Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
torsdag
jan272011

Varför fattades Luciabeslutet?

En av de mer omdiskuterade episoderna i svensk invandringspolitik är det s.k. Luciabeslutet som regeringen Carlsson fattade den 13 december 1989. Beslutet innebar en tvärnit i invandringen. Genom en specialparagraf i utlänningslagen utfärdade regeringen vad man skulle kunna jämföra vid ett undantagstillstånd i invandringspolitiken. Med ett enkelt regeringsbeslut blev asylreglerna väsentligt strängare, eller snålare om man så vill. Nu skulle asyl i princip endast ges till personer som uppfyllde kraven enligt FN:s flyktingkonvention.

Här var det stängt!

Varför gjorde regeringen på det viset? Under året hade antalet asylsökande till Sverige blivit väsentligt fler än beräknat. Man hade prognostiserat 20 000 asylsökande, men nu såg siffran ut att landa på 29 000 istället. Särskilt talades det om att en ny flyktingström hade etablerats: 5 000 turkbulgarer, en bulgarisk minoritet, hade kommit till Sverige under hösten. Svenska myndigheter råkade på rejäla praktiska bekymmer med att ta emot och ordna inkvartering åt alla människor. Förläggningarna blev överfulla och man fick tillgripa mer fantasifulla härbärgen: tält, husvagnar och båtar.

Denna situation hänvisade regeringen till. Ansvarigt statsråd, Maj-Lis Lööw, förklarade för riksdagen att Sverige hade "nått gränsen för vad vi klarar av" i mottagandet (riksdagens prot. 1989/90:46). Ser man till vilka siffror det handlade om, tycker man kanske med dagens mått att det inte var alltför dramatiska tal. Man hade räknat med 20 000 och fått 29 000. Skulle det spräcka gränsen för vad den svenska staten mäktar med, rent praktiskt?

Så löd den officiella motiveringen i varje fall. Men fanns det fler motiv med i bilden? I slutna sällskap brukar man kunna tillåta sig litet större frispråkighet. Hur lät det när dörren var stängd?

I socialdemokraternas verkställande utskott diskuterades frågan en dag senare, den 15 december. Det var Anna-Greta Leijon som väckte saken. Protokollet lyder:

Jag vill ha en ordentlig diskussion om invandringsfrågorna. Vi behöver det. Den utveckling som sker i östländerna kan ställa oss inför oerhört snabba krav på att ta emot, inte flyktingar i politisk bemärkelse, utan ekonomisk invandring. Jag vet inte om det finns något land i historien som har kunnat hålla emot en kraftigt ökad invandring av fattiga människor.

För att vi inte ska hamna i en situation där verkligheten plötsligt talar ett annat språk än det vi har varit vana vid, och bli överraskade av det, behöver vi idéer och en ordentlig diskussion om dessa frågor vid ett kommande tillfälle.

Statsministern och partiordföranden, Ingvar Carlsson, fångade upp passningen och fortsatte. Förlåt det långa citatet, men det är värt att återge i sin helhet.

Jag skulle som avslutning kunna börja där. Bakom beslutet ligger ju litet av denna utveckling. 5 000 turkbulgarer har kommit till Sverige den senaste tiden. Inget annat land har tagit emot fler än 500. Miljoner turkbulgarer lever i den här situationen. Det har bara börjat, det som de har bestämt sig för: Vi ska inte leva i Bulgarien längre, vi åker till Sverige.

Detta håller på att spoliera vår flyktingpolitik. Det är så nära när det gäller den organisationen. Lars-Eric Lövdén sa till mig härom dagen, att händer inget snabbt, blir detta en krutdurk. Stig Malm har refererat situationen på arbetsplatserna. Och kommunerna klarar inte att ta emot fler.

Det finns hur många människor som helst som skulle kunna komma in. Men om vi inte vidtar några åtgärder, utan bara låter detta löpa, kommer det att slå tillbaka mot de flyktingar som redan är här.

Därtill kommer det som Anna-Greta Leijon säger – det här med turkbulgarerna är inte något isolerat fenomen, utan vi kan få människor från Estland, Lettland och andra delar av Sovjetunionen, som i vinter går över gränsen mot Finland. De har ingen mat – det går svälttåg helt enkelt, som i desperation börjar röra sig mot Skandinavien. Då kommer vi kanske att få andra perspektiv på tillvaron. Sverige kanske inte är ett så dåligt land att leva och bo i som Svenska Dagbladet gör gällande.

Anna-Greta Leijon insköt ödesmättat: ”Då måste vi öppna våra gränser.”

Carlsson fortsatte tankegången.

De kanske redan finns där – så att man får slå upp tältläger och annat, ungefär som man gör i Pakistan och på andra håll. Det kan bli en situation som vi inte har sett maken till i modern tid. Detta kan vi inte utåt diskutera. Men jag håller med Anna-Greta. Detta gäller inte bara VU, utan vi borde ha en grupp som började fundera i yttersta diskretion över vad vi gör om något sådant skulle inträffa.

Varför kunde de inte diskutera det utåt, kan man fråga sig. Det låter allvarligt.

Reader Comments (11)

Vad är det för källa?

27 januari 2011 | Unregistered CommenterOla Berg

Protokollen.

27 januari 2011 | Unregistered CommenterPeter

Bra att du uppmärksammar det här beslutet. Det är inte många som känner till det. Tusentals bulgarienturkar anlände till Sverige och många av de avvisades. De särbehandlades på många sätt (i jmf med asylsökande fr andra länder) av den svenska regeringen. Jag minns en journalist på Sveriges Radio som grävde fram fakta om de brutala avvisningarna och inte fick sända sitt inslag. Han sade upp sig, till slut.

27 januari 2011 | Unregistered CommenterAyse

Jag vet inte om det är en retorisk fråga eller inte, men iallafall:

De kunde inte diskutera det utåt eftersom det "stora tält" som SAP är redan då innehöll såväl synnerligen flyktingliberala grupper som skulle kunna tänkas reagera negativt på en s.k. "inhuman" flyktingpolitik (i synnerhet om denna kombinerades med ramaskrin i liberal press), som arbetarkonservativa grovisar som för död och pina inte ville se fler utlänningar. En öppen diskussion i frågan hade måhända inte lett till partisprängning, men nog hade det kunnat bli dyrt för Partiet. Eller det trodde de iallafall.

27 januari 2011 | Unregistered CommenterJoakim Larsson

Tvärnit var väl att ta i. Nu blev ju Sverige räddade i elfte timmen då politiska förändringar i Bulgarien gjorde att flyktingströmmen därifrån avtog. Många av dem återvände därefter, medan ett mindre antal som såg en framtid i Sverige stannade kvar. En ganska hög procent av dem blev faktiskt egenföretagare i Västsverige.

Två år senare började den stora flyktingströmmen från Jugoslavien. En majoritet av dessa fick stanna i Sverige och fortsatte dessutom att vara kvar i Sverige. Det så kallade Luciabeslutet fick i praktiken en väldigt liten betydelse, men har fått en framträdande roll i svensk migrationsmytologi.

28 januari 2011 | Unregistered CommenterHåkan Åberg

Regeringen Bildt upphävde beslutet två år, vilket nog förklarar jugoslavernas mottagande. ;-) Förstår inte hur du kan hävda att luciabeslutet inte var en radikal förändring.

28 januari 2011 | Registered CommenterPeter Santesson

På ytan var Luciabeslutet en radikal förändring, men i praktiken fick den liten betydelse. Inströmningen var ju nästan lika hög 1990 och 1991. Även beviljade tillstånd fortsatte vara på en (då) hög nivå. Däremot sjönk andelen konventionsflyktingar 1990 med hälften jämfört med 1989 vilket ter sig märkligt då endast just denna kategori skulle vara undantagen Luciabeslutet. Förmodligen har det mer att göra med vilka som kom hit vid den tiden.
Man kan också notera att utlänningslagen (1989:529) med små förändringar kom att gälla fram till 2005.
Av stor betydelse för asylinvandringen har verkställighetsarbetet, alltså vad gör vi med dem som fått ett avlägsnandebeslut. Det spelar inte så stor roll vad vi bestämmer om vilka som får stanna om de som fått ett utvisnings-/avvisningsbeslut kan hänga kvar i alla fall. Det verkar som om de som kom hit kring 1989-1990 inte hade en aning om Luciabeslutet, men som visste att det fanns en god möjlighet att stanna i Sverige om man bara var lite envis. Det är väl ungefär det man kan utläsa ur statistiken på
http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004204/tabs2.pdf
och
http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980004203/tabs1.pdf

28 januari 2011 | Unregistered CommenterHåkan Åberg

Avtrycket i antal beviljade uppehållstillstånd var klart mindre än jag trodde - där ser man. Samtidigt: minskningen i antal uppehållstillstånd till krigsvägrare och de facto-flyktingar var ändå rejält. En märklighet där är att minskningen till krigsvägrare kom redan 1989 – samtidigt som regeländringen gjordes så sent på året. Undrar vad som ligger bakom det.

Mer konkret var väl orsaken till att beslutet inte fick tydligare/snabbare avtryck att asylsökande som fått avslag kunde inkomma med en ny ansökan där de anförde nya omständigheter, och på det viset starta om processen. Om man efter ett antal processer fått en lång tid i landet kunde det i sin tur utgöra humanitära skäl som grund för PUT. Om jag inte missförstått något.

Sant, effekten på antalet asylsökande ser ut att vara rätt obetydlig. Turkbulgarer 1989 tycks ersättas av strömmar från Somalia, Rumänien och Turkiet 1990, men totalen är ungefär densamma.

Men icke desto mindre, som principiell förändring av svensk flyktingpolitik var luciabeslutet dramatiskt. Regeringen dessutom högg till genom en undantagsparagraf, istället för genom ett ordinarie riksdagsbeslut, visar ju också vilken femöresvändning det handlade om.

1 februari 2011 | Registered CommenterPeter Santesson

Hur fick du tag på protokollen? Det verkar väldigt tidigt att göra dem offentliga redan. (Sedan är jag också lite överraskad över att sossarna för så utförliga diskussionsprotokoll över sina VU-möten.)

3 februari 2011 | Unregistered CommenterJohan

Sverigedemokraternas invandringspolitik idag är väl i princip till största delen jämförbar med Luciabeslutet, dvs socialdemokratisk ansvarsfull eftertanke som tyvärr kvävdes...

9 oktober 2012 | Unregistered CommenterDavid

Som svar på Anna-Greta Leijons osäkerhet om länder i historien, så skulle jag vilja inflika att USA har tagit in ganska många fattiga människor i sina dagar. Och så skulle jag även vilja påstå att det är att ta ansvar att se till att människor i behov av mat för att undvika svält för sig själva och sina barn och i behov av att undfly krig, förtryck och allmän förstörelse (för att sedan, som nämns i inlägget, återvända när situationen förbättrats, om de inte upplever att deras utsikter till att leva ett lyckligt och meningsfullt liv är större i Sverige snarare än Bulgarien, Somalia eller vart det nu kan tänkas vara, ofta i form av egenföretagare, som ofta nämns som ytterligt viktiga för svensk ekonomi), och inte endast att undvika osäkra prognoser, såsom att den demografiska utvecklingen inte skulle gå spikrakt mot en upp-och-nervänd pyramid.

10 januari 2013 | Unregistered CommenterNils

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>