Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
lördag
mar242012

Arbetslinjen och utrikes födda

Genom en kombination av piska och morot ska arbetslinjen ta folk från bidragsberoende till egen inkomst. Men hur gör man med grupper som har det mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden oavsett incitament?

Sedan 90-talet är familjer med utländsk bakgrund i majoritet bland de barnfattiga, på det sätt som Rädda Barnen definierar begreppet. Varför har fattigdom en så tydlig etnisk komponent? Välfärdssystemen gör ingen åtskillnad beroende på härkomst. Svaret ligger rimligen i möjligheterna att ta sig in på arbetsmarknaden. Fattigdomen reflekterar svårigheten att hitta sysselsättning.

En otrevlig fråga är hur skillnaden i ställning på arbetsmarknaden påverkar vilka effekter arbetslinjen får för olika grupper. Det har kanske inget nyhetsvärde, men problemet är allvarligt och förtjänar att ältas.

Alliansens arbetslinje består som bekant av en kombination av morot och piska. Moroten är jobbskatteavdragen. Sänkt skatt på inkomst från tjänst gör det dels mer attraktivt att arbeta, dels lättare att acceptera ett arbete till lägre bruttolön eftersom nettolönen växer. Piskan är skärpningarna i försäkringssystemen: Åtstramningar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. gör det samtidigt successivt allt tuffare att stå utanför arbetsmarknaden. På det hela taget tycker jag personligen att detta är bra politik som ökar incitamenten att söka egen försörjning. Men det finns onekligen ett rejält aber här. Hur kommer piskan att verka på grupper som har väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden alldeles oavsett hur mycket den viner över ryggen?

Det är här vi kommer in på de utrikes födda. Kommer piskan i arbetslinjen att driva upp fattigdomen i denna grupp och därmed bli rent kontraproduktiv?

Tittar man på SCB:s AKU-siffror, är bilden tydlig och deprimerande. Utrikes födda har mycket svårt, och allt svårare, att hitta jobb. Arbetslöshetsperioderna är längre.

(SCB:s AKU-data)

Tittar man sedan på arbetslöshetsnivåerna inom olika grupper är bilden fortsatt dyster. Nedanstående diagram visar nivåerna för arbetslösa med endast förgymnasial utbildning.

(SCB:s AKU-data)

Nedan visas nivåerna för arbetslösa med gymnasieutbildning.

(SCB:s AKU-data)

Vidare, andel arbetslösa med eftergymnasial utbildning, nedan.

(SCB:s AKU-data)

Slutligen visar nedanstående diagram antalet arbetslösa inom de olika utbildningsgrupperna bland utrikes födda. I dag är de tre grupperna ungefär lika stora.

(SCB:s AKU-data)

Visst, detta är ju inga nyheter precis, men man hickar till när man ser hur illa det faktiskt är. I dessa dagar har ungdomsarbetslöshet diskuterats en del, men nog är detta ett ännu större bekymmer – och med en snarlik orsak. Grupper som inte är attraktiva att anställa till rådande lönenivåer har ingen möjlighet att priskonkurrera och göra sig attraktiva genom att vara billiga. Istället får de förbli arbetslösa till ingen lön alls, och går med näsan före rakt in arbetslinjens regelskärpningar och bortre parenteser.

Är det inte någonting asymmetriskt och skevt med en arbetslinje som i ena änden skruvar upp trycket på att man ska ge sig ut på arbetsmarknaden, men i andra änden inte gör någonting ordentligt åt hindren som gör att man inte kan svara på incitamenten? Uppträngda i ett hörn. Klart att det väcker vrede. Arbetslinjen är i grunden bra, men det borde talas mer och uppriktigare om hur lösningen ska se ut för de grupper som trots incitament misslyckas med att komma i arbete.

Centern talar nu om att sänka ingångslöner, och riktigt hur det ska gå till med politiska beslut är för mig oklart. Är det lagstadgade minimilöner vi talar om – alltså att låta de lägsta lönerna sättas av riksdagen istället för av parterna? Personligen tvivlar jag på att resultatet av den förändringen i slutänden skulle bli en vettigare lönesättning för dessa grupper. Vilka politiska erfarenheter talar för att riksdagen kan fatta sådana beslut med större förnuft och återhållsamhet än parterna?

Frågan hänger i luften. Vad kan vi göra istället? Som faktiskt har effekt? Så här kan vi inte ha det.

 

Uppdatering 2012-03-24: Lade till ett diagram över arbetslöshetens sammansättning bland utrikes födda.

Reader Comments (9)

Visst är det för dyrt att anställa. Men frågan är väl hur billigt det måste bli för att de med minst kvalifikationer ska bli anställda. Analfabeter, exempelvis, får knappast bättre ingångar på arbetsmarknaden för att lägstalönen går från 17' till 15', typ.

Instegsjobben sänker ju företagens kostnader att anställa med 80 procent. Ändå, gissar jag, möter instegsjobben kanske bara 10 procent av behoven. Är lösningen att subventionera till 90 %? Eller 95%?

Jag lovar dej, vi kommer att hamna i beredskapsjobb till slut. Stackars somalier och afghaner som får rensa banvallar för hand, gräva diken och plocka fimp mot ersättning obetydligt över socialbidrag. Oavsett färg på regeringen kommer vi dit. Alternativet – försörjningskrav vid anhöriginvandring – tycks ju nämligen otänkbart.

24 mars 2012 | Unregistered Commentergudmundson

Utrikesfödda är ett missvisande begrepp i sammanhanget. Den inkluderar t.ex. andra skandinaver som är ganska många och klarar sig lika bra som svenskar. Finns det mer finmakig statistik?

25 mars 2012 | Unregistered CommenterPavel

Inte på SCBs sida, se här. Och sant, problemet är ju ännu allvarligare än så här för en del grupper.

25 mars 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag vill faktiskt påpeka att ett försörjningskrav vid anhöriginvandring redan finns. Se t.ex. http://www.migrationsverket.se/info/4442.html
Nu är det dock tämligen få som omfattas av detta krav då undantagen är många. Jag misstänker mer att det har handlat om att införa själva begreppet försörjningskrav, inte att begränsa anhöriginvandringen i någon större omfattning. Ett försörjningskrav som skulle ha drabbat många hade knappast gått att införa som det politiska läget är just nu.

25 mars 2012 | Unregistered CommenterHåkan Åberg

Förr eller senare kommer systemet att kollapsa. Frågan är bara hur svåra problemen tillåts att bli innan det blir uppstramningar i invandringspolitiken.

För att få en prognos behöver vi bara titta på andra länder i Europa som ligger några år före oss med de här problemen. I exempelvis England har det nu införts regler som får Dansk Folkeparti att framstå som slappa i invandringsfrågor. Regelåtstramningarna har drivits på av kostnaderna för utanförskapet. Det går inte ha invandring som inte är kopplad till arbetsmarknad och självförsörjning. Vidare har det visat sig att integrationspolitik mest är symbolpolitik som har liten effekt på utanförskapet, jämför med nystartsjobb och coacher här i Sverige. Om vi minskar bidrag och ingångslöner kommer vi att få ytterligare någon procent invandrare i arbete, men samtidigt drabbas ännu större grupper av relativ fattigdom. I exempelvis USA och England är fattigdomen större än i Sverige för jämförbara invandrargrupper. Den stora skillnaden är att det är en arbetande fattigdom, åtminstone i USA. Nä, framgångsfaktorn är helt beroende av de enskilda invandrarnas kompetens i förhållande till ett utvecklat informationssamhälle.

Hur vi än vrider och vänder på problemen finns det bara en lösning - uppstramade regler för asyl-, arbetskrafts- och framförallt anhöriginvandringen. Det tragiska i sammanhanget är att media och journalister inte vågar ta i den här frågan. Istället väljer man den lätta vägen och fokuserar på gråt ut-reportage om folk som inte fått stanna trots världens mest givmilda regler. Det är fullkomligt oansvarigt mot landet och dess skattebetalare.

25 mars 2012 | Unregistered CommenterLars

Lars, det du skriver är naturligtvis vettigt. Men jag tror att den amerikanska modellen med en fattig arbetande klass är bättre än den svenska. Den svenska välfärdsmodellen är väldigt unik och fragil, och ju mer den nyttjas (inte nödvändigtvis utnyttjas) desto mindre hållbar blir den.

Man får nog ha klart för sig att många flyktingar med anhöriga aldrig riktigt kommer komma upp i den utbildningsnivå som krävs för att göra svenska löneanspråk. Och så får man ta det ifrån den utgångspunkten.

Det som är mest skrämmande här är att den statistik som Peter tar upp inte är allmänt känd, och att upphovsmannen till den här typen av information ofta blir utpekad att "fiska i grumliga vatten". Det lyfter inte direkt debatten.

(Och nu är jag väl bara ett epsilon iväg från att liera mig med Breivik då jag någonstans hävdar att det finns en implicit munkavle här som inte gagnar någon.)

25 mars 2012 | Unregistered Commenterpontus

Statistik kan leda väldigt fel. Här ovan är det lätt att bara se staplarna i relation till varandra. I jämförelse med varandra ser det så klart illa ut. Särskilt i staplarna över de med eftergymnasial utbildning. Men arbetslösheten är bara 12 %. Det betyder att 88 % HAR jobb. En stor del av skillnaden mellan svenskar och utrikes födda beror naturligtvis på den tid det tar att etablera sig, när man kommer till ett land med inga eller mycket begränsat med relevanta kontakter eller kunskaper om svensk arbetsmarknad. För att inte tala om språksvårigheterna mm. Med det sagt så tror jag att Sveriges demografiska förändring går för fort för att både svenska medborgare ska tycka det funkar bra och för att de som kommer hit ska få en vettig chans. Invandringen är viktig på många plan, men om den resulterar i en underklass byggd på etniska grunder är det verkligen inte bra. Möjligtvis för de som vill ha en billig sådan för att kunna pressa ner lönekostnaderna i serviceyrken och andra låginkomstyrken. Go Annie!

27 mars 2012 | Unregistered CommenterClaes

Piskan i arbetslinjen har väl nästan enbart drabbat dem som tidigare varit etablerade på arbetsmarknaden? A-kassa, sjukförsäkring och så.

Jag fabulerar fritt nu men jag misstänker att gruppen vi främst talar om här, de som inte kan piskas in på den nuvarande svenska arbetsmarknaden eftersom de är allt för lågproduktiva redan lever på försörjningsstöd och alltså så här långt inte piskats i någon större utsträckning.

Sen tror jag att problemet borde avgränsas och kvantifieras, för som redan påpekats är gruppen utrikes födda rätt otymplig. Jag har svårt att tänka mig att den absoluta majoriteten av de med gymnasial och eftergymnasial utbildning inte går att locka, piska och hjälpa in på den nuvarande eller en något reformerad arbetsmarknad. Medan motsatsen gäller analfabeter.

27 mars 2012 | Unregistered Commentermarkus

Som ekonom måste jag göra ett litet klargörande (främst riktat till Claes): Att gruppen invandrare har 12% arbetslöshet innebär inte att 88% har jobb.

29 mars 2012 | Unregistered Commenterpontus

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>