18 september 2009 · 29 svar Samepolitik och ärvda privilegier
Föreställ att rätten att bedriva handel i städerna reglerades i stadshandelslagen i vars första paragraf det fastslogs att ”den som är av svensk härkomst (svensk) får enligt bestämmelserna i denna lag använda stadens gator och torg till marknadsplats för sig och sina varor. Rätten (stadshandelsrätten) tillkommer den svenska befolkningen och grundas på urminnes hävd”.
Stadshandelslagen reglerade hur alla svenskt renblodiga stadsbor, inga lantisar eller utlänningar inte, kunde organisera sig i skrån till vilka staten delegerade rätten att basa över stadens handel. Den som inte räds vulgära jämförelser, kommer möjligen att tänka på Nürnberglagarna som utestängde judar från alla offentliga tjänster. Men varför gå så långt? Välkommen till svensk samepolitik.
De citerade raderna är förstås, med några utbytta nyckelord, hämtade från första paragrafen i Rennäringslagen, som ger samer rätten att hålla sina renar. Lagen ger vissa medborgare särskilda rättigheter i kraft av sin härkomst, närmast att jämföra med gamla adelsprivilegier. Om sådana arrangemang inte är principellt stötande borde man, för symmetrins skull, också kunna tänka sig privilegier som är avgränsade i motsatt riktning – det vill säga rättigheter som tillkommer alla utom sådana av samisk börd. För det kan väl inte vara så att vissa är mer jämlika än andra?
Härom dagen kom en regeringspromemoria med förslag på vissa ändringar i Rennäringslagen (Ds 2009:40). Där föreslås att rätten till medlemsskap i en sameby nu ska öppnas för alla som ”har sitt ursprung” i samebyn. Sug på den, diskrimineringsombudsmannen.
Går det att invandra till den samiska folkgemenskapen? I offentlig rättslig mening verkar dörren vara stängd och tillbommad. Svensk medborgare kan man bli efter att ha bott i landet i fem år. Vi är inte så knussliga av oss Jag undrar om jag skulle accepteras som same efter samma tid i Lappmarken, felblodad som jag är.
Reader Comments (29)
För några år sedan gav Jordbruksdepartementet (på något vis känns det signifikativt) ut en liten skrift med titeln "Same, same but different". Fyndigt. Och ganska likt "Separate but equal", som förstås inte var så jämlikt i realiteten.
Detta är en skamfläck baserad på ytterst grumliga grunder. Synen är väl att samerna inte bett om det svenska styret utan de blev erövrade av svenskarna som kom med en massa modernism och skit. Rennäringsbidrag och monpol är det minsta man kan begära. Nå, inte heller jag har bett om att födas här. Det bara blev så. Och inte heller mina förfäder gillade allt som den moderna tiden förde med sig.
Bisarrt.
Jag tycker dom här privilegierna är OK. Men dom borde hanteras under kulturdepartmentet, eftersom det är kulturstöd.
Lennart: Renar kostar mycket att stödja.
http://nonicoclolasos.wordpress.com/2008/12/30/vad-kostar-en-ren/
Men Lennart, varför? Vad har de gjort/inte gjort som jag gjort mig skyldig till som berättigar att de särbehandlas?
Fast jag har själv lekt med idén om stöd till pittoreska söderkisar som hänger på Södermalm och pratar som i 40-talsfilmer. Är det så du menar?
Det är avlatspengar för arvssynd.
Detta är samma argumentation som jag stött på hos vita i USA. De menar att det är priviliegier för indianer att det finns reservat. Men, är det det? Är det inte tvärt om att samer och indianer har fått behålla vissa få rester av sina storslagna områden efter omfattande kolonisation. Borde inte frågan ställas istället varför samer och indianer har så få rättigheter kvar?
Lars-Nila Lasko
www.samiworld.has.it
Lars-Nila: Vilka är "vi" och "ni"? Som individer har "vi" valt detta samhälle lika lite som "ni"; alla föddes helt enkelt in i det. Jag utgår från att många av "er" utsatts för vad som i dagsläget skulle ses som rättsvidriga övergrepp av statsmakten. Men det har även många av "oss". För övrigt har "ni" samma (nej, fler) rättigheter som "vi". Lagen bör gälla lika för alla, oavsett vilket efternamn eller vilken grupp man väljer att placera sig i.
Hej Jonas!
Jag vet inte vad du menar med vi och ni. Det kommer alltid att finnas vi och ni i olika sammanhang. Vi svenskar och ni norrmän etc.
Inledningsvis är det fel att tala om att samerna har lagstadgade rättigheter till land och vatten. De flesta samer om 95% eller mer har exakt de samma rättigheterna som övriga i Sverige i Sverige. Det är ju endast de renskötande samerna som har rätt att använda mark och vatten för sin näring.
Om vi ska tala om allas likhet inför lagen får vi fråga oss vems lag. Samern har bara fått anpassa sig. Är det inte så att det är icke-samer som stiftat lagarna? De är ju parlamentarikerna i riksdagen du ska skälla på om du tycker något är fel.
Argumentet att alla ska ha samma rättigheter är precis det argumentet som vita i USA använder i sin argumentation mot indianska rättigheter.
I alla rättssystem med minoriteter bör det väl finnas särlagstiftning som skyddar och tillvaratar minoriteternas språk, kultur, näringar och livsstil. Det gör att rättssystemen måste ha värderingar som skapar olikhet. Ett argument som används de senaste dagarna i Norge av det nationalistiska partiet "Framskittspartiet" är att lägga ner sametinget därför att alla norska medborgare inte har rösträtt till sametinget. Sametinget i sig själv skapar olikhet inför lagen påstås det och är odemokratisk. Men, om bara Stortinget skulle tillvarata samiska intressen hur kommer då samerna med i beslutsprocessen?
Lars-Nila Lasko
www.samiworld.has.it
Även jag har bara fått anpassa mig till rådande lagar. Det torde räcka som svar.
Hej igen Jonas!
Men, det är inget svar på frågan om behov för särlagstiftning för urfolk runt om i världen. Eller ska alla världens urfolk anpassas eller assimileras till majoritetsbefolkningens västerländska kultur? Frågan om allas samma rättigheter är inte så enkel att besvara!
Lars-Nila Lasko
Läs mer på www.samiworld.has.it
Lars-Nila: Samer har monopol på rätten att hålla renar i skog och mark, inte sant? Att sedan bara en minoritet av samerna utnyttjar den rätten är en annan sak.
Skulle du kunna bringa lite klarhet i min fråga om invandring till den samiska folket, om det nu är rätt term? Svensk medborgare kan man bli på fem år. Hur skulle jag kunna bli same?
Om du tycker att det är naturligt att samer har medfödda rättigheter som icke-samiska svenskar saknar, är du då också öppen för motsvarande arrangemang som går i andra riktningen, dvs. särlagstiftning för icke-samiska svenskar med motsvarande monopol? För det är väl inte bara samer som är ett särskilt folk med egen historia?
Ett förslag skulle kunna vara att infödda Grännabor förse med den medfödda exklusiva rätten att tillverka polkagrisar, något detta lilla samhälle gjort sedan urminnestider, en värdefull sedvänja som ska skyddas från det moderna samhällets ovälkomna konkurrens.
Lars-Nila: Även jag har att anpassa mig efter och assimileras till majoritetsvärldens västerländska kultur. Det är inte roligare för mig än för en same. Ser för övrigt fram emot dina svar på PSWs frågor.
Hej igen Jonas!
Det är inte helt sant att samerna har monopol till rennäring. Det gäller bara i renskötselområdet och är en rättighet baserad på urminnes hävd. Utanför renskötselområdet kan vem som helst bedriva renskötsel.
Inom renskötselområdet går det att bedriva rennäring som gårdsbruk för alla.
Det är inte heller riktigt att bara en minoritet utnyttjar renskötselrätten. De flesta samer får inte bli renskötare och får inte heller utnyttja renskötselrätten.
På din fråga vem som är same ställs två kriterier i Sametingslagen. Det första är att du talar samiska i hemmet (Vilket utesluter en stor mängd sydsamer och umesamer som inte talat samiska i generationer) och att man anser sig själv som same. Det går således att lära sig samiska och identifiera sig som same för att vara same. Just nu har du några renskötare i Karasjok med utsprung från Nigeria. Så du kan bli same på mindre än 5 år.
Jag har full förståelse för din argumentation om allas lika rättigheter till allt. Men, det verkar som om du inte förstår min argumentation att man måste ha särlagstiftning i vissa fall för att skydda urfolk och deras kulturer. Just nu pågår en debatt i Amazonas, Brasilien, om alla Brasilianares rätt till urskogarna kontra inianers rättigheter. Flera brasilianare menar att de i jämställdhetens tecken har lika rätt till urskogen som indianerna och med denna rätt ska få avverka, bilda guldgruvor etc.
En liknande debatt finns även i USA om indianers rätt till indianreservat. I Sverige har diskussionen om samers rätt pågått i århundraden.
I det svenska rättssystemet ingår rättigheter baserade på urminnes hävd. Du finner sådana rättigheter över allt i Sverige från Skärgården till Blekinge av alla möjliga rättigheter. Om du inte gillar vårt rättssystem så får du väl vända dig till din politiker.
I tillägg till att rättigheter baserade på urminnes hävd finns sedan många hundra år i vårt rättssystem anser jag vidare att det är motiverat med skyddslagstiftning för världens urfolk. Det har också konstaterats av FN i Urfolksdeklarationen och FNs underorgan ILO i ILOkonvention 169. Om du inte gillar FNs hållning får du väl vända dig till UD.
Lars-Nila Lasko
Läs mer om samiska rättigheter på www.samiworld.has.it
Hej Peter!
Jag är öppen för att även icke-samer kan ha rättigheter baserade på urminnes hävd i vårt rättssystem. De finns ett stort antal sådana rättigheter till land och vatten runt om vårt land sedan många hundra år tillbaka.
Däremot tycker jag att det funnits en orättvisa i att alla inte fått rättigheter baserade på urminnes hävd. Ett exempel på detta är att samer och bönder betalade samma skatt till sina marker. Båda infördes i jordeboken redan under 1600-talet med såväl markareal som skattens storlek. Men bönderna fick så småningom äganderätt medan samerna inte fick det. Vill du fördjupa dig i ämnet så läs mer om lappskatteland på www.samiworld.has.it
Lars-Nila
www.samiworld.has.it
Den här debatten känns igen, och är relativt tröttsam. Ytterst beror det på att samernas historia inte belysts fullt ut exempelvis i skolorna.
Renskötselrätten kan inte ses som ett privilegium. Det är en rättighet som gavs som ERSÄTTNING för beslagtagandet av lappskattelandet - att samerna istället för att äga och skatta för markerna, istället fick en viss nyttjanderätt av "staternas marker". Om renskötselrätten ska dras in ska den ersättas som om det vore egendom. Jag skulle aldrig acceptera något annat, så mycket land som min släkt en gång förlorade.
Om dina förfäder råkat illa ut är det förstås beklagligt. Men att sådana skadeståndsanspråk skulle gå i arv, och att jag och andra av någon anledning också skulle ärva ett moraliskt skuldförhållande, är märkligt och en hopplös princip att tillämpa i politiken. Hur i hela friden ska man kunna nysta ut sådana saker, vilka grupper ska kompenseras för vad och under hur lång tid? Antingen är Sverige en enhetsstat och då får banne mig samma regler gälla för alla, eller så bildar vi en federation och då får samer finna sig i att inte ha samma rättigheter i övriga Sverige.
Det är meningslöst att du eller någon annan tar på sig skuld för det som skett. Det här är ren och skär juridik. Vi talar vi om egendom som har skiftats ut till renskötselrätten (ett nerköp då, men det kunde man inte förutse då). Värdet på den egendomen går att fastställa. Exakt till vilka, och om det sker kollektivt eller individuellt, angående ersättning - om det går till kultur, renskötselföretag, Sametinget eller hur det regleras får bli en fråga då.
Peter och Peter!
Jag är helt enig med Peter M i att det är en rent juridisk fråga för om skadeståndsansvar för förlorade Lappskatteland.
Däremot fick jag inget svar av Peter S-W om han menar att alla särrättigheter i Sverige som baseras på urminnes hävd som jakt, fiske, skog, byallmänningar, brunnsvatten, mark etc ska lösas upp och bli en rätt för alla till allt. Eller är det bara de renskötande samernas rätt till renskötsel som ska fördelas lika till alla och en var?
Redan den privata fastigheten vilar från början på hävd. Skall den också upplösas och bli en rätt för alla? Vart ska gränsen gå i upplösande av rättigheter?
Peter L-W går inte heller in i svaromål om urfolks rätt till skydd av sin kultur och sina näringar? Det blir ju också särrättigheter oberoende om du talar om urfolk i USA, Brasilien eller Sverige.
Lars-Nila Lasko
www.samirights.org
Lars-Nila: Du får nog bli lite mer specifik när det gäller vilka rättigheter "baserade på urminnes hävd" som du menar egentligen. Mitt problem här är att ett "folk" skulle kunna vara ett rättssubjekt i svensk rätt. Vi har lika rättigheter i kraft av att vara medborgare, men den där folkkategorin förstår jag mig verkligen inte på. Menar du att det finns fler exempel på etniskt definierade grupper i Sverige som har exklusiv rätt till jakt, fiske, brunnsvatten etc?
Om folkgrupper menar att de inte på lika villkor kan tänka sig att ingå i en enhetsstat, så är en federalstat den rimliga lösningen - inte konstiga hybrider med särlagstiftning för grupper som därmed "ärver" en juridisk särställning.
Peter L-W!
Norska kungen har i och för sig uttalat oficiellt att Norge är uppbyggt av två folk; Samer och Norrmän. Något liknande uttalande har aldrig deklarerats från vare sig kungen eller riksdagen i Sverige. (Kung Karl IX hade dock beteckningen ...götar,sverars och lapparnas konung). Rättigheter i Sverige är inte anknytna till samerna som ett folk. Samerna utgör inte heller ett rättssubjekt i Sverige som ett folk. Därmed försvinner ditt problem.
Sveriges riksdag har erkänt samerna som en nationell minoritet och urbefolkning. Det finns även andra nationella minoriteter som Sverige erkänt och som har särrättigheter.
Om jag förstod ditt inlägg rätt så ville du ta bort de renskötande samernas rättigheter eftersom du upplevde de som orättvisa. De renskötande samernas rättigheter är baserade på urminnes hävd. Om du önskar ta bort en rätt som baseras på urminnes hävd så bör du väl i likhetens namn ta bort alla andra rättigheter som är baserade på urminnes hävd.
Du har vidare resonerat att du inte kan bli same vilket inte stämmer överens med Sametingslagens definition om vem som är same. Det går snabbare att bli same än svensk medborgare. Det är bara upp till dig själv att välja om du vill bli same eller inte!
På tal om urminnes hävd och minoriteters rättigheter vore det intressant att få dina synpunkter på Tornedalningarnas koncessionsrätt i renskötseln (Koncessionsrenskötselområdet)?
Du tycks vidare mena att etniska grupper som indianer och samer inte ska ha några rättigheter i sina ursprungsområden. Men, vad är ditt alternativ till att skydda indianernas och samernas kultur och näringar? Om du inte vill ha ett samering därför att det är en särrättighet att rösta dit med etnisk grund - vad är ditt alternativ att ta tillvara samernas intressen och hur ska samerna komma till tals i ett majoritetssamhälle?
Lars-Nila
www.samiworld.has.it
Det är inget fel på din retorik Peter, men återigen: den grundläggande principen för renskötselrätten bygger på att staten övertog privat egendom, och i gengäld gav lappbyarna (idag samebyar) vissa specifika rättigheter att nyttja marken.
Om Svea Rike hade gjort allt rätt från början, det vill säga löst ut markerna med kontanta medel, så hade staten haft giltiga fångeshandlingar till markerna idag OCH exklusiv bruksrätt till markerna.
MEN så gjorde man inte, eftersom de istället gjorde denna märkliga byteshandel. ALLTSÅ: ska renskötselrätten avregleras, ska också kompensation utgå. Något annat är stöld.
För egen del, om någon nu är intresserad av vad någon som jag tycker, så ser jag inga problem med någon form av ersättning eller specialarrangemang till/för samerna. Jag har f.ö. tyckt länge att en federalisering vore en intressant lösning.
Å vad bra att en opinionsbildande liberal och ekonom som du, Peter S-W, bryr sig i samefrågan, den/vi har alldeles för länge bara intresserat folk med något slags kolonialkomplex.
Lagarna kring renskötseln är dåliga, principiellt och praktiskt.
Exempel. I en del samebyar pågår något som väl snarast kan liknas vid problemen med absentee landowners i ståndssamhället. Vissa renskötare med heltidsjobb annanstans har endast renar för de sociala värden detta ger (visst, jakt och fiske, men gemenskapen är nog i nästan alla fall betydligt viktigare) och struntar blankt i att driva rationell renskötsel, vilket gör det svårt för andra renskötare att få någon ekonomi i det hela, eftersom man delar många resurser kollektivt.
Renskötselrättens konstruktion gör att de med sociala motiv bakom sin renskötsel inte kan förmås att släppa sin del av "kvoten" för om de gör det vet de att de och deras barn med all sannolikhet inte kan återvända. Hade det varit egendom vilken som helst hade de kunnat sälja "kvot" till marknadspris och om de eller deras barn vill tillbaka, köpa "kvot" till marknadspris.
Nytt exempel. En renskötare kan bara värna sina ekonomiska intressen genom att se till att renskötseln inte förändras. Låt oss låtsas att banverket vill dra ny järnväg till en gruva men den järnvägen går över en flyttled, vilket väsentligt försämrar möjligheten till renskötsel för områdets renskötare. En vanlig markägare hade kunnat sälja, och köpa någon annanstans. En renskötare måste slåss med näbbar och klor, och lyckas han, vilket faktiskt händer ibland, kan resultatet bli något ekonomiskt horribelt som en lösning där renskötseln störs betydligt mindre men till samhälleliga kostnader som vida överstiger nuvärdet av all renskötsel i området. Sånt skapar inte bara stora ekonomiska kostnader, det ger också upphov till bitterhet hos alla parter.
Och så vidare. Och som grädde på moset, det här med etnicitetskravet som verkar ha lockat dig till frågan.
Peter, fortsätt. Vi samer behöver det, vi kommer säkert vara lite tjuriga till en början, för vi har mer än vår skopa offermentalitet, men jag är säker på att vi samer i allmänhet och renskötare i synnerhet verkligen tjänar på ju fler kunniga personer som tar sig tid att förstå och kritisera dagens lösningar.
Dessutom är det spännande grejer för varje politiskt intresserad. Frågan om egendomens ursprung är ju lite halvhet för en teoribyggare, men för oss och våra grannar här i norr är det inte teori, det är vardag och verklighet.
Förresten, nu var jag kanske lite i överkant välkomnande, Peter. Låt gärna dina liberala och ekonomiska ryggradsreflexer stå för analysen, använd skarpsinnet till att läsa in dig på problematiken, det blir bra.
Men vill du göra något som når oss det hela handlar om, tona ner attityden mot oss samiska individer en aning.
Kör du sånt som avslutningen i ditt inlägg här finns det en stor risk att du inte tas på allvar, fast du vore väl värd att lyssna på i sak. Det är liksom inte vi samer, eller ens vi levande svenskar, som dragit upp de stora dragen i renskötselrätten. Jag fattar att det inte är lika mustigt att raljera med riksdagsmän från förra sekelskiftet, det är ju mer en övning för en högstadie- än en högskoleutbildad, men, ja, om det faktiskt är där ansvaret ligger?
Markus: Som vanligt när någon ber en skriva om ett ämne, så är det personen själv som egentligen har artikeln i sig. Intressanta saker du tar upp - hoppas att du skriver en ekonomisk analys av renskötseln. Jag har inte klart för mig hur de där rättigheterna förvärvas. Förutom att vara same måste man alltså ha turen att "ärva" renrättigheter, som inte kan förvärvas på annat sätt?
Ang. detta med raljans osv. -- alltså, en hel del av det som skrivs på inslag.se är bara en stunds förströelse för mig och de som hänger här, ingenting mer. Och det här inlägget hör till den kategorin. Bara en kort ögonblicksreflektion över att etnisk reglering av renskötsel är en bisarr konstruktion i en modern stat. Och sådana korta tjoflöjtkommentarer är just ganska slängiga och måhänta lite raljanta i tonen. Ta det för vad det är, litet anspråkslös underhållning oss samhällsnördar emellan.
När jag skriver mer seriöst märks det ganska tydligt på att texterna blir längre, lite tyngre och har referenser och dyl. Det kan vara värt att påpeka, eftersom en del som kommer hit tyvärr tar vissa uppenbart tramsiga texter på allvar och drar underliga växlar på vad jag skulle vilja säga och vara ute efter osv.
(Jag är statsvetare, förresten. Men jag gillar ekonomer!)
Jag gillar också ekonomer. Träigheten, som så många beklagar sig över, beror ofta på otillräcklig koktid.
Nja, arvet är inte uttalat, men i praktiken fungerar det så. För att få bedriva renskötsel måste man vara medlem i en ekonomisk förening, en sameby. Samebyn har olika typer av medlemmar, husbönder, alltså aktiva renskötare, och andra. I samebyn röstar husbönderna efter renantal, och det totala renantalet är ligger fast, efter markernas bärighet.
Så ska någon ny komma till måste andra minska sin verksamhet, och eftersom det inte finns någon personlig rätt, bara en kollektiv förvaltad av samebyn, kan reell "kvot" inte säljas. Så i princip en ut, en in och vem och hur styrs av husbönderna. Och då oftast, fader ut, son in, eller nuförtiden i viss mån dotter in.
Så för en skåning som vill slå sig på renskötsel är etnicitetskravet nog den lätta biten. Och den centrala motsättningen, sametingspolitikens strukturerande dimension, är mellan samer med renskötselrätt och samer utan renskötselrätt. (mitt bästa förslag till en andra dimension, för att kunna göra sådana där snygga höger-vänster-frihetlig-totalitär diagram vore tyvärr personmotsättningar eller möjligen släktskap.)
Jag hänger själv här för underhållnings skull, och om inte kunskapskravet är allt för högt ställt så skulle jag gärna kalla mig samhällsnörd. Men som same är man svårt svältfödd på tankar kring det samiska samhället som grundar sig i värderingar formade utanför de närmast sörjandes skara. Det blir lite tröttsamt med intressemotsättningar som sällan eller aldrig når en nivå där princip betyder något annat än makt ger rätt.
Så du får förstå att jag ville tolka in något mer närande än bara lite skojigt mellanmål i ditt inlägg.
Nåväl, min artikel om renskötselns skadliga rättsekonomi kommer nog strax efter 2052 samtidigt med sami political compass och den definitiva guiden till mötesteknik och parlamentarisk formalia med sametinget som varnande exempel på varje tänkbart enskilt misstag. Tills pensionen håller jag mig nog till den betalda verkligheten.
Nu låter det som att samepolitiken är ett svart hål, men i verkligheten har vi har nog både fler högskoleutbildade och större budget för vårat låtsas-parlament än någon afrikansk stat hade åren efter avkolonialiseringen.
Det är länge sedan, men de senaste dagarnas händelser ger en solklar belysning av renskötselns rättsekonomi.
För ett par dagar sedan godkände regeringen byggande av vindkraftsparken i Marksbygden utanför Piteå. Det blir Sveriges överlägset största vindkraftspark, och endast Storbritanniens kommande off-shore projekt blir större i Europa.
Det handlar om mer än 1000 riktigt stora snurror till en kostnad av mellan 40 och 60 miljarder. Allt på en fjärdedel av Östra Kikkejaur samebys vinterbetesmarker. Utan att känna till detaljförhållandet så kan sägas att Östra Kikkejaur är en rätt stor sameby, vilket innebär att mycket högt räknat 40 heltidsrenskötare har sitt levebröd från byns marker.
Byn hävdar att rationell renskötsel kommer att omöjliggöras i vindkraftparken, bland annat på grund av alla vägar som måste anläggas. Regeringen säger att det hela ska gå fint, bara man tar hänsyn till rennäringen när man planerar hur det hela ska byggas.
Om renskötselrätt hade funkat som andra markrättigheter i det här landet hade man snabbt och enkelt kunnat köpa ut renskötarna. Intäkter motsvarande maximalt 10 lågt betalda heltidsarbeten är ju ganska lätta att bjuda över för någon som vill investera 40 miljarder.
Men nej. Vad som blir istället av rättsprocesser och förbittring får framtiden utvisa.