Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
onsdag
jan182012

Invandrare, invandring och sambandet med Sd-röster

Invandring och invandrare är olika fenomen som ofta blandas samman. Andel invandrare i en kommun förklarar som bekant inte Sd-framgångar. När man tittar på invandring till städerna syns däremot ett mönster.

Sverigedemokraternas valframgångar i en kommun beror faktiskt inte på hur många invandrare det finns i staden. Detta intuitivt inte helt orimliga samband som torde framkastats vid många köksbord (ah, dessa spekulationer om vad som försiggår vid landets köksbord…) håller inte när man tittar på valresultatet och hur andelen Sd-röster varierat mellan kommunerna. Inget statistiskt signifikant samband mellan andel invandrare i en kommun och andel Sd-röster i valet 2010 uppenbarar sig. Det var litet konstigt, kan kanske en eller annan tänka.

Politiska klubben håller morgonmöte.

Begreppen ”invandring” och ”invandrare” brukar användas närmast synonymt i svensk politisk debatt. Är man emot invandring så är man emot invandrare. Men det finns egentligen en väsentlig skillnad. Invandrare är en befolkningskategori (i SCB-statistiken har man utländskt ursprung när man är född av två utrikesfödda föräldrar, låt oss i detta inlägg helt enkelt kalla dessa personer för ”invandrare”, inte perfekt men close enough). Invandring handlar om en förändring av befolkningens sammansättning: andelen invandrare i befolkningen ökar.

I den politiska debatten gör man ingen åtskillnad. En ”invandringskritiker” uppehåller sig minst lika mycket vid att tala om invandrare (dvs. människor som redan bor här) som invandring (dvs. policy för vilka människor som ska få komma hit). Och vice versa, kritik mot policy för invandring till landet tolkas oftast som en fientlig attityd mot delar av den befolkning som redan har fått en plats som samhällsmedlemmar. Distinktionen mellan begreppen är frånvarande i debatten.

Men är det bara i debatten? Utan att grundligt ha fördjupat mig i frågan har jag fått intryck av att de som sökt samband mellan invandring och Sd-röster gjort samma blunder som folket ute i debatten: man mäter invandrare när man egentligen är intresserad av invandring. Kan det rent av vara så att sambandet mellan Sd-röster och invandring uppenbarar sig om vi bara håller isär begreppen och mäter rätt sak? Låt oss se.

Mät invandring, inte andel invandrare

SCB ger statistik på antal personer per kommun med svensk respektive utländsk bakgrund (se definition ovan). Genom siffrorna för 2010 kan vi räkna ut andelen invandrare per kommun med hjälp av räknesätten addition och division. Jag låter Excel utföra beräkningen så det blir rätt.

Valmyndighetens hemsida ger valresultatet per kommun. Jag tittar på Sd:s resultat i riksdagsvalet eftersom jag tycker att det är det i sak verkligt intressanta. Jag har sett att man brukar studera utfallet i kommunalvalet, litet oklart för mig varför. Men strunt samma. Jag gissar att det inte gör någon större skillnad (annars har vi ett fint litet mysterium).

Hur ser sambandet mellan andel invandrare och Sd-röster ut? Som sagt, det ser inte ut att finnas något (r=0,11). Dags för oss att dra fram vår nya hypotes: Meh! Det är ju invandr-i-n-g som är grejen, dumbommar!

Invandring mäter vi genom att se procentuell förändring av andelen invandrare i en kommun mellan år 2002 och år 2010. Vi testar igen. Syns något samband nu? Dang! Inget den här gången heller (r=0,007). Varken invandrare eller invandring tycks ha något direkt substantiellt samband med Sd-röster. Eller?

Rensa bort pyttekommunerna

Svenska kommuner skiljer sig rejält från varandra. Bland annat bor det knappt nån i många av kommunerna. Sveriges till invånarantalet minsta kommun Bjurholm har inte fler invånare än det bostadsområde jag själv lever i. I Bjurhom finns det inte många fler invandrare än det bor människor i det höghus jag själv bor i. Livet, kulturen och väljarnas kynne i dessa små kommuner kan kanske se rätt annorlunda ut än i våra städer. Och om andelen invandrare i Bjurholm ökar med, tja, 10 procent från dagens 190 stycken, innebär det att hela 19 personer gör entré. Kanske ingen surprise om det inte sätter ett signifikant avtryck i politiken. I Malmö skulle samma proportionella ökning motsvara över 12 000 personer. Det påverkar nog litet mer.

Hur ska vi hantera denna storleksfaktor? Jag gör det enkelt för mig här och löser det brutalt: låt oss fokusera på de större kommunerna som tillsammans huserar 80 procent av Sveriges befolkning, och kapa svansen av småkommuner. Det innebär att vi tittar på de 115 största kommunerna, och släpper de resterande 175 mindre kommunerna. Ser vi till var Sverigedemokraterna får sina röster, kommer också nästan 80 procent av rösterna från just dessa större kommuner. Det är här riksdagsvalet avgörs på riktigt.

Med småkommunerna bortgallrade ur materialet, finns då något samband mellan andel invandrare och andel Sd-röster i riksdagsvalet? Nej, ingenting (r= –0,005). Hm, det börjar se ut som om köksbordsintuitionen verkligen är felaktig. Men låt oss bara för säkerhets skull titta på invandring, inte bara andel invandrare.

Finns något samband mellan förändring 2002–2010 av andel utländsk befolkning i kommunen (i denna top 115 av svenska kommuner) och andel Sd-röster i riksdagsvalet. Jodå, nu hittar vi det statistiskt signifikanta sambandet (r=0,38, two-tailed p<0,01). Om man testar att avgränsa sig ännu hårdare och bara titta på, tja, top 35 i storleksligan (omfattar halva Sveriges befolkning) så blir sambandet ännu starkare (r=0,46, two-tailed p<0,01). Köksbordsanalytikernas revansch!

Och likväl: fortfarande får jag inget signifikant samband mellan andel invandrare och Sd-röster – vilket är intressant i sig. Det tycks verkligen vara just invandring som är det intressanta måttet i det här sammanhanget, inte andel invandrare. Är Sd-rösten i den här dimensionen snarare en reaktion på förändring, än på absolut tillstånd?

 

Edit 2012-01-26

Ett litet test på sambandet finns i figuren till höger (klicka för full storlek). Urvalet är kommuner som SCB kategoriserat som storstäder, större städer, förorter samt pendlingsorter. (Det visade sig mycket riktigt att sambandet var bortblåst i glesbygd.) I modell 1 används bara utbildningsnivå (andel av befolkningen med minst tre år högskola) för att förklara förändringen i procent SD-röster mellan valet 2002 och 2010. Jo, det går rätt skapligt. I modell 2 läggs förändring i andel befolkning med utländsk bakgrund. Den modellen fungerar ännu bättre. I modell 3 läggs dessutom i andel befolkning med utländsk bakgrund till för att se om den tar över effekten från förändring i andel. Nähädå, det gör den inte. I modell 4 prövar vi att lägga till två typiska socioekonomiska variabler, andel öppet arbetslösa och andel av hushållen som tagit emot ekonomiskt bistånd under året, för att se om de tar över effekten från inflyttningen av befolkning med utländsk bakgrund. Nix, det gör de inte. Effekten finns ändå kvar. Så långt ser alltså modell 2 ut att vara den bästa. 

 

–––

Exceldokumenten finns här och här för den som vill räkna vidare. Påtala gärna räknemissar – det här är i vanlig ordning något jag sammanställde framför tv:n, så det är inte dubbel- eller trippelkollat av andra.

Reader Comments (8)

Kan det vara så enkelt att Sd-väljare tycker illa om flyktingar/anhöriginvandring och inte om hela gruppen invandrare?
Arbetskraftsinvandring uppfattas ju av de flesta som nåt ganska positivt. Och de kommuner som har många invandrare, men liten förändring i antal har nog främst gamla arbetskraftsinvandrare och deras barn snarare än flyktingar

18 januari 2012 | Unregistered CommenterPavel

En intressant undersökning som jag/vi har tyckt mig/oss ana också tidigare. Kul att få lite siffror på det. Jag har förresten för mig att tidningen Fokus gjorde någon liknande snabbundersökning efter valet 2006 och kom fram till att det inte fanns någon direkt koppling mellan andelen utlänningar och vårt resultat.

Hursomhelst - egentligen är det väl inte alls konstigt att det inte nödvändigtvis går särskilt bra för oss i invandrartäta kommuner. Flera undersökningar har ju visat att vårt opinionsstöd i invandrargrupper (åtminstone icke-nordiska invandrargrupper) är mycket lågt. Så, om en kommun har hög andel invandrare så kommer det att dra ner vårt valresultat något eftersom denna andel knappast röstar på oss alls. Egentligen borde man försöka bryta ned valresultatet ytterligare per kommun, men det går rimligen utöver vad man kan begära för det här blogginlägget.

18 januari 2012 | Unregistered CommenterJoakim Larsson

Artikel = intressant!

<skitsak>

Ordet "litet" bör kanske då och då ersättas med ordet "lite"... eller?

</skitsak>

18 januari 2012 | Unregistered CommenterGrammofilen

Hm,

Intressant, men varför göra något som redan har gjorts. Se t.ex. den länkade artikeln nedan som faktiskt hittar ett samband mellan andelenl invandrare och SD-röstande i svenska kommuner i valet 2010:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9477.2011.00269.x/abstract

Givet dina resultat kanske sambandet hade blivit starkare om de tittat på invandring istället.

18 januari 2012 | Unregistered CommenterTJORVEN

Vad du lyckats med är att hitta en samvariation (korrelation). INTE ett SAMBAND.

19 januari 2012 | Unregistered CommenterNicklas

Nåja, nu har jag inte sagt att det är ett orsakssamband, inte sant? ;) Det är förstås alltid möjligt att kontroll för andra variabler tvättar bort detta samband, och det står var och en fritt att testa det - data finns för nedladdning i inlägget.

19 januari 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag har tittat närmare på sambandet nu, se uppdateringarna i detta inlägg. Sambandet ser ut att vara rätt hållbart. Jag har prövat att kontrollera för arbetslöshet, försörjningsstöd och utbildningsnivå – men invandring är fortsatt signifikant, däremot inte andel invandrare.

21 januari 2012 | Registered CommenterPeter Santesson

Och så åter till verkligheten. Eftersom jag själv är företrädare för SD kan jag verifiera, rent faktiskt att det är immigrationspolitiken vi är kritiska till, inte till några grupper av människor, som mest följer de signaler vår regering ger uttryck för. Detta är ett faktum som alltså inte ens behöver diskuteras.

Vad gäller korrelationen immigration och röster på SD så påverkas det av en mängd faktorer, självklart. Vilken socioekonomisk grupp tillhör den etnisk svenska befolkningen t.ex.? Vilken grupp av immigranter har kommunen tagit emot? etc, etc.

Tar vi min hemkommun Botkyrka så består väljarna till över 50 procent av just immigranter, som av outgrundliga anledningar inte verkar rösta på SD, där går hälften av rösterna bort direkt. Sedan har vi Tullingepartiet som vill lämna hela skutan och bilda en egen kommun, varför då? Undrar vän av ordning. De fick 6 mandat i senaste valet, utan att ens driva en valrörelse. Man kan förmoda en hel del immigrationskritiska röster där i alla fall. Botkyrkapartiet, som historiskt varit tveksamma till massimmigrationen erhöll dessutom två mandat. Allt detta var inget du såg i din undersökning Peter.

27 maj 2012 | Unregistered CommenterRobert Stenkvist

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>