Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
onsdag
jan182012

Uppföljning: Sd gick framåt där svenskättade flyttade ut

[Löpande uppdateringar av detta inlägg, se nedan]

En uppföljning på den tidigare postningen om Sd-framgångar och invandring i kommunerna: I befolkningsstatistiken kan man hitta ett till signifikant samband mellan befolkningsutveckling och andelen Sd-röster i riksdagsvalet 2010. Om Sd-framgångar bland annat samvarierar med invandring till kommunen, kan man förstås fråga sig om Sd:s framgångar också hänger samman med andra trender i befolkningsutvecklingen. Finns det exempelvis något samband mellan andelen Sd-röster och utvecklingen vad gäller kommunbefolkning med svenskt ursprung? Jodå, det tycks göra det.

Den procentuella förändringen av antalet (märk väl, antalet, inte andelen) boende i kommunen som har svenskt ursprung under 2002–2010 ger ett hyfsat mått på om kommunen är en in- eller utflyttningsort för de svenskättade som bor där. Ett positivt värde innebär inflyttningsort, negativt värde innebär utflyttningsort. Hur ser sambandet ut mellan detta mått och Sd-framgångar?

Vi börjar med vår gamla top 115 (se tidigare inlägget) och finner: r= –0,247, two-tailed p<0,01. Ett statistiskt signifikant negativt samband, det vill säga Sd tenderade att få fler röster i kommuner där inflyttningen av svenskar var lägre. Vi fortsätter med gamla top 35 (som ändå omfattar halva Sveriges befolkning) och finner: r= –0,464, two-tailed p<0,01. Det vill säga, sambandet blir klart starkare när vi tittar på de större städerna.

Annorlunda uttryckt tenderar Sd att gå bättre i kommuner där partiets naturliga väljarbas är i avtagande. [Modifierat, se uppdatering nedan.]

[Uppdatering 120120]

Det finns en korrelation mellan utflyttning av personer med svensk bakgrund och inflyttning av personer med utländsk bakgrund (r= –0,24), men den ser inte så prydlig ut. Tittar man på top 115 sjunker sambandet (r= –0,15), men stiger igen för top 35 (r= –0,23). Men bara för nyfikenhetens skull kan man se vad man får ut om man kör en regression med både ”svensk” och ”utländsk” inflyttning mot Sd-rösterna. I landet som helhet: nix, modellen flyger inte. Men i top 115 och top 35, hm är vi inte någonting på spåren här?

Men vad? Kommuninvånare som flyttat ut ur kommunen stannar ju inte samtidigt kvar för att rösta på Sd i valet… Och personer med utländsk bakgrund som flyttar in torde ha en rätt sval inställning till Sd. Å andra sidan, för varje flyttlass som går finns andra som saknar möjligheten men inte lusten. Befolkningsströmmarna fångar nog andra saker som händer i dessa orter. För tio år sedan rapporterade Sydsvenskan om resultaten från Malmö stads enkätundersökning med malmöiter som tagit sitt pick och pack och lämnat staden (tipstack till @NiklasBernsand). Kanske speglade denna något av det som är i görningen här? Sedan den artikeln skrevs har utflyttningen från Malmö fortsatt, se färsk artikel i City, s. 2–3.

Var skiftar befolkningen?

Vissa kommuner utmärker sig genom att kommunen totalt sett växer, samtidigt som antalet boende i kommunen som har en ”svensk bakgrund” (SCB-definitionen) tvärtom minskar. Det vill säga, parallellt med att kommunen växer tycks det finnas en nettoutströmning av familjer med ”svensk bakgrund”.

Om vi håller oss till kommuner med fler än 40 000 invånare, ser listan på dessa kommuner ut på följande sätt, sorterad i fallande ordning efter storleken på minskningen:

Södertälje, Botkyrka Örnsköldsvik, Borlänge, Hässleholm, Järfälla, Trollhättan, Kristianstad, Landskrona, Malmö, Karlskrona, Borås, Falun, Sundsvall, Gävle, Piteå.

Vissa namn är välbekanta: Södertälje, Botkyrka, Landskrona… Andra orter kanske förvånar mer: Borås, Falun, Sundsvall, Gävle? Har orter som dessa någonting gemensamt, och hur kommer de att utvecklas på tio års sikt eller så? Kommer trenden att vända eller fortsätter den i samma riktning? Det kan vara värt att hålla ett öga på orterna på den här listan.

---

Uppdaterat Exceldokument finns här. Som vanligt reserverar jag mig för oavsiktliga räknemissar och tar gärna emot korrigeringar.

 

Uppdatering 2012-01-20: Jag har nu prövat att kontrollera för andel öppet arbetslösa, förändring av andel öppet arbetslösa 2002–2010, andel långtidsarbetslösa samt andel av nettoinkomsten från försörjningsstöd, men de kontrollvariablerna tvättade inte bort sambandet med flyttströmmarna. Jag prövade också att ändra Sd-måttet till förändring i andel röster på Sd mellan riksdagsvalen 2002 och 2010 (dvs. förklara en förändring med andra förändringar), vilket stärkte sambandet med flyttströmmarna.

Uppdatering 2012-01-21: Om man kontrollerar för utbildningsnivå (andel med minst tre år högskola) händer det intressanta saker. Sambandet mellan ”svensk” utflyttning och Sd-framgång försvinner, medan sambandet mellan utländsk inflyttning och Sd-framgång finns kvar. Vad beror på det här på? Jo, det visar sig att de "svenska" flyttströmmarna kan förklaras rätt väl (adj. r2=0,53 för hela landet) med bara två variabler: öppen arbetslöshet och utbildningsnivå på orten. De ”svenska” flyttlassen går från orter med arbetslöshet till orter med jobb, och från orter med låg utbildningsnivå till orter med hög. (Däremot tycks inte flyttströmmarna med ”utländsk” befolkning följa samma mönster av från-arbetslöshet-till-jobb. En rätt intressant skillnad, men det är en annan fråga.)

Vad har det med Sd-röstandet att göra? Jo, en av faktorerna – utbildningsnivå – har också en hel del att göra med Sd-framgångar. Två variabler ger en rätt skaplig förklarad variation (adj. r2=0,47 i topp 115, högst signifikant) av Sd-framgångar i kommunerna: storleken på ”utländsk” inflyttning 2002–2010 och utbildningsnivå. Kombinationen nettoinflöde av befolkning med utländsk bakgrund och en låg utbildningsnivå i kommunen tenderar att ge Sd-framgångar.

Jag har prövat att kontrollera för öppen arbetslöshet, förändring i öppen arbetslöshet, andel i befolkningen med utländsk bakgrund samt andel inkomst från försörjningsstöd, men inget av detta fäller modellen. Än så länge ser det ut som att det är just förändring av andel ”utländsk” befolkning som är grejen.

Reader Comments (11)

Jag förstår av din text att du likställer svensk och vara född i Sverige - menar du att man inte kan vara svensk om man är född utanför Sverige?

18 januari 2012 | Unregistered CommenterGünther

Då missförstår du. Jag gör ingen bedömning alls av det där och har ingen egen uppfattning i den sortens abstrakta frågor. Vill du diskutera terminologin får du ta upp det med SCB. Jag använder bara deras definition av "svenskt" respektive "utländskt" ursprung – termen ”svensk” är m.a.o. deras och används på samma sätt som de gör det.

18 januari 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Kan man då dra slutsatsen att i de kommuner där det under åren 2002-2010 förekom tendenser till s.k. befolkningsutbyte, d.v.s. parallellt en stark invandring och utflyttning av svenskar (i SCB:s mening), så gick SD relativt bra?

Här finns mycket för sociologer, etnologer och statsvetare.

18 januari 2012 | Unregistered CommenterNB

Fast det är väl en intressant fråga? Jämför USA där det inte är några problem att bli american. För övrigt följer du inte SCB:s terminologi - de talar om inrikes och utrikes födda. Svensk bakgrund är ett annat begrepp.

19 januari 2012 | Unregistered CommenterGünther

Günther: Jo, det kan förstås vara värt att fundera på, men jag vill ändå undvika den frågan här. Här har vi ett rätt intressant mönster, och då blir det lite olyckligt att gräva ned sig i terminologiska frågor om vem som ska kallas för vad. Mitt intryck är att debatten om invandring ofta hamnar där – à la strider om man ska få säga Nogger Black, istället för mer materiella frågor. För min del vill jag tassa runt de debatterna.

SCB definierar "svenskt ursprung" som att vara född av minst en Sverigefödd förälder, och det är så jag använder begreppet här.
[Edit: SCB använder termen "svensk bakgrund" ser jag nu. Sak samma.]

NB: Så tänker jag också. Och tendenser till det befolkningsutbytet finns i större städer än man anar. Jag blev förvånad av att se att befolkningsantalet med svenskt ursprung i Malmö minskar. I landets tredje största stad! Det är den kraftiga tillväxten av befolkning med utländskt ursprung som mer än kompenserar och får Malmö att växa totalt. Så den Per Svensson-ska tesen om att Malmö är ett så spännande Berlin att resten av Sverige liksom dras dit verkar vara en mycket förskönande bild som bara gäller en begränsad del av flyttströmmen. Staden har ett nettoutflöde av ”svenskar” och ett nettoinflöde av ”utlandsättade”. Blir intressant att se vad det får för effekt på Sd-siffrorna där framöver.

19 januari 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Fast är det inte intressant - om man ska kontra mot Per Svensson - att ta reda på vart de flyttar? Är det till kranskommunerna så gör det väl inte så stor skillnad för idén om Berlin-Malmö.

19 januari 2012 | Unregistered CommenterDennis

Peter S: Om hur Malmö kommun aktivt använt sig av Florida och hur olika befolkningsgrupper uppfattar detta synsätt, se Veselinka Möllerströms intressanta avhandling: http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2166469&fileOId=2166471

Demografiska förändringars effekt på SD i Malmö framtiden? Ett intressant men svåröverskådligt tema. Sannolikt kommer SD:s röstandel under överskådlig framtid att vara lika olikartad beroende på stadsdel som nu. Jag känner inte till statistiken på invandrarandel resp. invandring enligt ditt upplägg på stadsdels- och kvartersnivå, så detta blir mer "odynamiska" spekulationer baserade på andel invandrare, men: SD fick i r-valet 2010 30% i Almgården, som ligger precis intill Rosengård men fortfarande klart domineras (om jag inte minns fel något i stil med 2/3) svenskar, mest (post)arbetarklass, tidigare s-väljare: http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/valdistrikt/12/80/0912/index.html Detta är en uppgång med nästan 12% från 2006.

Som drastiskt motexempel tar vi Herrgården i Rosengård (som har både hög andel inv. och stor pågående inv.): http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/valdistrikt/12/80/0809/index.html SD går upp något, men får mindre en 1%. Befolkningsutbytet har där gått så långt att det inte finns någon kvar som vill rösta på SD.

Andra änden: mer svenskt homogena och rikare Limhamn: http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/valdistrikt/12/80/0404/index.html SD drygt 4%, klart mindre än genomsnittet i staden. Befolkningsutbytet har här inte tagit fart. Skulle nästan kunna tänka mig att det skett en viss svensk homogenisering här, men har inga belägg för det. Svensk medelklass som känner sig trygga, röstar Reinfeldt.

Däremellan finns en mängd stadsdelar med rel. hög andel invandrare (sannolikt pågående inv.) där SD:s andel varierar mellan genomsnittliga 7-8% och betydligt mer eller ibland mindre. En hypotes är ju att det finns ett samband med befolkningsutbyte så att stark svensk homogenitet inte genererar så många sd-röster, och att total demografisk invandrarhegemoni fullständigt raderar ut SD, medan etapperna däremellan kan generera höga siffror, beroende på vilken fas området befinner sig i. Alltså när befolkningen känner sig utmanad men tillräckligt många svenskar finns kvar. Men detta bör alltså undersökas. Självklart är utbytet kopplat till socioekonomiska faktorer, eftersom det sker i områden med mycket hyreslägenheter. Alla svenskar har heller inte möjlighet att rösta med fötterna, även om många många tycks ha gjort det under de senaste decennierna från områden som idag är mycket starkt invdominerade.

Nu finns det även andra faktorer som påverkar SD i Malmö, som inflyttningen av Floridas den kreativa klass. Kolla Västra Hamnen (finns under Malmö Östra), klart under genomsnittet, och det är rel. nya områden utan något befolkningsutbyte i förhållande till invandrare. Kolla även Möllan, särskilt Folkets Park, mindre neråt Södervärn: http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/valdistrikt/12/80/0205/index.html SD klart under genomsnittet, MP enormt starkt, FI mycket överrepresenterat.

Inga färdiga slutsatser från min sida här alltså, och detta är bara några små hörn av verkligheten, ska mer ses som food for thought.

19 januari 2012 | Unregistered CommenterNB

Intressanta observationer, tack!

19 januari 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Som utlandsfödd "belastar" jag V Hamnens statistik. Mina svenskfödda barn, som bor i samma område, gör det också. Men deras barn, hur blir det med de, när de får eget boende här om några år? De försvinner, förmodar jag, från statistiken, men de kommer att fortsätta att ha ett "konstigt" namn. Hur påverkar det deras "pursvenska" grannars benägenhet att flytta från området?

20 januari 2012 | Unregistered Commenterstettiner

I SCB:s statistik definieras "svensk bakgrund" som att ha minst en förälder som är född i Sverige, annars har man "utländsk bakgrund". Det finns förstås alla möjliga exempel där den där definitionen nog kan kännas lite märklig – utlandsadopterade som är uppvuxna i Sverige kommer exempelvis att hamna i samma kategori som en nyanländ flykting. Men det här är ju bara grova kategorier för att hitta övergripande mönster.

En gissning som någon hugad kan rota vidare i, är om det finns tröskeleffekter här -- att samband med inflyttning och utflyttning sparkar igång först när strömmar och nivåer når en viss storlek och blir påtagliga.

20 januari 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Hm... Åtta år är så lång tid, att jag funderar på om det negativa(?) födelsenettot (helt, delvis, eller mer än) förklarar Malmös tappade procent svenskättlingar.

21 januari 2012 | Unregistered Commenterotmeahij

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>