Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
torsdag
maj132010

Kristna Socialdemokrater: ”Vilks missbrukar yttrandefriheten”

Peter Weiderud, förbundsordföranden för Broderskapsrörelsen – Sveriges kristna socialdemokrater, jämför i en debattartikel Lars Vilks med Åke Green. Liksom Green hukade sig bakom religionsfriheten, ”missbrukade” är Weideruds ordval, för att hetsa mot en minoritet, är det intressanta med fallet Vilks för Weiderud att han på motsvarande sätt skall ha missbrukat yttrandefriheten till att piska upp antimuslimska stämningar. Kristna tog sitt ansvar och talade Åke Green till rätta. När skall publicister ta motsvarande ansvar och tillrättavisa Vilks?

Evolutionsbiologen John Maynard Smith konstaterade en gång, apropå sin erfarenhet av att debattera med kreationister, att det tyvärr är fullt möjligt att vinna en debatt genom att helt enkelt häva ur sig så många dumheter på en och samma gång att motståndaren omöjligen kan ha tid och ork att bemöta alltsammans. Weideruds debattartikel lämnar en med den uppgivna frågan om i vilken ände man egentligen skall börja. Jag får nöja mig med några nedslag.

Låt oss först ta jämförelsen mellan Vilks och Greens kontroversiella yttranden. Det är mycket möjligt att Vilks, i takt med händelsernas utveckling, uttryckt sig allt mer generaliserande och nedsättande om islam i allmänhet. Kanske dumt i så fall, om än rätt begripligt. Jag vet inte så noga och är själv faktiskt tämligen ointresserad av vad just Lars Vilks tycker om islam. Det är inte det frågan handlar om, och det är inte därför han har blivit förföljd.

Lars Vilks har inte blivit mordhotad, utsatt för en mordkomplott och fått sitt huvud prissatt av Al Qaida därför att han sagt att han tycker att islam är stolligt. Han har drabbats av detta därför att han har ritat en teckning.

Vi tar det en gång till. Han har ritat en teckning, och det är rätten att rita sådana teckningar (eller andra hädiska nidbilder) som står i centrum. Jag är i och för sig också beredd att försvara rätten att säga att islam, nonfigurativ konst och finsk tango är piss och skit. Men det är ett rent sidospår att vrida Vilks-debatten dithän. Han har blivit förföljd därför att han hädat något som andra håller heligt. Det är det intressanta.

Peter Weiderud anser att fallet Vilks skulle vara jämförbart med Åke Greens predikan. Låt mig bjuda på en påminnelse om vad Åke Green-frågan handlade om. I en predikan sade denne pingstpastor om homosexuella:

Sexuella abnormiteter är en djup cansersvulst på hela samhällskroppen. Herren vet att sexuellt förvridna människor kommer att våldta djuren. Inte heller djuren går fria från människans sexuella behov och branden som är tänd i en människa. Utan t.o.m. detta kan man ägna sig åt. … Det politiska svaret i vårt land på detta är ju vad Paulus säger "Vi vet vad Gud har bestämt, att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever än värre, De tycker det är bra när andra gör det. "
Så upplever vi det politiska svaret i vårt land. De ger sitt bifall och de tycker det är bra att de håller på med det här. Det gör ingenting. Men …vårt land står inför en katastrof av stora mått!!!!! … Man har ingen som helst betänklighet för vad Gud sagt.

Lagen om hets mot folkgrupp är inte oproblematisk, men vad man än tycker existerar lagen. Det är förbjudet att uttrycka hot eller missaktning mot personer på grund av deras ras, tro, ursprung eller sexuella läggning. (Nota bene: personer. Det är förstås fullt tillåtet att kritisera trossystem.) Därför är det Åke Green gjorde normalt sett olagligt – man får inte beskriva personer som en cancersvulst på samhällskroppen på grund av deras sexuella läggning. Anledningen att Åke Green ändå kunde göra detta handlade om att han gjorde det inom ramen för sin religionsutövning, en annan skyddad frihet. Det är tillåtet att hetsa mot minoriteter om man gör det på uppdrag av Gud.

Att jämföra detta med Vilks teckning är rena snurren. Det är inte på något sätt olagligt eller juridiskt problematiskt att rita nidbilder av profeter i Sverige. Muhammed åtnjuter inte skyddad status i svensk lag. Weiderud vill kanske ändra på den saken, men vi har ingen hädelselagstiftning ännu, tack och lov. Hur den förhatliga teckningen skulle kvalificera som hets mot muslimer är ett mysterium.

Peter Weiderud anser att publicister skulle ha ett särskilt ansvar för att ta Lars Vilks i örat. Han jämför med Åke Green-fallet:

Det som däremot hände var att en majoritet av kristna - en av de grupper som har intresse av att värna religionsfriheten - tydligt markerade att Åke Green hade missbrukat denna viktiga frihet. Det skickade en signal till konservativa - och homofobiska - kristna att denna typ av hets är oacceptabel.

Som sagt, det är acceptabelt att rita nidbilder av profeter. Skall man förstå Weiderud som att han menar att religiösa nidbilder av profeter är oacceptabla? Men parallellen mellan Green och Vilks haltar på fler punkter. Åke Green citerade ur Bibeln och hävdade att hans canceromdöme vilade på en korrekt uttolkning av kristen tro. Tacka fan för att andra kristna fann sig föranledda att uttala en avvikande uppfattning. Det handlade om en inom-kristen debatt, inte någon allmän diskussion om religionsfrihetens gränser, som Weiderud försöker få det till. Menar förresten Weiderud att man inte skall vara fri att ha en religiös tro som kraftigt fördömer homosexualitet?

Till skillnad från Åke Green, för Lars Vilks för ingen annans talan än sin egen. Försvaret av Vilks rätt till just detta kallar Peter Weiderud för ”tryckfrihetsfundamentalism” som han jämför med den kristna fundamentalismen (som rimligen Åke Green får exemplifiera). Tryckfrihetsfundamentalister kallar han alltså, med avsmak, försvarare av svensk grundlag. Jo man tackar. Det är en benämning jag bär med stolthet.

Peter Weiderud påstår vidare att yttrandefrihetens ”uppgift är att granska makt”. Och det låter ju stiligt värre vid en första anblick. Men det Weiderud i själva verket gör är att ta sig rätten att sortera skyddsvärda yttranden från icke-skyddsvärda, sortera en ”verklig” och rättanvänd yttrandefrihet från ”missbrukad” dito. Skulle människors rätt att fritt utbyta tankar med varandra bara vara skyddsvärd så länge de pratade om makten, vad nu det innebär, enligt Weiderud? Skulle yttrandefrihet behöva fylla en särskild nobel ”samhällsuppgift” för att garanteras? En hårresande tanke. Farväl pornografi, adjö sedeslös konst och allmänna oförskämdheter. Min yttrandefrihet kräver jag inte för att jag nödvändigtvis skall använda den till något samhällsnyttigt. Jag kräver den i kraft av att vara fri och omgiven av likar. Att man alls skall behöva nämna det. Man baxnar.

Reader Comments (7)

Bra sagt!

14 maj 2010 | Unregistered CommenterMattias

Är det inte så att kristna ber enbart för att provocera oss ateister?

14 maj 2010 | Unregistered CommenterJonas

Eh ... så om det vore mot lagen att rita nidbilder av Muhammed så hade du inget att invända mot förhållningssättet till eller behandlingen av Vilks? Jag får isåfall anmäla motstridig åsikt.

Men jag håller dock med om att yttrandefriheten knapras bort på endast alltför många sätt.

15 maj 2010 | Unregistered CommenterTom

Tom: hur fick du det till det?

Men jag hade i och för sig inte tyckt att han skulle erbjudas polisbeskydd för att bryta mot ett hypotetiskt hädelseförbud - precis som jag ogillar hmf-lagstiftningen men anser att den ska följas så länge den finns. Ett sidospår.

15 maj 2010 | Unregistered CommenterPsw

Hur?

"Lagen om hets mot folkgrupp är inte oproblematisk, men vad man än tycker existerar lagen. Det är förbjudet att uttrycka hot eller missaktning mot personer på grund av deras ras, tro, ursprung eller sexuella läggning. (Nota bene: personer. Det är förstås fullt tillåtet att kritisera trossystem.) Därför är det Åke Green gjorde normalt sett olagligt – man får inte beskriva personer som en cancersvulst på samhällskroppen på grund av deras sexuella läggning. Anledningen att Åke Green ändå kunde göra detta handlade om att han gjorde det inom ramen för sin religionsutövning, en annan skyddad frihet. Det är tillåtet att hetsa mot minoriteter om man gör det på uppdrag av Gud.

Att jämföra detta med Vilks teckning är rena snurren. Det är inte på något sätt olagligt eller juridiskt problematiskt att rita nidbilder av profeter i Sverige."

16 maj 2010 | Unregistered CommenterTom

Tom:

Hur?

"Lagen om hets mot folkgrupp är inte oproblematisk, men vad man än tycker existerar lagen. Det är förbjudet att uttrycka hot eller missaktning mot personer på grund av deras ras, tro, ursprung eller sexuella läggning. (Nota bene: personer. Det är förstås fullt tillåtet att kritisera trossystem.) Därför är det Åke Green gjorde normalt sett olagligt – man får inte beskriva personer som en cancersvulst på samhällskroppen på grund av deras sexuella läggning. Anledningen att Åke Green ändå kunde göra detta handlade om att han gjorde det inom ramen för sin religionsutövning, en annan skyddad frihet. Det är tillåtet att hetsa mot minoriteter om man gör det på uppdrag av Gud.

Att jämföra detta med Vilks teckning är rena snurren. Det är inte på något sätt olagligt eller juridiskt problematiskt att rita nidbilder av profeter i Sverige."


Feltolkat. ;-)

16 maj 2010 | Registered CommenterPeter Santesson

Vad Weiderud missar är att det är de som ger sig på Vilks som mest av allt liknar Åke Green. Människor med stark religiös tro som äcklas av homosexuella skildringar.

22 maj 2010 | Unregistered CommenterIggy Drougge

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>