Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
måndag
jun112012

Sysselsättningsgapet igen – vad kan vi lära av Norge och Österrike?

Sysselsättningsgapet har ägnats en del uppmärksamhet på inslag.se. Frågan är vad som förklarar den stora ländervariationen i utrikes föddas möjlighet att kunna ta sig in på arbetsmarknaden. En första snabbtitt på relevant statistik företogs, och det resultatet pekade i riktning mot att asylinvandringens storlek nog hade en större påverkan än liberaliseringsgraden på arbetsmarknaden. Men det var skakiga data och resultatet såg spretigt ut. Låt oss se om man kan finna lite vettigare siffror.

Ny beräkning

Mica Popovic – ”Return of the Foreign Worker” (1978).

Problemet med de tidigare siffrorna var att storleken på asylinvandringen mättes som antal ansökningar per 1000 invånare. Men rimligen är det antalet beviljade ansökningar som på längre sikt skulle kunna spela roll. De båda måtten hänger nog samman, om man antar att flyktingar efter förmåga försöker att ta sig dit utsikterna att få stanna är jämförelsevis goda. Men likväl är det två olika mått där andra saker kan spela in (geografi till exempel). Hur ser resultatet ut om man tittar på antalet beviljade ansökningar?

Det är inte riktigt enkelt att hitta tydlig statistik. Men Eurostat har data för EU:s medlemsländer (och Norge) på det som kallas First instance decisions på asylansökningar, och där kan man sedan bryta ut ”positive decision” för att få antalet per land och år. Det är oklart för mig exakt vad first instance innebär här. Men för Sverige ger detta ett genomsnittligt årsvärde på strax under 8 000 positiva beslut, vilket ligger i linje med hur storleken på asylinvandringen till Sverige brukar anges. Därför antar jag här att måttet är på banan också för övriga länder.

Ant. positiva asylbeslut per år och milj. invånare 1999–2011, medelvärde. (Eurostat) Klicka för förstoring

Storleken på asylinvandringen kan vi då beräkna som medelvärdet för antalet positiva beslut per år, beräknat på data för perioden 1999–2011 dividerat med antalet miljoner invånare i landet (jag har tagit den uppgiften från WolframAlpha). Slutligen tar vi logaritmen på detta värde (för att göra ökning proportionell hela vägen). Rådata finns här för den nyfikne (Excel).

Resultat

Ok, åter till sysselsättningsgapet. I vilken utsträckning kan sysselsättningsgapet förklaras med detta mer förfinade mått på asylinvandringens storlek? Rätt bra, får man nog säga.

Storleken på sysselsättningsgapet (Y-axel) och storleken på asylinvandring per miljoner invånare (X-axel). (Eurostat, OECD)

Nu börjar sambandet se tydligt ut. Två länder sticker ut rejält: Italien och Ungern, som har ett väsentligt lägre sysselsättningsgap relativt storleken på asylinvandringen än övriga länder. Man kan fråga sig varför. Den positiva tolkningen är att just dessa båda länder på något vis lyckats bli rena integrationsföredömen som Europa borde studera. Det känns kanske inte riktigt som en naturlig tolkning. Utan att ha studerat saken närmare lutar jag nog åt att det mest sannolika är att värdena för dessa båda länder är udda av någon anledning (tacksam för upplysningar om någon vet hur det ligger till). Om man inkluderar Italien och Ungern är sambandet mellan sysselsättningsgapet och detta mått på antal positiva beslut: r2=0,48 (p<0,01). Om man betraktar Italien och Ungern som avvikare och mäter sambandet utan dessa båda blir sambandet starkt: r2=0,72 (p<0,01).

Bättre och sämre utfall

Även om det ser ut att finnas ett tydligt samband mellan asylinvandring och sysselsättningsgapet kan man också notera att olika länder presterar bättre eller sämre än förväntat givet den invandringsnivå som landet har. Sverige presterar lite sämre och ligger en bit ovanför linjen (men särskilt mycket avviker vi faktiskt inte). Två länder som sticker ut på ett för oss intressant sätt är däremot Norge och Österrike. De har en asylnivå som ligger i närheten av Sveriges, men har samtidigt ett klart lägre sysselsättningsgap.

Vad beror det på? Har Norge och Österrike lyckats med någonting som vi kan ta efter? (Jag har ingen aning själv.) Dessa länder skulle man kanske kunna undersöka närmare för att se om det finns någonting att lära.

Sambandet som syns här sätter fingret på någonting som man borde tala mer uppriktigt om. Att ha trevliga utfall på olika sociala indikatorer är långtifrån det enda vi bryr oss om i praktiken. Visst vill vi ha ett lågt sysselsättningsgap, men vi (eller många av oss) vill också mycket annat, till exempel erbjuda en fristad åt förföljda människor. Och av allt att döma påverkar det sysselsättningsgapet – inte det minsta märkligt egentligen.

Ett intellektuellt hederligt svar på detta kan därför lyda: ja, visst finns (tyvärr) ett samband mellan sysselsättningsgap och storlek på asylinvandring. Det är inte konstigt. Men även om det sambandet är påtagligt, finns fortfarande ett tydligt utrymme för bättre och sämre politik. Gapet kan vara större eller mindre givet asylnivån. Och det är centralt att göra det där gapet så litet som möjligt givet nivån vi väljer, eftersom vi tycker att det är viktigare att kunna erbjuda förföljda en fristad än att till varje pris minimera arbetslösheten.

–––

Som vanligt är jag tacksam för rättelser av eventuella misstag, räknefel osv.

Reader Comments (7)

Kan det kanske ha något att göra med att Norge har en mycket stor arbetskraftsinvandring från Sverige och Östeuropa som balanserar upp asylinvandringen?

Österrike tar emot flest asylsökande från Ryssland och forna Jugoslavien. Sverige tar emot migranter från Irak, Somalia och Afghanistan - kan det ha betydelse?

12 juni 2012 | Unregistered CommenterBenge

Nu får du säga åt dina kollegor på Timbro att de ställt upp ett falskt dilemma mellan diskriminering och reglering på sitt Almedalsseminarium.

http://www.timbro.se/innehall/?ev=diskriminering-eller-reglering

;-)

13 juni 2012 | Unregistered CommenterMarcus

Jag är föräldraledig. :-D

Som jag skrivit tidigare så finns det ju tre uppenbara huvudfaktorer att utforska, inte två. Klart att regleringar säkerligen påverkar, men när man ser ett r2 här på 0,7(!) (om vi nu kan droppa Ungern och Italien) så börjar det ju onekligen se ut som att diskriminerings- och regleringsfaktorer antagligen bara har en påverkan mer på marginalen.

13 juni 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Aha, det förklarar inläggsfrekvensen. :-D

Nu när du har tid(?) kanske du borde samla ihop de här tanekgångarna och data till en artikel för publicering i någon statsvetenskaplig/nationalekonomisk tidsskrift? Innan någon annan gör det. Du har ju redan gjort huvudarbetet och det ser ju faktiskt ut som du kan vara något på spåret.

13 juni 2012 | Unregistered CommenterMarcus

Anledningen till varför Ungern står ut som ett föredöme hänger samman med att den huvudsakliga gruppen som de tar emot är just etniska ungrare. Ungern delades upp som bekant efter första världskriget (Trianon-föredraget, precis samma anledning som även Tyskland delades upp. För att begränsa stormaktskonkurrensen så att Frankrike och UK får en starkare relativ ställning) där majoriteten av ungrarna hamnade utanför Ungern. Efter att Ungern blev fritt i början av nittiotalet så har etniska ungrare från de omkringliggande angränsande länderna med ungerskdominerade regioner anlänt. Så den rationella anledningen till varför de står ut beror på samma anledning till varför t ex finlandssvenskar som immigrantgrupp till Sverige står ut som en högpresterande. De finlandssvenskar som finns här har ju i regel redan fixat sig ett jobb innan de anländer.

17 juni 2012 | Unregistered CommenterFredrik Forsberg

Intressant artikel om fallet Spanien:
http://www.rod.se/l%C3%A4gre-arbetsl%C3%B6shet-f%C3%B6r-invandrare-i-spanien

18 juni 2012 | Unregistered CommenterMarcus

Intressant! Det jag funderar på kopplingen mellan den totala arbetslösheten och arbetslösheten mellan asylinvandrade. Både norge och och österrike har ju, iallafall enligt eurostats siffror, utomordentligt väl fungerande arbetsmarknader och en arbetslöshet på runt halva den som vi har i Sverige. Norge skulle möjligen kunna förklaras med en oljefaktor, men något motsvarande känner iallafall inte jag till för Österrike.

Kan det vara så att väl fungerande arbetsmarknader (här definierat som låg total arbetslöshet, men det finns ju anledning att bli mer specifik här) också har en bättre förmåga att suga upp mindre konkurrenskraftiga grupper?

23 juni 2012 | Unregistered CommenterHenrik

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>