått som borde vara mycket relevant är hur fri och flexibel arbetsmarknaden är. Här använder vi därför Heritage Foundations index på Labor freedom som är en av komponenterna i deras Index of Economic Freedom.

3. Vidare behövs ett mått på sysselsättningsgapet. Det är inte helt enkelt att hitta de OECD-siffror som regeringen refererar till. Därför görs här en liten ful genväg: storleken på sysselsättningsgapet skattas okulärt från diagrammet. Det är inte perfekt, men nog tillräckligt korrekt för att inte ställa till med fel.

Slutligen har Luxemburg strukits från datasetet. Anledningen är att landet inte har fler invånare än en måttligt stor storstad, vilket gör att antal asylsökande per 1000 invånare kan få rätt extrema värden genom enstaka händelser.

Vilken faktor verkar vara starkast?

Sagt och gjort, över till resultaten. Vilken faktor verkar slå starkast på sysselsättningsgapet? Antal asylsökande per capita ser ut att ha en påtaglig effekt på sysselsättningsgapet.

Sambandet mellan antal asylsökande och sysselsättningsgapet. (r2=0,31)

Hur klarar sig Labor Freedom-variabeln i den här matchen, då? Inget vidare.

Sambandet mellan Labor Freedom och sysselsättningsgapet. (r2=0,01)

Men kanske har Labor Freedom en signifikant påverkan på det där sambandet mellan antal asylsökande och sysselsättningsgapet? Dvs. att i länder med många asylsökande tenderar kanske effekten på sysselsättningsgapet att bli mindre när man kontrollerar för graden av flexibilitet på arbetsmarknaden?

Nope. Sambandet mellan antal asylsökande och sysselsättningsgap förblir signifikant och påtagligt även när man kontrollerar för Labor Freedom. Däremot är Labor Freedom inte alls signifikant.

Det här är förvisso bara en snabb och grov skiss som kan förfinas på otaliga sätt. Se det som en uppmaning. Det ser ut som om arbetsmarknadsförklaringen har en uppförsbacke här. Vill man utmana det resultatet är det fritt fram att ta fram mer data och använda bättre metoder, göra om och göra rätt. Mycket nöje!

(Data, Stata-format)

Reader Comments (8)

Hm... Vaaar har jag läst om det där...?

http://inslag.se/journal/2009/11/9/vilja-istallet-for-vetande-signalpolitikens-sorgliga-psykolo.html

6 juni 2012 | Unregistered CommenterJöns

Är Magnus Henrekson och Per Skedinger informerade?

Jobbigt att få sin forskningsöversikt falsifierad av ett blogginlägg. ;-)

10 juni 2012 | Unregistered CommenterMarcus

Syftar du alltså på Skedingers bok om effekten av anställningsskydd? Menar du att han hävdar/visar att sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda kan förklaras med graden av anställningsskydd?
Som jag läser den forskningsöversikten är det försiktiga resonemang ”troligt att marginalgrupper på arbetsmarknaden missgynnas relativt andra” och att:

Resultaten i de olika studierna som bygger på aggregerade data pekar åt olika håll. Det verkar vara svårt att belägga några robusta samband mellan anställningsskydd och aggregerad sys- selsättning eller arbetslöshet. De tydligaste indikationerna tycks vara att flödena in och ut ur arbetslöshet minskar samt att ungdo- mar missgynnas på arbetsmarknaden. Studier av flera andra mar- ginalgrupper, t.ex. invandrare, tycks dock saknas helt. (sid. 79)

Blink, blink. :-)

11 juni 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

:-)

jag har tyvärr inte haft tid att läsa deras bok, utan bygger min uppfattning på deras artikel i DI som Niclas laddade upp: http://nonicoclolasos.wordpress.com/2008/03/06/anstallningsskydd-ger-arbetsloshet/

Där påstås följande: "En tydlig slutsats av forskningen är att en arbetsmarknad präglad av omfattande regleringar sänker sysselsättningsgraden för
ungdomar och invandrare"

Så med bakgrund av det citat du bifogade, så undrar jag vad de har för grund för sitt påstående i debattartikeln? jag har svårt att tro att de bara drog det ur en hatt.

11 juni 2012 | Unregistered CommenterMarcus

Jo, men det är väl lite mer din sak att hitta de beläggen än det är min nu? ;-)

I varje fall så gäller det där citatet jag gav studier på aggregerade data. Sedan argumenterar Skedinger för att mikrodata är mycket bättre. Och när det gäller just invandrare hänvisar han då till denna:

Kahn (2007) analyserar effekter av effekter av anställningsskyddet på sysselsättning och förekomsten av tids- begränsade anställningar i olika demografiska grupper. Enligt resultaten medför striktare regler att sysselsättningen minskar bland ungdomar och invandrare i förhållande till andra grupper. Givet sysselsättning är sannolikheten att ha en tidsbegränsad anställning särskilt stor bland kvinnor och invandrare.

Och den Kahn (2007) det handlar om är den här (working-paper-versionen):

http://ftp.iza.org/dp1548.pdf

Och dels kontrollerar den inte för nivån flyktinginvandring vad jag kan se, och den effekten tycks ju kunna vara inte helt försumbar ändå. Sedan verkar effekten för just invandrare inte vara så entydig:

I indeed found that greater protection disproportionately lowered the
probability that employed young, female, and immigrant workers, as well as those with low cognitive ability had permanent jobs. Upon closer examination, the negative immigrant effects were concentrated on women. (sid. 24)

Bara effekt på invandrade kvinnor men inte män, det är ju lite underligt. Notera också att studien gäller fasta anställningar, inte sysselsättning totalt sett. Allt detta sagt med vanlig reservation att jag förstås kan ha missförstått något.

Sedan refererar Skedinger också till en IFAU-studie som jag inte läst men som förvisso verkar visa att turordningsregler kan missgynna invandrare - men den studien är inte länderjämförande och kan väl då inte riktigt svara på frågan om hur man förklarar ländervariationen i sysselsättningsgapet.

Men som sagt, jag kan förstås ha missat allt möjligt, så finns det bra studier på det här är det mycket intressant.

11 juni 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Tack för den kompletterande informationen Peter. Som vanligt är saker mer mångfacetterade än vad de ter sig vid en första anblick.

11 juni 2012 | Unregistered CommenterMarcus

Jag ser att i senare versioner av papret hittar Kahn också effekter på sysselsättning. Men i vilket fall är det ett långt steg från att säga att det finns effekter på sysselsättning för en grupp till att säga att det betydande sysselsättningsgapet mellan olika länder kan förklaras med just den effekten. Och det hävdas faktiskt inte heller av Henrekson och Skedinger i DI, eller i någon studie som Skedinger hänvisar till heller (som vanligt, om jag nu inte missat något).

11 juni 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Det vore väl konstigt om enbart *en* faktor kunde förklara *hela* sysselsättningsgapet? Förmodligen samvarierar flera faktorer, som jag var inne på i ditt andra blogginlägg. I vilket fall är det bra att du problematiserar och fördjupar diskussionen.

11 juni 2012 | Unregistered CommenterMarcus

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>