Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
torsdag
maj142009

Coolaste vetenskapliga resultatet någonsin - kvalgrupp 9

Det är hög tid att återvända till jakten på det coolaste vetenskapliga resultatet någonsin. Ett tecken på att man fått ett coolt resultat är att resultatet får ett namn. Inte bara en teori, en effekt eller ett teorem, utan N.N.-effekten. Man föräras en plats i kommande studentgenerationers kurslitteratur. Generation efter generation av kaxiga studenter får fnysa över att resultatet är så självklart och intuitivt att de har svårt att föreställa sig en tid när inte idén var allmängods.

När vetenskapliga resultat ska döpas verkar en bedrövlig fantasilöshet infinna sig (eller är det den lille Narcissus inombords som tittar fram?). Varför alla dessa upphovsmannadop. Får man döpa sin teori efter någon annan, om man önskar det? Jag kallar teoremet för Metallica-teoremet, för jag lyssnade väldigt mycket på Metallica när jag jobbade som hårdast. Det är nog först när man klämt ur sig tio-femton odödliga resultat som tanken på att namntramsa känns aktuell.

Varje omröstning lämnar sorgliga offer efter sig. Dinosauriernas död - djurvärldens motsvarighet till romarrikets fall - puttades ned till sista chansen. Många omröstningar har också någon kandidat som är en udda fågel. I den här kvalgruppen är det individen. Skulle det vara ett resultat? Nåja, individen som meme uppstod nog ganska bra på egen hand, men den filosofiska diskussionen om individualitet kan gott vara värd en chanslös plats i en kvalgrupp.

Resultat hittills

Kvalgrupp 1
1. Relativitetsteorin
2. (Vaccinet)
3. Big Bang
4. Avståndet till solen

Kvalgrupp 2
1. Evolutionsteorin
2. (Termodynamiken, hs 2)
3. Tydandet av hieroglyferna
4. Coaseteoremet

Kvalgrupp 3
1. Komparativa fördelar
2. (Mänskliga rättigheter)
3. Blodomloppet
4. Historisk institutionalism

Kvalgrupp 4
1.  Heisenbergs osäkerhetsprincip
2. (Den experimentella metoden)
3. Lucaskritiken
4. Measure and integration

Kvalgrupp 5
1. Våg- partikeldualitet
2. (Gödels ofullständighetssats)
3. Dinosaurierna
4. Analysens fundamentalsats

Kvalgrupp 6
1. e^(i×π) = −1
2. (Världen torde vara simulerad)
3. Jordens omkrets
4. Globulism

Kvalgrupp 7
1. Atomen
2. (Arrows omöjlighetsteorem)
3. Trigonometri
4. Andra välfärdsteoremet

Kvalgrupp 8
1. Pythagoras sats
2. (Hur dinosaurierna dog ut)
3. Indoeuropeiska språket
4. Pacta sunt servanda

Nog pratat. Veckans nominerade är:

Rösta loss, och må coolaste resultat vinna!

Reader Comments (35)

Individen i all ära. Konceptet är viktigt, men nåt vetenskaplig resultat är det inte. Det får bli Milgrams experiment, som visar hur får det är som verkligen är individer.

14 maj 2009 | Unregistered CommenterLennart Regebro

FÅ. Skall det stå. Inte får. :-/

14 maj 2009 | Unregistered CommenterLennart Regebro

Får är också individer.

Milgram har alltid fascinerat mig. Hur skulle jag ha gjort?

14 maj 2009 | Unregistered CommenterGöran Widham

Mera dinosaurer! Finns det inga fler vetenskapliga resultat med dinosaurer??? Var dinosaurer individer?

14 maj 2009 | Unregistered CommenterHans

Ett dinosaurieresultat som jag läste om idag. Det där meteoritnedslaget kan ha genererat enorma mängder kolmonoxid som i sin tur utlöst en kraftig växthuseffekt. Rätt coolt tycker jag.

14 maj 2009 | Unregistered Commenterpeter s-w

Milgrams experiment må vara det mest intressanta, åtminstone för oss samhällsvetare. Men coolt? Nä, det blir Kepler den här gången. Tävlingen är liksom riggad, hur ska samhällsvetenskapens trevande resultat någonsin kunna bli just coolare än stora saker som rör sig, brinner, smäller och kolliderar?

14 maj 2009 | Unregistered Commentermlo

Hur många kvalgrupper är det egentligen? Nio nu? Och hur seedade du egentligen de kvalande? Det känns lite orättvist nu eftersom detta är den klart starkaste kvalgruppen hittills. Milgram, individen och Kepler är ju alla finalmaterial. Min röst går dock till Milgram här. Dels för att undersökningen var så kontroversiellt genomförd (dyker alltid upp på kurser i vetenskapsteori) och dels för att dess resultat var så banbrytande.

14 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan H

Jag inser att jag borde lagt upp en infosida om upplägget - det är så många läsare som tillkommit sedan vi började.

I ett inlägg för länge sedan efterlyste jag nomineringar på coola resultat, med särskild uppmaning att gräva i alla fakulteter (hence en rätt generös inställning till vad som räknas som "resultat"). Mer en fråga om vad är det coolaste ni har att visa upp? Detta resulterade i 40 nomineringar = 10 kvalgrupper med 4 per grupp. Gruppindelningen har gjorts med hjälp av Excels slumptalsfunktion (som f.ö. faktiskt inte såg så perfekt slumpmässig ut, när jag testade den genom att plotta några tusen slumptal i en graf).

Sedan har det klagats över att übercoola resultat slagits ut tidigt i tävlingen p.g.a. att gruppindelningen blivit märklig. Därför har en Andra chansen utlovats, där tvåorna får slåss om en eller två finalplatser. (Har inte bestämt mig riktigt där.)

Jag har dessutom lovat att köra en sista uppsamling med nomineringar som glömts bort och som verkligen borde få vara med. En omröstning med dessa också --> en finalplats.

Så ser vägen ut fram till finalen. Hur den ska vara upplagd har jag inte bestämt ännu. Ska man köra semifinaler, eller dra alla finalister på en gång i ett stort race?

14 maj 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

Fast nu tror jag att du glömde Stiglers lag: "No scientific discovery is named after its original discoverer."

14 maj 2009 | Unregistered CommenterLeif Nixon

"Får man döpa sin teori efter någon annan, om man önskar det?"

Man döper inte sina egna teorier. Åtminstone i matematiken anses det dessutom fult att använda sitt namn på teorin även om alla andra gör det. Så även om alla skriver om "Santesson-Wilsons sats" får du kalla den något annat, typ "Bloggandedets huvudsats."

14 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan Richter

Mmm, men botanik följer inte den regeln. Och inom astronomi får man väl också välja namn på objekt man upptäcker?

14 maj 2009 | Unregistered Commenterpeter s-w

Min röst går också till Miligrams experiment. Det är alltid extremt fascienerande med sådana avslöjanden av brister i det mänskliga psyket (jfr. med hela uppsättningen med cognitive biases).

14 maj 2009 | Unregistered CommenterTomas S

Väldigt mycket fysik i den här omröstningen tycker jag.

14 maj 2009 | Unregistered CommenterMattias

Här har vi ett coolt vetenskapligt resultat:
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2894059.svd

Kultur, konst och avbildningar för redan 35.000 år sedan? Jag säger då det. Coolt!

14 maj 2009 | Unregistered Commentermlo

Jag fattar inte att inte forsta valfardsteoremet far mer utrymme. Det bevisade anda att marknadsmekanismer genererar (Pareto) effektiva utfall. Det ar egentligen ett hisnande resultet. Bevisbordan skiftades totalt: marknaden har ratt till motsatsen ar bevisad!

Kanske tas resultatet som givet? Kanske forstar ytterst fa manniskor resultatet?

Oavsett: Go forsta valfardsteoremet!!

14 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

Tja, wikipedialänken gjorde ju inte mycket till, åtminstone inte för mig som visserligen inte är matematiskt obegåvad, men heller inte matematiskt utbildad. Men om det är det teoremet visar - att marknader funkar, ja då jäklar är det stort. Nån som har tips på/länk till populariserad förklaring som kanske även vi glada lekmän fattar?

14 maj 2009 | Unregistered Commentermlo

mlo: delar din kritik mot den rätt opedagogiska presentationen av välfärdsteoremet. Jag hade samma problem när det andra välfärdsteoremet skulle presenteras. Det jag hittade på den snabba googling jag gjorde var texter som egentligen vände sig till en publik som redan, mer eller mindre, var bekant med vad teoremen gick ut på och varför de är så intressanta.

pontus: jo, till del kan jag nog tycka att resultatet rent intuitivt är så icke-förvånande att det tappar lite i coolhet. Ja, så klart att jämvikter är paretoeffektiva. Det visste vi väl. Ok, bra att någon brytt sig om att bevisa det, men kom igen, vem är förvånad?

14 maj 2009 | Unregistered Commenterpeter s-w

"Mmm, men botanik följer inte den regeln"

Jag refererade så klart mest till hur praxis ser ut i matematik och fysik. Hur frimärkssamlare gör vet jag inte :-)

14 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan Richter

Det var en dålig artikel på wikipedia. Jag hade inte fattat den om jag inte visste vad det var frågan om innan. Här är en artikel för den matematiskt kunniga i alla fall http://www.econ.upf.edu/~mcolell/PARETO.pdf

14 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan Richter

"Det bevisade anda att marknadsmekanismer genererar (Pareto) effektiva utfall. "

Det är kanske en ganska rejäl övertolkning av flera skäl. Ett skäl är att första välfärdsteoremet i sig inte säger något om existensen av jämvikt.

14 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan Richter

Johan - Det forsta valfardsteoremet visar (valdigt elegant maste jag saga) den oerhorda information som finns i marknadspriser. Detta gors, baklagar du, under antagandet att marknader faktiskt existerar? Visst, men ar det verkligen ett tillkortakommande? Teoremet sager nagot om effektiviteten hos befintliga marknader som per definition existerar.

Om man vill forsta coolheten i forsta valfardsteoremet sa forklarar Milton Friedman mycket bra (aven om han inte namner teoremet i sig):

http://www.youtube.com/watch?v=d6vjrzUplWU

[Friedman forklarar hur priser ar tillrackligt for att marknaden skall arrangera sig paretooptimalt.]

15 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

Forlat, inte hur "marknaden skall arrangera sig paretooptimalt" utan hur "produktionen skall arrangera sig paretooptimalt [givet efterfragan (preferenser)]"

15 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

"Friedman forklarar hur priser ar tillrackligt for att produktionen skall arrangera sig paretooptimalt [givet efterfragan/preferenser]"

ööh, detta kallas ocksa "den osynliga handen" (och jag kallar mig nationalekonom). Om man tycker att Adam Smiths osynliga hand ar coolt sa tycker man ocksa att det forsta valfardsteoremet ar coolt!

Sorry for allt babbel!

15 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

Jag uppskattar allt "babbel" och ska genast läsa och lyssna. Tack pontus och ni andra!

15 maj 2009 | Unregistered Commentermlo

Pontus, min tur att "babbla". Måste protestera, Milton Friedman-inslaget visade inte "coolheten i första valfärdsteoremet", det visade coolheten i Smiths osynliga hand, illustrerat med Smiths eget exempel - pennan. Första välfärdsteoremet, såvitt jag förstått diskussionen här, bevisar att den osynliga handen fungerar. Det gjorde inte Friedman (i detta inslag).

Googles I feel lucky-träff visade sig mer informativ, om än själva beviset utelämnats även här:
http://www.ne.su.se/education/grundutbild/b/vt05/mark/kortomkap15o16.pdf

15 maj 2009 | Unregistered Commentermlo

"Detta gors, baklagar du, under antagandet att marknader faktiskt existerar?"

Nej, under antagandet att jämvikt existerar. Finns det ingen jämvikt är det inte så intressant att jämvikten är effektiv. Det är inte på något vis självklart att marknaden har en jämvikt.

Angående beviset så kan det förklaras rätt enkelt, speciellt i fallet med en ren utbytesekonomi. Tänk att alla konsumenter startar med vissa varutillgångar som de säljer på marknaden. (Det är utbudet.) För pengarna som de får på det viset köper de en varor på marknaden. De väljer en varukorg som gör de så glada som möjligt. Antag också att de gillar varor så att de handlar upp hela inkomsten. (Sparande osv kan inkluderas i modellen genom att se det som köp av speciell typ av vara.)

Antag att vi befinner oss i en jämvikt med vissa priser sådana att utbudet är lika med efterfrågan på samtliga marknader och alla väljer den bästa konsumtionskorg de har råd med. Vi jämför med en annan fördelning av av samma resurser som påstås göra alla lika nöjda och minst en konsument gladare.

Då måste den tilldelning varje konsument fått vara värd (i jämviktspriserna) minst lika mycket som det hon valda att konsumera i jämvikten. Den som fått en bättre tilldelning måste ha en tilldelning som är värd mer än hennes tillgångar. (Annars hade hon köpt den innan till marknadspris.) Men om vi summerar värdet av alla tilldelningar måste det då vara större än värdet av konsumtionen i jämvikten, där jämförelsen görs till jämviktspriserna. Det är omöjligt eftersom mängden resurser inte ändrats.

15 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan Richter

Efter mycket klurande: Keplers rörelselagar. Dels på grund av att de bröt, säg, ett minst 2000 år gammalt paradigm inom naturfilosofin: Det om cirkeln och sfären som några slags gudomliga former som naturen föredrog framför allt annat. Dels på grund av Keplers envisa arbete. Alltså, killen jobbade i 15-20 år på det här problemet, först övertygad om att just visa på "sfärernas harmoni" a la de gamla grekerna, men efter flera år tvingades han ändra taktik och titta på "fulare" elliptiska rörelser istället. Jag beundrar Kepler för mycket: Hans envishet, hans övertygelse, och hans förmåga att trots sin övertygelse tänka i andra riktningar.

15 maj 2009 | Unregistered CommenterThomas Lennartsson

Mlo och Johan - Hårklyveri! Smiths "osynliga hand" var inte ett resultat utan en hypotes; ren spekulation och intuition fran Smiths sida (darfor ar inte "den osynliga handen" med i denna omrostningen). Resultatet kallas istallet "det forsta valfardsteoremet", och bevisar_exakt_det som Friedman pratar om.

Och dessutom sa forutsatter naturligtvis hela Adam Smiths resonemang ocksa jamvikt. Utan jamvikt existerar det naturliga paretoforbattringar. Tycker du, Johan, aven att den osynliga handen ar ointressant for att argumentet baseras pa detta antagande?

Seså! Rösta nu for det forsta valfardsteoremet!

15 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

Mer babbel:

Suck, tillochmed "Individen" ligger battre till an valfardsteoremet. Vafan ar det for resultat, individen? Nar uppfanns den och av vem??? Herregud.

Mlo - Anvande Smith verkligen pennan som exempel. Savitt jag vet sa snodde Friedman iden fran uppsatsen "I, Pencil" av Leonard Read.

15 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

"Resultatet kallas istallet "det forsta valfardsteoremet", och bevisar_exakt_det som Friedman pratar om."

Möjligtvis bevisar empirin att marknader fungerar bra. Första välfärdsteoremet utgör på sin höjd en (del)förklaring till detta faktum. Jag tror inte det utgör hela förklaringen, bara en liten del.

"Tycker du, Johan, aven att den osynliga handen ar ointressant for att argumentet baseras pa detta antagande?"

Jag vet inte vad du menar med även, jag har aldrig påstått att första välfärdsteoremet är ointressant. Jag tycker det är ett coolt och intressant resultat, även om det inte når upp till Keplers lagar. Jag vänder mig mot vad jag uppfattar som din övertolkning. Att säga att verkliga marknadsmekanismer genererar effektiva utfall bara baserat på teoremet är en övertolkning av flera skäl, varav ett är det jag skrev om tidigare: FVT garanterar inte att det finns en jämvikt.

15 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan Richter

Pontus, jag har hört att Smith använde pennan som exempel men jag har inte själv läst relevanta texter av Smith. Ergo; jag vet inte.

Att påpeka att en hypotes inte är detsamma som ett bevis är dock långt ifrån hårklyveri. Långt ifrån.

15 maj 2009 | Unregistered Commentermlo

Tillägg: en sökning i lämpliga upplaga av Wealth of Nations (tack Google Books) gav ingen träff på ordet pencil. Jag var uppenbarligen missinformerad.

15 maj 2009 | Unregistered Commentermlo

mlo: den internationella handeln var nog inte riktigt sådan att den globala lilla blyertspennan var ett aktuellt exempel för Smith. Men han beskriver vinsten med specialisering med exemplet knappnålar (typ på sid 6 eller så, vilket var ungefär så långt jag läste...) Sök på pin-maker.

15 maj 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

Ok, bara for att klargora min standpunkt: Jag anser att Adam Smiths osynliga hand har haft ett enormt genomslag, bade intellektuellt och i praktiken. Problemet ar att den osynliga handen var en obevisad hypotes och inte ett vetenskapligt resultat. Det forsta valfardsteoremet ar helt enkelt det vetenskapliga beviset for Adam Smiths hypotes. Det tycker jag ar javligt coolt.

Som ett tillagg skall saga att beviset ar fantastiskt elegant. I synnerhet hur produktionen ar modellerad pa ett ytterst generellt satt.

Och jag anser inte att jag "overtolkar" resultatet. I debatten sa vander teoremet pa bevisbordan: Var prior ar att marknader ar effektiva i att allokera resurser; med varje antagande (avvikelse fran jamvikt, foretag som pristagare etc.) som visar sig vara ej uppfyllt sa far vi uppdatera var prior (med Beyesiansk uppdatering givetvis). Men anda!

15 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

Tomas: Hur kan du vara så säker på att Milgram visar en "brist" hos det mänskliga psyket? Ur en slags moraliskt perspektiv kanske jag kan förstå det - men det mänskliga psyket är ju inte en moralisk produkt utan ett resultat av urval av gener (i viss miljö).
Tvärtom har ju mänsklig lydnad genom åren visat sig vara en rätt enastående succéformel. Troligen är det så att samhällen som baserats på en viss lydnad har haft större chanser att överleva och därmed har beteendet byggts in i våra hjärnor.
Det är inte riktigt så jag vill se världen - men jag har ändå svårt att kalla det en "brist".

17 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan H

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>