Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
onsdag
mar142012

Perspektiv på barnfattigdomen

Rädda Barnens årliga rapport om svensk barnfattigdom publicerades idag. På SvD Brännpunkt skriver Elisabeth Dahlin, organisationens generalsekreterare, och Agneta Åhlund om slutsatserna och efterlyser kraftfulla åtgärder mot en utveckling som låter alarmerande. Görs inget snabbt är barnfattigdomen snart tillbaka till 1990-talets nivåer.

Det höga tonläget i artikeln matchar dock inte riktigt siffrorna som återfinns i rapporten (sid. 18, länk, pdf). Nedanstående diagram visar barnfattigdomens utveckling 1991–2009, andel fattiga barn nedbrutet på svensk bakgrund respektive utländsk bakgrund.

Barnfattigdomen har de senaste dryga tio åren sjunkit relativt stadigt bland barn med svensk bakgrund. De två senaste åren kan man se en liten ökning, vilket förstås är olyckligt men kanske inte speciellt oväntat mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen. Denna smärre ökning kan ändå jämföras med den stora nedgången i barnfattigdom som föregick den. Det är ingen dramatisk förändring.

Desto mer bekymmersamt är det att se siffrorna för barn med utländsk bakgrund. Genom hög- som lågkonjunktur lyckas fattigdomskurvan aldrig egentligen ta sig under 30-procentsgränsen. Skillnaden mellan barn med svensk och utländsk bakgrund är mycket stor. Tittar man på de absoluta talen, det vill säga antalet fattiga barn inom respektive grupp, blir bilden inte ljusare.

Inte sedan 1990-talet har barn med svensk bakgrund utgjort majoriteten av fattiga barn. När vi talar om barnfattigdom idag talar vi huvudsakligen (men förstås inte uteslutande) om uppväxtvillkoren för barn i invandrarfamiljer. Barnfattigdomens utveckling – och dess knepiga lösning – torde därmed primärt handla om integration och utanförskap, inte höjda bidragsnivåer.

Uppdatering 2012-03-15

Den stora skillnaden mellan fattigdomsutvecklingen för barn med svensk respektive utländskbakgrund framgår inte ordentligt i diagrammen ovan därför att den svenska kurvan får fel proportioner av skalan på y-axeln. När man tittar på kurvorna i varsitt diagram blir skillnaden tydligare.

Barnfattigdom 1991–2009 (procent fattiga bland barn med utländsk bakgrund),

Jämför detta med den utvecklingen för barn med svensk bakgrund. Notera också skalan på y-axeln.

Barnfattigdom 1991–2009 (procent fattiga bland barn med svensk bakgrund.)

Barnfattigdomen bland barn med svensk bakgrund har avtagit rejält det senaste decenniet. Däremot är kurvan för barn med utländsk bakgrund väsentligt mer plan, och tycks vara parkerad på en förfärligt hög nivå. Svaret kan knappast handla om ersättningsnivåer i bidrags- och försäkringssystem – de gör ingen skillnad på härkomst… Nog handlar detta troligen om effekten av att stora grupper har mycket svårt att alls lyckas etablera sig på arbetsmarknaden.

Reader Comments (2)

Notera dock att när Santesson skriver att det är "bekymmersamt" att se siffrorna för antal barn med invandrarbakgrund så gör han sig skydlig till ett lika märkligt siffertrixande som de han själv ifrågasätter.

Antalet fattiga barn med invandrarbakgrund blir fel, ja. Men så även antalet icke-fattiga barn med invandrarbakgrund. Omvänt blir antalet fattiga barn med svensk bakgrund färre, men så även antalet icke-fattiga barn med svensk bakgrund.

Detta beror så klart på att antalet svenska barn blir färre år för år, och antalet barn med invandrarbakgrund fler. Han kunde alltså lika gärna sagt att det är "bekymmersamt" att antalet icke-fattiga svenska barn blir allt mindre.

14 mars 2012 | Unregistered CommenterBörje Baleus

Siffertrixande? Jag syftar i formuleringen du citerar på andelen, inte antalet, fattiga inom gruppen barn med utländsk bakgrund (vilket framgår av sammanhanget) och den andelen behöver ju inte naturligt stiga eller sjunka bara för att gruppens storlek totalt förändras.

14 mars 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>