Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
söndag
dec162012

Kvinnor i SFI – särskilda svårigheter?

I början av oktober sände Studio Ett ett reportage från en SFI-klass i Borlänge (2 oktober, ”Tjärna ängar i Borlänge”). Det är mycket välinvesterad tid att lyssna på reportaget om man vill få en konkret bild av de svårigheter kommunerna står inför i dag. Det är lika välinvesterad tid att också lyssna på den efterföljande diskussionen mellan Expressens Anna Dahlberg och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni om man vill bilda sig en uppfattning om hur trovärdiga svar regeringen levererar på hur kommunerna ska lösa problemet.

Borlänge för egen statistik över förkunskaperna hos nyanlända i introduktionsprogrammet. Statistiken berörs i reportaget, och när man tittar närmare på siffrorna framträder ett oroväckande mönster. Det tycks särskilt vara kvinnor som har problem med mycket skrala förkunskaper och mycket skrala slutkunskaper efter SFI.

Uppföljningsstatistiken på de 79 kvinnor och 54 män som avslutade introduktionen 2010 i Borlänge visar följande utbildningsnivå för gruppen som helhet.

Hela 38 procent i gruppen saknar helt tidigare skolgång (oklart hur kategorin ”Annan” ska tolkas). Men dessa deprimerande totalsiffror döljer en slående könsskillnad. Kvinnor har väsentligt lägre förkunskaper än män.

Tolka procenttal med försiktighet här. Antalet individer är som sagt lågt. (Återkommer till detta nedan.) Men med det sagt, låt oss titta på en bild till. Hur ser sedan utbildningsprestationerna ut för män och kvinnor? Sätter skillnaderna i förkunskaper också spår i hur mycket svenska de lär sig? Ja, naturligtvis. Skillnaden är markant.

Nivå A, det är A som i Analfabet. Studio Ett-reportaget där elever satt och ljudade vokaler var från en SFI A-klass.

De kan oerhört lite. … De har inte ens traditionen att läsa skyltar. Tittar inte på symboler. Bildtolkning är jättesvårt. … Bara att lära sig klockan är jättekomplicerat.

Beskrivningen kommer från en intervjuad SFI A-lärare som hade målsättningen att hennes A-elever en dag ska kunna växla några ord med grannarna i tvättstugan eller kunna kommunicera med personalen i barnens förskola. Hon uttryckte stor uppskattning för sina elever, som ansträngde sig till det yttersta. Men en framtid på ordinarie arbetsmarknad kunde hon inte se framför sig. Att lära sig säga att det är vackert väder, däremot.

Dessa siffror gäller Borlänge under ett år. Hur ser det ut i andra kommuner? [Edit: Se uppdatering nedan.] Hur ser utvecklingen ut över tid? Denna statistiska bakgrund till Studio Ett-reportaget väcker frågor.

En annan allvarlig fråga är hur man ska hantera dessa markanta könsskillnader. Det kvinnoförtryck som orsakat skillnaderna ligger bortom vår kontroll. Så ser helt enkelt läget ut när de nyanlända kommer till Sverige. Men hur ska svenska integrationsprogram kunna hantera detta? En nyanländ som inte når högre än SFI A kommer inte att kunna bli medborgare och samhällsmedlem i reell mening, utan förblir beroende av andra för att kunna sköta de mest basala kontakter med det offentliga Sverige. Vad gör vi?

 

Uppdatering 2013-01-02: ”Utbildningsnivån bland de flyktingar som kommit till Borlänge skiljer sig inte från de flyktingar som finns i riket som helhet” skrev integrationsminister Erik Ullenhag i ett svar till Peter Hultqvist (s) när han krävde extra statliga anslag till Borlänge för att hantera situationen.

Reader Comments (4)

Ganska exakt mina egna erfarenheter och reflektioner som lärare på SFI under 90-talet... .

18 december 2012 | Unregistered CommenterSFI

Jag lyssnade på programmet och om jag minns rätt hade den kvinna som med stora språksvårigheter intervjuvades varit sex år i Sverige.

Angående diagrammet så undrar jag över de 34 procent som anges ha grundskoleutbildning. Jag saknar ordet "avslutad" i texten. Begreppet grundskoleutbildning kan egentligen täcka hela spannet från avslutad grundskoleutbildning motsvarande svensk grundskola, till att ha gått i en lokal byskola under något år, och där lärt sig religösa texter utantill.

Skillnaden mellan dessa båda ytterligheter är enorm, men båda ryms innom begreppet grundskola.

mvh.

x.

18 december 2012 | Unregistered Commenterx

Låt oss leka med tanken att SFI-programmen hade i princip obegränsade resurser. Om jag förstått forskningen rätt bör alltså då dessa personer lära sig räkna, skriva, läsa på en grundläggande nivå först på sitt eget språk. Hur lång tid tar en sådant åtgärd? Om vi antar 20 timmar studier i veckan och resten självstudier (för att uppnå 40 timmar)? Ett år? Fem år? Detta bör dock vara en svåra biten. Att lära sig svenska om man lyckats ta sig lära sig sitt eget språk torde vara enklare?

Detta förutsätter ju dock studiedisciplin...något som knappast är självklart om man aldrig studerat i hela sitt liv.

Jag är varken pedagog eller ekonom, men så länge vi pratar relativt unga personer, säg >40 så föreställer jag mig att det går att lägga betydande summor, 7-siffriga belopp?, och det blir likväl en samhällsekonomisk vinst i slutändan...

19 december 2012 | Unregistered CommenterHenrik

Vi tar ett enkelt exempel - en 35-årig sexbarnsmor, analfabet utan tillstymmelse till stdievana hitkommen från ett land där flickorna lever åtskilda från övriga samhället och ägnar sina liv åt hushållssyslor och småningom bildar egen familj att ta hand om.
En sådan kvinna ska i sitt nya land lära sig:
- tyda klocka
- åka hiss
- använda tvättstuga
- handskas med rinnande vatten
- hantera spisen mm
Allt detta är vanliga vardagssysslor men därtill tillkommer studier! Ett nytt och låt oss säga främmande inslag i hennes liv. Hur stor är chansen att hon klarar att komma upp i avslutad grundskolenivå inom säg 10 år? Gör hon det är hon icke föraktbara 45 då och hur lätt är inte det att påbörja sitt arbetsliv i en ålder då många redan planerar för ett liv som pensionär?

20 december 2012 | Unregistered CommenterEmma

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>