Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
tisdag
okt132009

Hatar Gud Higgs-bosoner?

En av de märkligare vetenskapliga idéer jag snubblat över på Internet den senaste tiden:

A pair of otherwise distinguished physicists have suggested that the hypothesized Higgs boson, which physicists hope to produce with the collider, might be so abhorrent to nature that its creation would ripple backward through time and stop the collider before it could make one, like a time traveler who goes back in time to kill his grandfather.

Holger Bech Nielsen, of the Niels Bohr Institute in Copenhagen, and Masao Ninomiya of the Yukawa Institute for Theoretical Physics in Kyoto, Japan, put this idea forward in a series of papers with titles like “Test of Effect From Future in Large Hadron Collider: a Proposal”

and “Search for Future Influence From LHC,” posted on the physics Web site arXiv.org in the last year and a half.

... “It must be our prediction that all Higgs producing machines shall have bad luck,” Dr. Nielsen said in an e-mail message. In an unpublished essay, Dr. Nielson said of the theory, “Well, one could even almost say that we have a model for God.” It is their guess, he went on, “that He rather hates Higgs particles, and attempts to avoid them.”

This malign influence from the future, they argue, could explain why the United States Superconducting Supercollider, also designed to find the Higgs, was canceled in 1993 after billions of dollars had already been spent, an event so unlikely that Dr. Nielsen calls it an “anti-miracle.”

Från New York Times

Reader Comments (7)

Haha! Har Douglas Adams reinkarnerats eller?

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterLennart Regebro

Påminner en del om idén som nämns här:
http://lesswrong.com/lw/u5/how_many_lhc_failures_is_too_many/

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterUpset_Nerd

Om jag förstår Yudkowskys resonemang rätt, är det obehagligare än New York Times-fysikernas. Deras idé är ju bara att maskinen på ett eller annat sätt alltid kommer att haverera, eftersom ett universum där den fungerar kan vara omöjligt.

Har jag fattat Yudkowskys tanke korrekt om jag förklarar den så här? Varje gång man drar igång LHC skapas en bifurkation med två eller flera parallella framtida tillstånd i universum: dels de tillstånd där maskinen råkar gå sönder och ingenting händer och världen fortsätter existera, dels de tillstånd där maskinen fungerar och en förfärlig partikel skapas som förintar vår existens. Eftersom de enda observatörer är möjliga efter att vi startat maskinen är de som råkar befinna sig i universa där maskinen råkade gå sönder, kommer vi alltid att uppfatta det som att maskinen går sönder när vi startar den. I själva verket kommer vi att "ta livet" av "alternativa" oss om och om igen när vi försöker.

Jag kommer att tänka på obehagliga tankar jag har om teleportation, som är varianter på temat: nu har vi scannat din kropp och rekonstruerat den på din destination, så nu är det dags att dra iväg med originalkroppen för avrättning och förbränning för att förhindra multipla kopior. Ingen resenär skulle någonsin upptäcka att det var så processen gick till, alla rekonstruerade kopior skulle vara mycket nöjda med resan. Och på samma sätt skulle vi alltid tycka att det var odramatiskt att köra LHC, även om den tyvärr inte fungerade.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

Om man tillämpar Yudkowskys tanke allmänt så följer att man aldrig kan dö, annat än av händelser som har 100% dödlig utgång (iallafall tycks det så för den som drabbas av händelsen).

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterDavid Bergkvist

David: Men är det en orimlig tanke? Vi observerar ju trots allt aldrig annat än andras dödsfall, vilket är fullt förenligt med att det hela tiden kan finnas kvar någon synnerligen osannolik överlevarvariant av mig själv i någon skum bifurkation av möjliga universa.

Det konstiga är att jag inte tycks kunna observera sådana osannolika överlevarvarianter av andra människor i min omgivning. Men om nu sådna långöverlevare är ytterst ytterst osannolika, råkar jag kanske bara befinna mig i en bifurkation där alla andra människor bara råkar dö i normal takt.

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

Jag roade mig (inspirerad av LessWrong tråden) att tillämpa Bayes teorem på det hela och fann att jag skulle börja tro att LHC möjliggör kvantsjälvmordseffekter efter 30 misslyckade försök att starta den: http://tinyurl.com/3rgjrl (dessförinnan tror jag mer på otur)

Låt oss verkligen hoppas att kvantodödlighet inte förekommer, eftersom de flesta sätten att tillbringa evigheten är obehagliga. Men om vi har skäl att tro att det förekommer, då bör vi försöka göra majoriteten av möjliga världar så trevliga som det bara går. Då kan det vara bra att ha en manick som tar bort mindre lyckade världar.

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterAnders Sandberg

Anders: Mycket rolig post!

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>