Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
måndag
maj112009

Därför gick Sverigedemokraterna framåt 2006

Kommer ni ihåg? Sverigedemokraterna gjorde en rejäl framryckning i kommunvalet 2006. Från att bara ha haft representation i 29 kommunfullmäktige 2002-2006, kom man in i 144 stycken efter 2006 års val. Tiotusenkronorsfrågan är naturligtvis: vilken är den enklaste och bästa förklaringen till att SD kom in i vissa kommuner, men inte andra?

Gissningar saknas inte. När frågan ställs, brukar många ta för givet att det är de de socialt marginaliserade som utgör SDs väljarbas. Gissningarna kan därför låta såhär: ”De kommer in i kommuner där folk är lågutbildade! De kommer in i kommuner där folk har låga inkomster! De kommer in där arbetslösheten är hög!” Andra gissningar handlar om att SD kommer in i kommuner där det finns sådana politiska problem som SD säger sig kunna lösa. Och gissningarna fortsätter: ”De kommer in där brottsligheten är hög! De kommer in där det finns en hög andel invandrare!”

Resonemangen är illustrativa för ett perspektiv som dominerar forskningen om uppkomsten av, och framgången för, nya partier. Det är efterfrågan på Sverigedemokraternas politik som ger dem framgång, det är sammansättningen av den lokala väljarkåren som är avgörande. När man undersöker om sådana gissningar har någon förklaringskraft, går det inte särskilt bra för dem. Det verkar helt enkelt inte finnas någon speciell sorts demografi som underlättar för främlingsfientliga partiers framgångar.

Jag gillar inte efterfrågeförklaringar. Sålunda har jag, tillsammans med Richard Öhrvall och Karl Loxbo, försökt ge en alternativ förklaring till SDs intåg i svenska fullmäktigeförsamlingar. Vi säger ungefär såhär: det är klart att väljarna är viktiga, men det är Sverigedemokraternas eget beteende också. Minst lika viktigt. Kanske viktigare. Kanske är på det lilla viset att sannolikheten för SD-representation ökar om partiet faktiskt har en lokal organisation på plats i en kommun, att man har lokal närvaro och signalerar närvaron genom att ställa upp med en egen lokal lista. Hur klarar sig ett sådant argument? Såhär skriver vi i en betaversion av uppsatsen:

The model lends support to the supply-oriented argument i.e. that running with a formal ballot raises the probability for the SD to obtain council representation. If all other independent variables are kept constant at their mean levels, the probability that the SD gains council representation increases from 21 to 84 percent if they run for election with a formal ballot. In other words, as table 1 demonstrates, the model estimates an increase in the probability by 63 percentage points when the party ran with a formal ballot. Thus, even when local contextual socio-economic variables are controlled for, the effect of SD running with a formal ballot has a substantial effect on their probability to gain representation.15 The associated odds ratio (presented in the note to table 1) is 19.8. This means that the odds for the SD of getting representation are almost 20 times bigger if it runs for election with a formal ballot compared to if it does not.

Med reservation för att den länkade uppsatsen är något ofärdig, är det värt att påpeka att resultatet är något häpnadsväckande. Jag har då aldrig sett någon dryfta förklaringen offentligt. SDs egna organisatoriska närvaro verkar spela en viktigare roll än den lokala väljarkårens sammansättning. SD kom faktiskt in i 79 procent av de kommuner man på allvar ställde upp i, dvs. ställde upp med en lokal lista. Och resultatet är inte alls så trivialt som någon av våra konferensopponenter ville göra gällande: Det är nämligen så (om ni orkar leta er fram till tabell 4 i appendix och/eller fotnot 16) att lokal närvaro av SD - operationaliserat som "ställer upp med en lokal lista" - också ökar deras stöd i riksdagsvalet. Vi gör ett större nummer av detta i 2.0-versionen av uppsatsen, som nu är på väg till fackgranskning hos en trevlig tidskrift.

Reader Comments (20)

Intressant vinkel på frågan! Nu har jag bara hastigt ögnat igenom uppsatsen men det är ju väldigt svårt att empiriskt separera utbuds- och efterfrågefaktorer från varandra. Det är ju knappast skumpmässigt var SD ställer upp med en egen lista utan det troliga är att de främst satsar på de kommuner där de tror sig kunna få respons. Ett klassiskt endogenitetsproblem med andra ord. Denna kritik gäller självfallet även för efterfrågestyrda modeller så det är inget unikt för er studie.

11 maj 2009 | Unregistered CommenterJonas

Jonas, tack för synpunkten. I den nya versionen försöker vi kontrollera för detta - huruvida det finns något särskilt med kommuner där SD väljer att ställa upp med en lokal lista. Där hittar man faktiskt ingenting. Jag skulle väl säga något i stil med det här: vi har ett argument som är hyfsat kul, och det får hyfsat stöd, och vi verkar kunna säga något intressant om vad det är som gör att SD får stöd. Däremot står vi (och andra) handfallna inför frågan om vad det är som förklarar varför SD ställer upp där de ställer upp.

11 maj 2009 | Unregistered CommenterGissur

Om man ska tro på P1 Kalibers reportage har SD vissa rekryteringsproblem i och med trakasserierna. Om det hänger på att kunna skrapa ihop några enstaka aktiva för att kunna ställa upp med lokal lista, kan nog slumpfaktorn bli påtaglig.

Kan ni inte försöka övertala sd att göra ett experiment och randomiserat stryka en tredjedel av de listor som partiet annars skulle ställt upp med? :-b

11 maj 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

Vad ligger i sådana fall bakom att SD har en fungerande lokalorganisation på vissa platser och inte på andra?

Jag läste en bra uppsats av en medkursare som förklarade SDs framgångar i söder med att kulturen yttrar sig på ett visst sätt i områden som varit omstridda (som Skåne) och detta har även hänt i Alsace-Lorraine och någon annan stans som jag inte minns just nu.

11 maj 2009 | Unregistered CommenterJ H Mills

J H Mills: skicka gärna uppsatsen, om du har den, till gissur.erlingsson@gmail.com, så får jag se hur de löser det här med "kulturbegreppet". Jag avskyr generellt kulturförklaringar (jag vet t.ex. att någon har lagt in "skåne" som dummyvariabel för att förklara SD-framgångar, och jajamen, det ger utslag, men vad fan betyder det???). Det krävs någon bra teori om varför "kulturen" i Skåne skiljer sig från övriga landet. Jag har faktiskt ett rimligt svar på den frågan, men avvaktar med det tills jag skrivit färdigt den uppsatsen. På återhörande om två månader i den frågan.

11 maj 2009 | Unregistered CommenterGissur

Jag fick samma aha-upplevelse efter valet 2002: de kom ju in i praktiskt taget varje kommun de ställde upp i då. Hur skulle inte kunna ha gått om det funnits SD-kandidater i alla 290 kommuner?

Jag är övertygad om att SD gjorde samma slutsats. I kommuner där de år 2002 mer eller i mindre på måfå slängde in några kandidater på riktiga valsedlar fick de representation, ibland med flera mandat. Då var det självklart för dem att få riktiga valsedlar i så många kommuner som möjligt i valet 2006, givet att målet är att få tillräckligt partistöd för att finansiera en riksdagskampanj 2010, snarare än kommunalt inflytande. Då räcker det nämligen att hitta en lämplig målvakt som är skriven i kommunen och redo att ställa upp på valsedeln.

Att de fick detta genombrott i Skåne redan 2002 tror jag mer beror på att den nya partiledningen och -strategin var grundad av personer med bas från Lunds universitet, och att Skåne därmed ligger fyra år "före" resten av landet. En del av den strategin var att "locka över" kommunala missnöjespartier i Skåne (många med bakgrund från NyD) mellan åren 2002 och 2006. Men utöver detta försprång (Skåne som bas) kan väl "Skåne" inte vara en variabel till varför de lyckades få mandat i 112 kommuner och två landsting utanför Skåne valet 2006?

11 maj 2009 | Unregistered CommenterThomas Nilsson

Helt riktigt. Skåne = det råkade vara så att den nya ledningen är baserad där. Cheezus vad jag hatar kulturförklaringar.

Och, enligt våra enkla uträkningar - hade de haft tillräckligt spridd organisation (dvs., ställer upp i alla kommuner), representation i ca. 230 av dem. Visserligen en ganska simplistisk analys, men ändå, ta det för vad det är.

11 maj 2009 | Registered CommenterGissur Erlingsson

Ar inte endogenoitetsproblemet minst sagt bekymmersam har? Representerar siffrorna verkligen effekten av forandrat utbud, rent fran variation i efterfragan?

"Däremot står vi (och andra) handfallna inför frågan om vad det är som förklarar varför SD ställer upp där de ställer upp."

Det ar nog riktigt bra. Med lite tur ar det helt slumpmassigt var SD staller upp. Men om SD staller upp dar de tror att deras chanser ar maximerade, da kan ni fa (mycket) uppblasta siffror (men ju mer som ar kontrollerat for, ju mindre ar denna effekten).

11 maj 2009 | Unregistered Commenterpontus

Kanske en något okonstruktiv kommentar, men om ni på något sätt lyckas komma åt någon exogen faktor som påverkar SDs vilja att sätta ihop en lokal lista tror jag ni har något riktigt bra på gång. Frågan hur lokalt organisationskapital påverkar framväxten av missnöjespartier torde ju vara av globalt intresse.

Har lekt lite med tanken på att det finns lokala organisationer att bygga på: som hemvärn, intresseorganisationer etc. Idealt sätt skulle det vara frivillga organisationer som inte redan är i händerna på ett etablerat partiintresse. Problemet är att dessa organisationer också fångar "någonting" som i sin tur kan korrelera med viljan att rösta på SD.

12 maj 2009 | Unregistered CommenterJonas

Lite av en dumbomkommentar, men skulle man inte helt enkelt kunna prata med sd:arna och höra om de kan/vill förklara varför det blev en lista i X-kommunen men ingen i den intilliggande Y-kommunen förra valet? Jag tror att partiet är alltför resurssvagt för att strategiskt kunna styra sina ansträngningar mellan olika kommuner. Snarare att man helt enkelt ställde upp i de kommuner där man lyckades hitta någon enstaka person som kunde driva det. (VIsserligen: vad påverkar sannolikheten för att man hittar den personen...)

12 maj 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag är helt inne på Peters linje. Och naturligtvis bör vi kontakta partisekreterare eller dylikt inför nästa uppsats (då vi ska förklara varför SD ställer upp där de ställer upp).

Tack för all input. Det är värdefullt, då det fortfarande är ett slags work in progress.

12 maj 2009 | Unregistered CommenterGissur

Nu skulle vi inte prata efterfrågeförklaringar här. Men en efterfrågeförklaring som jag är lite förtjust i är ett eventuellt samband mellan sd-röster och indikatorer på allmänna anti-stat/elit/etablissemangsattityder. (Vi har ju pratat om detta förr, Gissur.) Några saker som vore intressanta att köra mot sd-röster (om det gick att hitta något mått):

- svartarbete
- tv-licenssmitning
- hembränning
- tjuvjakt
- fortkörning

Och innan arga sd:are hoppar på mig: nej, nej, nej, min poäng är inte att svepande stämpla alla sd-sympatisörer som svartarbetande hembrännare. Hypotesen är bara att sd lättare slår igenom bland grupper som har ett slags anti-stat/etablissemangsattityder och att dessa attityder dessutom brukar samvariera med allmänna små vardagsrevolter mot centralstyrning.

12 maj 2009 | Unregistered Commenterpeter s-w

Ha, ha, ha, förstår vad du far efter - men, hur lätt är det att få fatt på nuffror på svartarbete, hembränning och tjuvjakt? En proxy kanske kunde vara försäljningen av dansbandsplattor samt besöksfrekvens på dansbandsspelningar.

12 maj 2009 | Unregistered CommenterGissur

"Prata med"... ja, det kan man ju också göra. Måste vara en yrkesskada att denna tanke inte ens dök upp i min skalle.

12 maj 2009 | Unregistered CommenterJonas

En proxy på hembränning skulle vara försäljning av essenser, aktivt kol, förekomst av butiker som säljer hembränningsrelaterade produkter... Hysteriskt kul uppsats: Försäljning av essenser predikterar sd-framgång.

"försäljningen av dansbandsplattor" :-D När vi ändå odlar stereotyper... dansbandslyssnande, hembrännande, tjuvjagande sd-väljare. Ska vi inte slänga in antal registrerade husvagnar per capita också?

12 maj 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

PSW: I mina skånska öron låter det som en beskrivning av norrland. Är inte SD svaga där?

12 maj 2009 | Unregistered CommenterJonas

Det är nog min bild av skåningen som är lite off. Jag tänker mig Kävlingebon som en norrlänning med skorrande r...

12 maj 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

Om nu detta stämmer så kan man väl lägga till en ren "granneffekt" i det att hitta lokala förmågor som ställer upp. Sannolikheten att göra det måste väl rimligen öka om man ser att grannen (grannstaden eller dylikt) har gjort samma sak och det gått rätt OK. Samma teori som för smittspridning (jag kan inte sådant - men det kan säkert någon här)
Det kan förklara Skåneeffekten (om det finns någon).

Generellt sett "känns" det OK också tycker jag. Då jag ogillar rena "kultur"-förklaringar lika mycket som jag inte tror på konspirativa, stategiska uppifrån-och.ned förklaringar. Kan man förklara med spontan ordning är det sannolikt den Ockham man söker.

12 maj 2009 | Unregistered CommenterJohan H

Johan H - du beskrev just den uppsats vi håller på att skriva på, och som jag exploaterat halvnyligen i ett annat sammanhang (för lokala partier i Sverige 1973-2002 i Political Geography):

http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6VG2-4V4KC6R-1&_user=650414&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_acct=C000034998&_version=1&_urlVersion=0&_userid=650414&md5=8cf0bae5c11b61c5145ad997c9983fac

Med reservation för alla begränsningar i metoden - de två test som görs visar på en förbluffande god förklaringskraft hos spridningstesen: nya partier tenderar att etablera sig i kommuner som har en grannkommun där ett nytt parti etablerade sig i valet dessförinnan.

12 maj 2009 | Registered CommenterGissur Erlingsson

Jag morrar givetvis ilsket åt de hånfulla kommentarerna ovan, men icke desto mindre hjälper jag gärna till med synpunkter från partiet om jag kan. Flera av de saker ni berör ovan har vi själva diskuterat.

13 maj 2009 | Unregistered CommenterJoakim Larsson

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>