Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
lördag
aug062011

Kommer rymdimperiet att slå tillbaka?

Debatten om det amerikanska imperiets nedgång kommer att ta fart efter fredagens nedgradering. Är detta början på en historisk nedgång?

Var sticker man ned nålen i en lång historisk trend och fastslår att här, just här inträffade brytpunkten? Mattias Lundbäck sätter ord på det många torde tänka denna lördag. Dagen då Standard & Poor’s ryckte AAA-ratingen från USA är historisk. De har månne ännu inte ha mist positionen som världens ledande ekonomi, men nog är nedgångsfasen nu definitivt påbörjad.

Inget att leka med. (Källa: Bloomberg Businessweek)

Sedan 1980 är det fem länder som har mist S&P:s AAA-rating och sedermera lyckats återvinna den: Österrike, Finland, Danmark, Kanada och Sverige (se grafik till höger, klicka för förstoring). Vägen tillbaka har sträckt sig över ett decennium eller mer och krävt mycket besvärliga politiska beslut. Det här är inte besparingsprogram som ett land glider igenom utan stora förändringar. Är det möjligt för ett politiskt system som USA:s att fatta detta slags impopulära och konfliktfyllda beslut? Vad återstår av supermakten på andra sidan besparingsprogrammet, om det kommer. Man undrar.

Debatten om det amerikanska imperiets nedgång – American decline – är svår att följa, eftersom den oundvikligen påverkas av önsketänkande, och detta i båda riktningar. Medan vissa längtar efter en amerikansk nedgångsfas och därför överdriver faktorer som talar för tesen, kan vänner av amerikanska drömmar och exceptionalism tvärtom lockas att blunda för tecken på att imperiet man beundrar är i färd att rämna.

– Jag förstår mig inte på alla dessa olyckskorpar.

Om man skulle konstruera ett decline-index, baserat på frekvensen av artiklar som spår American decline, gissar jag att mätaren skulle indikera mörka moln. USA:s nedgång och fall har förutspåtts i åratal. Foreign Policy publicerade i januari en lång artikel som argumenterade för att det är annorlunda den här gången.

In the end, of course, the Soviet and Japanese threats to American supremacy proved chimerical. So Americans can be forgiven if they greet talk of a new challenge from China as just another case of the boy who cried wolf. But a frequently overlooked fact about that fable is that the boy was eventually proved right. The wolf did arrive -- and China is the wolf. The Chinese challenge to the United States is more serious for both economic and demographic reasons.

Den amerikanska ekonomins nedgång målas med breda penseldrag av The Guardians Larry Elliott. Han drar paralleller till hur Storbritannien miste sin ledande position i världsekonomin under slutet av 1800-talet. Tröghet och ackumulerad rikedom från gamla segrar gör att ett imperium i förfall utåt kan tyckas storslaget under lång tid, innan nedgången blir synlig.

US universities are superb, attracting the best brains from around the world. It is a country that pushes the frontiers of technology. So, it may be that the US is about to emerge stronger than ever from the long nightmare of the sub-prime mortgage crisis. The strong financial position of American companies could unleash a wave of new investment over the next couple of years.

Let me put an alternative hypothesis. America in 2011 is Rome in 200AD or Britain on the eve of the first world war: an empire at the zenith of its power but with cracks beginning to show.

The experience of both Rome and Britain suggests that it is hard to stop the rot once it has set in, so here are the a few of the warning signs of trouble ahead: military overstretch, a widening gulf between rich and poor, a hollowed-out economy, citizens using debt to live beyond their means, and once-effective policies no longer working. The high levels of violent crime, epidemic of obesity, addiction to pornography and excessive use of energy may be telling us something: the US is in an advanced state of cultural decadence.

Sambandet mellan konsumtion av pornografi och ekonomisk nedgång är inte entydigt fastställt, såvitt inslag.se känner till. Men även när man diskonterar för dramatiska överord, finns något i historieskrivningen som stämmer till eftertanke.

Parallellt med förändringar i den amerikanska ekonomin (och därmed förmågan att finansiera en militär dominans) kan man också peka på en rad utrikespolitiska felgrepp av historiska mått. Stephen M. Walt anger Saddam Husseins invasion av Kuwait som startpunkten på en lång kedjereaktion som i förlängningen välte USA:s internationella position över ända.

Obviously, none of these outcomes were inevitable back in 1990. Had cooler heads and smarter strategists been in charge after the first Gulf War, we might have taken advantage of that victory to foster a more secure and stable order throughout the Middle East. In particular, we would have pulled our military forces out of the region and gone back to offshore balancing. After all, Saddam's decision to invade Kuwait in 1990 did not force the United States to choose "dual containment." Nor did it make it inevitable that we would bungle the Oslo peace process, pay insufficient attention to al Qaeda's intentions, or drink the neocons' Kool-Aid and gallop off on their foolish misadventure in Iraq. But when future historians search for the moment when the "American Empire" reached its pinnacle and began its descent, the war that began 21 years ago would be a good place to start.

Vad blir återverkningarna i det internationella systemet? Hur agerar stater i periferin när imperiet i dess mitt försvagas? De börjar rycka i kopplet, peta på den stora besten med en pinne för att se om den fortfarande orkar röra på sig, och i så fall hur snabbt och hur långt.

Amid the now globally accepted thesis of American decline, America’s global rivals are doing what aspirant powers have done at moments of transition for millennia: hypothesis-testing. They are probing the top state on the outer limits of its power commitments, where its strategic appendages are most vulnerable and its strength is most thinly spread. If history is any guide at all, they are reading America’s responses to gauge how much latitude they have to make low-cost revisions to the system in their favor. But both they and American allies are watching not just how America responds to probes in their own neck of the woods but also to the probes of powers—and to the needs of similarly situated allies—in other regions.

Fantasifulla jämförelser med Romarrikets nedgång torde bli stapelvara nu. Kanske kommer de fortsätta att kännas långsökta. Kanske inte.

Reader Comments (2)

Var lugna. Rymdimperiet har en plan klar!

7 augusti 2011 | Unregistered CommenterPer Hagwall

En jämförelse mellan brittiska och romerska imperiets undergång gör hela resonemanget mer intressant. Till skillnad från romarriket så överlevde Storbritannien, även om man fick släppa kolonierna. Och har befolkningen det sämre? Tvärtom, de är på alla sätt rikare och säkrare än för hundra år sedan. (Möjligen kollar de mer på porr, men man får ta det onda med det goda.)

Visst verkar det troligt att Kinas ekonomi är större än USA:s om några decennier, och om de så vill kommer de kunna ha en större och starkare militär. Men kommer det göra att amerikaner får det sämre? Kommer världen bli en osäker plats, utan "Team America: World Police"? Inte helt självklart.

8 augusti 2011 | Unregistered CommenterAndreas Bergström

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>