Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
tisdag
okt132009

Följetong om Tamas och de apatiska flyktingbarnen (Del 1)

När jag lägger ifrån mig boken är den fylld med hundöron och marginalanteckningar. Jag har läst Gellert Tamas bok De apatiska. Boken har mottagits med närmast reservationslösa hyllningar, själv är jag inte alls lika entusiastisk och vet inte i vilken ände jag ska börja skriva. Jag har inte intresserat mig för frågan om sjuka flyktingbarn tidigare. Min nyfikenhet väcktes för några dagar sedan då jag, mer eller mindre av en händelse, gjorde en förströdd databassökning efter aktuell forskning om apatisyndromet. Jag blev konfunderad. Det jag fann, eller snarare inte fann, rimmade inget vidare med den entydiga verklighetsbild som Tamas målat upp.

Orsaken till apatisyndromet bland flyktingbarn är inte vilken fråga som helst. Barnen har blivit en symbol för misslyckad svensk flyktingpolitik – från båda håll. För de som tror att fenomenet är orsakat av det barnen har utsatts för, i sina trasiga hemländer såväl som i den svenska inhumana flyktinghanteringen, är barnens hjälplösa tillstånd det yttersta exemplet på hur människovidrig denna byråkratiska process är. För de som tror att fenomenet orsakas av manipulation från föräldrarna, är barnen tvärtom det perfekta exemplet på svensk naivitet där politiskt ängsliga läkare, politiker och tjänstemän i sin rädsla för sanningen blott ställer till med ytterligare lidande och försätter barnen i livsfara.

Tamas tegelsten har tre teman som flätas in i varandra. Han argumenterar för att de apatiska barnen verkligen var fall av autentisk psykisk sjukdom (hur man nu ska lägga orden rätt här, ni förstår nog vad jag menar), och att politiker bort inse det om de brytt sig det minsta om att titta på det medicinska forskningsläget. Bokens andra tema är att regeringen, mer eller mindre avsiktligt, tillsatte en butched utredning som drevs av främlingsfientliga virrhjärnor som spred illvilliga och grundlösa förgiftningsrykten, som sedan svaldes med hull och hår av godtrogna journalister. Det tredje temat är den genomgående bilden av att grundproblemet liksom är hela skiten. Allt hänger ihop. (Om någon undrar varför det krävs 600 sidor för att diskutera apatiska flyktingbarn, så är det alltså förklaringen.) Anslaget är det samma som i Tamas tidigare bok, Lasermannen. Enskilda händelser är som svampar som ploppar upp, fruktkroppar från ett rasistiskt mycel som flätat sig in i statsapparaten och samhällsväven. Läsaren lockas att se bortom enskildheterna, se det djupare mönstret, krafterna som är i rörelse.

Det här är första delen i en serie bloggposter om mina frågor och synpunkter på De apatiska. Följetongen kommer att bli gissningsvis fyra-fem poster lång (av ungefär den här storleken), ett avsnitt varannan dag planeras. Jag ska försöka att vara så lättsam det går, men ämnet kräver visst allvar och ordning och reda. Det är bokens första tema jag har intresserat mig för – vad vet vi egentligen om det syndrom som drabbade barnen? Hur ser forskningen ut?

Bokens andra tema, de till synes märkliga turerna kring den statliga utredningen om barnen, vågar jag inte uttala mig om. Jag skriver ”till synes” för jag kan helt enkelt inte lita på Tamas hantering av materialet. Hans presentation av forskningsläget tycker jag är tveksam och kan inte utgå ifrån att han använder utredningsmaterialet med större känslighet. För att diskutera den frågan skulle jag bli tvungen att gå igenom alla handlingarna själv, och jag har verkligen inte den tiden eller orken. Bokens tredje tema kan jag inte kommentera alls, eftersom den sortens luddiga zeitgeist-bilder bara är icke-falsifierbart mumbo jumbo.

Ämnet är känsligt, man kan lätt anklagas för tvivelaktiva motiv, och själv har jag ingen som helst medicinsk utbildning. Men rätten, för att inte säga plikten, att just i sådana ämnen ställa kritiska frågor och lita till sitt eget förnuft tillkommer oss alla. Min uppfattning är att hyllningskören avstått från den möjligheten. Jag kommer säkerligen att missförstå ett och annat på vägen, och välkomnar som alltid synpunkter och rättelser i kommentarsfältet.

Det var det hela. I nästa avsnitt kör vi igång.

 

Reader Comments (27)

Ser fram emot din granskning.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterJohan Richter

Ja, det ska bli spännande!

Det som gjorde mig imponerad av boken är egentligen inte hur materialet presenteras - den är ju alldeles för lång, en del elakheter kunde gott ha struktits och principen med kronologisk presentation är uppenbart ett resultat av tidsbrist. Nej, det som imponerade på mig var det journalistiska arbete som ligger bakom, där Tamas följt upp enskilda rykten om manipulering och förgiftning tills de dunstat bort i hörsägen, rykten och Klintbergare.

Att han är skarp, tesdrivande och har en politisk agenda har jag inget problem med, men det kan man förstås ha om man tycker annorledes.

När det gäller ditt första tema så har vi ju redan diskuterat det en del, och du har säkert en poäng. När det gäller det andra temat, däremot, skulle det förvåna mig om det finns mycket felaktigheter att ta på i boken; det borde i så fall de utpekade personerna ha huggit på per omgående. Det är en talande tystnad som råder från Hessle, Holmberg & co.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterStardust

Det andra temat kommer jag alltså inte att gå in på - mycket möjligt att han har en klar poäng, också mycket möjligt att omständigheter som talar emot tesen har förtigits. När det gäller hur han behandlar apatiforskningen ligger det till på det sättet.

---
Edit: Efter att själv ha suttit i den stolen en tid, ser jag framför mig en förlagsredatkör som bara gav upp när det gäller bokens struktur och omfång. Fan, här har karlen gått och dragit på manus långt, långt över tiden. Och när det till slut dyker upp är det 600 sidor långt och kronologiskt! Vad gör man? Dessutom är karlen uppburen, storsäljande och för säkert en hel del tyngd med sig. Man orkar liksom inte tjafsa. Bristen på index är talande. Man ville bara få ut den fortast möjligt.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

Haha, så kan förlagsredaktören mycekt väl ha resonerat. Nu var ju boken snabbläst som fan ändå, så presentationen störde inte mig så hemskt mycket, men otvivelaktigt var Lasermannen mer genomarbetad. Den var ju ett litterärt verk, den här boken mer en redovisning av ett enormt omfattande grävjobb.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterStardust

Ser fram emot. Men hyllningskör? Nu bör jag väl egentligen inte falla för frestelsen att dra slutsatser av mina egna stokastiska nedslag, men jag kan inte låta bli att minnas att de första artiklar jag själv ramlade över var dessa:

http://www.dn.se/opinion/signerat/apatiska-barn-mer-karaktarsmord-och-dramatisering-an-serios-granskning-1.964641

http://www.dn.se/opinion/debatt/allvarliga-fel-i-tamas-bok-1.967771

Därefter Zaremba, sen tröttnade jag på att läsa. 1/3 utgör inte en hyllningskör. Har jag haft tur eller otur, ser mottagandet annorlunda ut i övrigt?

13 oktober 2009 | Unregistered Commentermlo

Stardust, kan inte du ge några hyllningsexempel till mlo - som påföljd för att du försökte bunta ihop mig med Kjöller som varande landets enda Tamas-kritiker? :-D

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

Håller helt med mlo, borgerliga tyckare, som dominerar sve, dn, expressen, etc etc, vill absolut inte se att tamas lyckas föra in någon likande ursäkt för lidande människor. Självklart är det deras eget fel att de lider. Lite tvång till arbete får dom snabbt på fötter.

13 oktober 2009 | Unregistered Commentergustav

Gustav: Är det det som mlo säger?! Din kommentar signalerar i varje fall att du verkar vara en tarvlig typ. Varför kan du inte tro att någon rätt och slätt kan motiveras av att försöka ta reda på hur saker och ting verkligen ligger till? Är det för att du själv struntar i det?

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

Det kanske inte kvalar in som en hyllning, så pass känslosvallande uppfattar jag den inte, men Jesper Högströms recension av boken i Expressen var åtminstone positiv.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterDennis

Det här ska bli mycket intressant.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterJoakim Larsson

Tarvligt? Har du läst det sovande folket av vår statsminister? Jag ser inga större problem med resonemanget att högertänkare vill sätta dit mörkhyade som kommer hit och låtsas/spelar för att få bidrag. Samma ideologi ser vi nu, men vi har även sett tunga vågor tidigare, i övriga europa.

13 oktober 2009 | Unregistered Commentergustav

Och motiveras till att försöka "spela"-förklara tungt lidande människor/barn? Se istället till att försöka träffa människorna/barnen - istället för att gräva i en massa tveksam och dunkel statistik (som inte finns, eller, likt all statistik, sammanställs av andra som kan ha dunkla åsikter).

13 oktober 2009 | Unregistered Commentergustav

" Jag ser inga större problem med resonemanget att högertänkare vill sätta dit mörkhyade som kommer hit och låtsas/spelar för att få bidrag. "
Nja, att se en högerkonspiration mot invandringen blir nog lite svårt då invandringen aldrig varit högre än under Alliansens tid vi regeringsrodret, undantaget 1993 när en större del av Bosnien migrerade hit. Då var det också borgerligt styre. Det kausala sambandet är väl kanske inte så stort, men i alla fall.
De förändringar i invandringspolitiken som diskuteras lite i skymundan än så länge gällande t.ex. visst försörjningskrav för anhöriginvandring skulle om de införs inte förändra det faktum att Sverige har den mest generösa invandringspolitiken i EU.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterHåkan

@gustav: Som långvarig inslag-läsare vill jag ge dig ett tips...
Läs ett halvdussin slumpmässigt utvalda inlägg här på bloggen. (Det ska man alltid göra, innan man kommenterar.) Begrunda den intellektuella hederligheten, förutsättningslösheten och de oväntade infallsvinklarna. Ställ sedan in siktet i den höjden; just nu skjuter du långt under målet.
(Att kalla dig tarvlig är, i mitt tycke, veckans eufemism. Jag vill påstå att du framstår som ett klent begåvat fyllo, som snubblar in på nobelmiddagen och gormar osammanhängande. Kanske kan du bättre. Visa det.)

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterFaster Sven

Håkan,
att en högerregering frivilligt skulle tillåta mer invandring, och då menar jag från länder där människorna inte ser ut som oss och ber till allah, ser nog varken du eller jag som troligt. Däremot kan det säkert iom att västs krig går sämre och sämre i de muslimska länderna och därför tvingas vi ta emot. Om vi ser på vad högern ett litet steg längre ut på högerkanten vill, eller kikar på höger-liberalerna i danmark eller italien etc vill, så blir mönstret tydligt.

Faster sven,

Att bloggaren, helt utan att någonsin träffat ett enda av dessa barn raljerar över någon som har det med orden: "Han argumenterar för att de apatiska barnen verkligen var fall av autentisk psykisk sjukdom...", "Om någon undrar varför det krävs 600 sidor för att diskutera apatiska flyktingbarn..." etc.

Jag full och arg på just nobelmiddagen är kanske inte en så dum liknelse iom detta. Men vad vinner du på att kalla mig obegåvad, det borde var en fråga du ställer dig själv innan du somnar i natt?

13 oktober 2009 | Unregistered Commentergustav

Gustav, det här är måhända inte en nobelmiddag, men du underskattar nivån på sällskapet här. Ungefär var sjätte månad eller så snubblar det tyvärr in någon högljudd idiot i kommentarsfältet. Du är en sådan. I vanliga fall är det här en plats där vuxna människor diskuterar intressanta saker. Nyanlända tokpellar kan vara underhållande en liten stund. Men när jag känner att det börjar bli tjatigt för övriga läsare ber jag dem skärpa sig eller hålla tyst. Räcker inte det så städar jag. Se kommentarspolicyn.

13 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

@gustav: Jag var mycket noga med att inte kalla dig obegåvad. Jag berättade hur du framstod och gav dig råd om hur du kan göra dig själv rättvisa. Antingen har du inte följt detta råd, eller så är detta din maxnivå.

@Peter S-W: The cat is out of the bag. Det kommer att dyka upp mycket av gustav-kaliber under några veckor nu. Jag inser att du inser det, och det hedrar dig att du kör på i alla fall.

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterFaster Sven

Har hänt mycket sedan mitt inlägg ovan, men eftersom gustav säger sig helt hålla med mig bör jag kanske förklara mig.

Till att börja med, gustav, det var inte det jag sa - ingenting om hur "borgerliga tyckare" argumenterar och heller ingenting om hur de försöker tysta Tamas. Jag ville bara påpeka för PSW att han inte fajtas ensam, utan har en pålitlig trupp på sin sida.

Men viktigare än så, problemet med Tamas bok tycks mig vara att den är slarvig och därmed gör flyktingarna an otjänst (erkänner, jag har inte läst den, jag argumenterar helt utifrån min bedömning av trovärdigheten hos andrahandskällor).

Jag ser många skäl att låta dessa barn stanna, oavsett om deras apati är autentisk eller inte. Men när Tamas går loss och vrider beskrivningar för att passa sina syften (jag litar här på Hanne Kjöller, se länk ovan) drar han bort uppmärksamheten från de bra och starka argument som finns.

Alltså, för att summera dessa trötthetens röriga tankar:

Jag önskar att vi hade en mer generös flyktingpolitik än den vi har, och jag önskar särskilt att de apatiska barnen hade behandlats mer generöst än vad de gjorde.

Det är just därför som Tamas bok bekymrar mig.

Och det är just därför jag välkomnar PSW:s ambition att diskutera Tamas bok, för att han förhoppningsvis kan räta ut en del av de frågetecken Tamas böjt till, och därigenom bidra till en bättre och mer saklig debatt framöver.

(Har du läst det här kommentarsfältet tidigare vet du för övrigt att jag och PSW sällan håller med varandra. Det innebär dock inte att jag inte uppskattar hans noggrannhet och intellektuella ärlighet.)

14 oktober 2009 | Unregistered Commentermlo

"men du underskattar nivån på sällskapet här."
Vad exakt betyder detta, att ni fått högre på högskoleprovet (vilket skulle vara konstigt), att ni publicerat vetenskapliga artiklar angående de apatiska flyktingbarnen (vilket verkar osannolikt), att ni läst och analyserat boken (nej, inte det heller, förutom en)? Snarare att man blir kallad för korkad och idiot direkt för att man inte är lika van med att skriva och argumentera i text, och istället säger vad man tycker rakt ut. När man över en blogg börjar kalla folk korkade däremot, då borde man, innan man lägger sig för att sova, fråga sig själv, om och om igen, varför man känner behovet av det.

Detta är väl en blog, på en blogg ska det väl tyckas?

Angående inläggets skapare så tvivlar jag inte på noggranhet och kunnighet. Men det måste väl för i h.. gå att argumentera utifrån känslor i ett så känsligt ämne, istället för att utan att ha läst boken försöka vara vetenskaplig och anklaga den för att vara slarvigt skriven? Jag hakade upp mig något vansinnigt på: "Om någon undrar varför det krävs 600 sidor för att diskutera apatiska flyktingbarn...", när någon verkligen tagit sig tid och ork för att skydda och försvara denna extremt utsatta grupp barn. Det är pga meningar som tex denna som det är omöjligt att läsa detta inlägg utan att se det som en ansträngning för att misstänkliggöra dessa barn. JAG misstänker därmed att detta inlägg, till sin karaktär, skiljer sig avsevärt från författarens vetenskapliga artiklar. Mer som Krugmans blogg - efter att han suttit vid nobelmiddagen alltså.

Vad är det som är det stora problemet? Att jag jämför borgare över nationsgränser?

14 oktober 2009 | Unregistered Commentergustav

Problemet är att du genomgående fokuserar på vilka avsikter man kan spekulera om att skribenter har när de skriver det de skriver. Borgare vill ditten, den som samlar in statistiken vill datten, Tamas vill väl och jag vill måhända illa. Det där är ointressanta och ogiltiga argument. Jag skulle lika gärna kunna avfärda allt du skriver med att du i själva verket är en MUF:are som ägnar dig åt raffinerad marxistisk satir i avsikt att förlöjliga samhällskritisk analys.

Frågan här gäller inte om det är synd om flyktingbarn eller om Tamas vill väl. Frågan gäller den medicinska orsaken till ett syndrom. Då är det intressanta är vad som sägs, vad som påstås och på vilken grund - inte vem som säger det och med vilka avsikter. Om argumentet framförs av Påven, Che Guevara eller en dresserad apa har helt enkelt inte med saken att göra. Logik, referenser och data smäller högt. Goda avsikter och vacker stamtavla, not so.

Om du är intresserad av att diskutera vilka sakliga skäl det finns att tro på Tamas beskrivning av apatisyndromets orsaker, så kan du stanna kvar. Om du tänker fortsätta tjata om borgare, att det är synd om flyktingbarn (naturligtvis, vem lider inte med dem, och?) och liknande trams kommer tålamodet tryta här. När det blir debatt här försöker vi diskutera saker på allvar, inte på den där Ring P1-nivån. Klarare så?

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

Angående avsikter, tror jag avsikter väger absolut tyngst när en människa tar ställning, argumenterar eller kämpar för något. Vad det sedan handlar om är sekundärt. Sedan tror överlag att socioekonomisk klass förklarar grundvärderingarna: uppväxtmiljö/familjens status -->värderingar-->avsikter-->argumentera/driv. Denna modell kommer man långt med när saker och ting ska redas ut och struktureras, i synnerhet bland akademiker. Däremot är det, erkänner jag, korkat att explicit uttala denna modell iom. att man redan retat upp alla runt omkring en.

Så här ska det sakligt och vetenskapligt diskuteras medicinska orsaker till apatiska flyktingbarn, bland människor som varken är psykologer, insatta, läkare eller läst boken(förutom en)?

Ok, det mest vetenskapliga jag kan hosta fram måste nog vara en ganska bra debatt på tv angående fenomenet, där i princip alla läkare och psykologer som hade haft kontakt med barnen var överens om att det är absurt att påstå att dom fejkar (med undantag för någon gubbe längst upp, som verkade ha en kanske låg trovärdighet i frågan). Misstolkade jag detta?

14 oktober 2009 | Unregistered Commentergustav

Det där är en förklaring till varför någon tror det de tror, men har ingen bäring när det gäller att avgöra om man verkligen har sakliga skäl att tro det man tror. Två olika frågor.

Nej, det misstolkade du inte. Jag har inte sett något som talar för att barnet skulle simulera. Men frågan är faktiskt en liten aning mer komplicerad än så. Annars skulle jag inte bre ut den över fyra, fem poster.

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterPeter S-W

Det lackade mot jul. "Thee Late Show" med David Letterman bjöd på animerad kortfilm med lerfigurer. Scen 1 (av 1):
Tomten och renen Rudolf (med röda mulen) sitter i soffan och tittar på TV. Plötsligt stormar Letterman själv in (även han i lergestalt), stegar fram till Rudolf, tar tag i hans kinder, drar omilt i dem och hojtar entusiastiskt "eeeh-doggy-doggy-doggy-doggy". Sedan tystnar han men släpper inte kinderna. Rudolf tittar med viss svårighet på tomten och frågar likgiltigt "is this guy for real?". Då finner Letterman för gott att storma ut igen, varpå Rudolf lakoniskt konstaterar att "we gotta start lockin' that door".

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterFaster Sven

@Hakan: "invandringen [har] aldrig varit högre än under Alliansens tid vi regeringsrodret".Njaeh, om ser till andelen utlandska medborgare sa okade de med 12442 (73-75), minskade med 4015 (76-81), okade med 78172 (82-90), okade med 13692 (91-93), minskade med 57542 (94-05) och okade med 70128 (06-08). Visst, "utlandska medborgare" ar inte det basta att mata med men SCB listar, av nan anledning, bara invandringsstatistik mellan 98-08 pa deras hemsida.

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterEden

Migrationsverkets statistik över beviljade uppehållstillstånd finns här:
http://www.migrationsverket.se/pdffiler/statistik/tabs1.pdf

14 oktober 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

Nä, mängden utländska medborgare i ett givet ögonblick säger inte så mycket hur stor in- och utvandringen är vid ett tillfälle. Varifrån invandrarna kommer ifrån har en viss betydelse liksom förändringar i svensk lagstiftning. Invandrare från EU-länder blir i mindre utsträckning svenska medborgare liksom invandrare från länder där man inte tillåter dubbelt medborgarskap. Att Sverige ca 10 år sedan började tillåta dubbelt medborgarskap påverkade också mängden som ansökte om svenskt medborgarskap.

Fast detta är ju ett sidospår från ämnet. Det är intressantare att veta varför den svenska debatten präglas (domineras?) av skribenter som skriver oreflekterat för en okritisk publik; dvs. invandringspositiva skribenter bjuder en invandringspositiv publik med massage av deras åsiktsmässiga erogena zoner. Iinvandringskritiska diton bjuder sin publik på motsvarande massage. Någonstans i det hela står vetenskapen och blir ignorerad. Det är ledsamt.

14 oktober 2009 | Unregistered CommenterHåkan

När kommer del 2? :)

20 december 2009 | Unregistered CommenterMJV

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>