Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
tisdag
dec082009

En uppmärksammad skolrapport och ett metodbekymmer

Det blev mycket bilåkning i helgen. Därigenom blev det också en överdos radiolyssnande. Noterade att en SKL-rapport, Konsten att nå resultat: Erfarenheter från framgångsrika skolkommuner, fick rejält med istid i nyhetssändningarna. Inte konstigt. Rapportens syfte är att finna vad som kännetecknar de framgångsrika skolkommunerna. Med tanke på frågans vikt, kan man med fog konstatera att den här typen av forskningsinsatser behövs för att vända den lite trista utveckling som präglat den svenska skolan de gångna decennierna. 

Rapporten har, enligt baksidestexten, "identifierat ett antal faktorer som kan leda till framgång!". Inte mindre än åtta stycken, faktiskt. Intressant och vällovligt. Men hur kom de fram till just dessa faktorer? Såvitt jag kan förstå, ser metodologin ut som följer: Man valde ut de 16 kommuner som klarar sig bäst i nationella jämförelser avseende skolområdet under perioden 2000-2007. Sedan ställde man följande frågor till materialet: Kan vi se gemensamma framgångsfaktorer i de kommuner som deltagit i studien, och vad kännetecknar i så fall en framgångsrik skolkommun?

Detta går emot metodologisk intuition om hur man ska leta efter framgångsfaktorer. Det är knappast rimligt att göra sitt urval på den beroende variabeln (dvs. utgå från de lyckade exemplen), för att därefter se efter vad dessa har gemensamt. Man säger bara något om vad dessa råkar ha gemensamt, inte vad som skiljer dem från de övriga 274 kommunerna. Det kan ju vara så att de relativt sett mindre lyckade kommunerna gör samma saker som de lyckade. Det kan också vara så att det är mer relevant att undersöka vad kommuner ska undvika att göra, snarare än att singla fram vad de bör göra och stirra sig blind på de goda exemplen. Denna uppmärksammade rapport ska nog snarare ska betraktas som en pilotstudie, eller i bästa fall "inspirationsläsning" för praktiker, eftersom det finns visst fog för försiktighet när vi funderar över vilka policyimplikationer som sådana här medialt uppmärksammade rapporter egentligen ska få ha. Petigt, kan tyckas, men det är viktigt att vara noggrann med sådana här saker, i synnerhet när resultat får medialt genomslag. Då riskerar resultaten att förväxlas med sanningar, och kan komma att ligga till grund för politiska reformer vars effekter vi egentligen vet rätt så lite om.

Reader Comments (3)

Jag hörde nyligen en intressant sak angående skolors problem i en Cato-briefing. (F.ö. ett tips om man tycker radion är lite tråkig: podcasts. Lyssna på econtalk, cato-briefings, slate-podcasts.)

Talaren hävdade att problemet var inte att lösa skolors problem, det var redan gjort. Problemet var att upprepa lösningarna på andra ställen. Jag uppfattade det som en plådering för att se både personer och situationer som unika, och inse att en enhetsskola är en dålig grej. Men vem är jag att tolka? Lyssna här:

http://www.cato.org/event.php?eventid=6504

8 december 2009 | Unregistered CommenterJonathan

Petigt? inte det minsta. Bang on target, skulle jag vilja säga.

En fundering: Rapportens undermålighet är förmodligen själv en effekt av den undermåla skolan (och högskolan). Hur korrigerar man för sådan endogenitet? Får nog fråga Jocke...

8 december 2009 | Unregistered Commenterbergh

Lete senkommet kan jag rapportera att en av landets ledande empiriskt orienterade pedagogikprofessorer (de flesta i denna bransch befattar sig inte med data) häromdagen rekommenderade just denna ansats för att studera lyckade skolor. Han sa att vi slkänger bort en massa värdefull tid på "vanliga" empriska undersökningar och i stället borde titta på de goda exemplena från början. Jag höll inte med...

15 december 2009 | Unregistered CommenterJonas

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>