28 september 2009 · 5 svar En liten novell om tortyr
Det var höst i det fåniga landet uppe i norr. Det hade gått några dagar sedan hon kom åter från Pakistan, och nu höll Safia Benaouda en dramatisk presskonferens. Förväntningarna var på topp och en debattartikel var redan antagen till morgondagens DN i osett skick.
– Den pakistanska säkerhetstjänsten utsatte mig för systematisk omänsklig behandling. Syftet var förstås att knäcka mig. Detta har de gjort på uppdrag av USA och med den svenska regeringens goda minne.
Benaouda viftade med armarna, blicken brann. Vid hennes vänstra sida den indignerade modern, vid hennes högra Yvonne Ruwaida som engagerat sig särskilt i fallet.
Någon journalist undrade vad det var som hände i Pakistan.
– Det var hela katalogen av klassiska tortyrtekniker. Förödmjukande behandling, slag, prylar och mat kastades på mig, vid ett par tillfällen kletades jag ned med bajs. Och hela tiden utsattes jag för systematisk sömndeprivation och tvingades vara vaken mer eller mindre dygnet runt.
Ruwaida fyllde i:
– Safia fick aldrig någon förklaring till varför hon behandlades så. Det riktades aldrig några anklagelser mot henne, det fanns inget hon kunde säga eller göra för att få stopp på helvetet. Tortyren bara rullade på, timme efter timme, utan något annat syfte än att bryta ned henne.
De följande dagarna satt Safia i de sedvanliga tv-sofforna och på Sergels torg hölls den sedvanliga manifestationen med de sedvanliga talen av de politiker vars hjärtan bara sätts i brand av orättvisor som försiggår mer än fyrahundra mil från den svenska gränsen. Det var en helt vanlig höst i det politiska Sverige.
Och det blev knappt en notis när Europadomstolen avvisade ärendet eftersom det anses normalt för en moder att dela sovrum med sin tvåårige son.
Reader Comments (5)
Ojojoj... Elegant. Jag påbörjar mödosamt nedklättringen, efter att ha fintats osedvanligt högt upp på läktaren. Tack.
Härligt att se att vi har vårt eget förråd av tortyrapologeter. Nu behöver man inte ens gå in på obskyra utrikiska bloggar för att läsa idioter som trivialiserar medeltida svinerier.
Inget är så uppfriskande som att bli kallad för idiot av någon stursk anonym signatur. Du befinner dig på inslag, som är en lokal för personer som vågar ha humor. Gå samma väg du kom.
Lysande i all sin trolighet.
PoP: Jag hoppas att du inte är representativ för det organiserade tortyrmotståndet i världen, för då är hoppet ute. Mer specifikt visar du upp en bristande förmåga att känna igen en tortyraploget. (Kan du ens skilja denna typ av -get från en bergs-?) Utan denna förmåga kommer du i bästa fall att slå i luften, och i värsta fall... Tja. Denna felträff var hur som helst att betrakta som tämligen oförarglig i sammanhanget.