Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
tisdag
jul012008

Haken med JAK Medlemsbank

JAK, Jord Arbete Kapital, är en gammal vänsterrörelse som motsätter sig räntebaserad ekonomi. De driver en egen bank i form av en ekonomisk förening, JAK Medlemsbank. I denna bank kan man ta räntefria lån, men får inte heller ränta på insatta pengar. De utlånade pengarna kommer helt ifrån inlånade räntefria insatser, varför banken har en koppling mellan hur mycket man måste spara och hur mycket man kan låna.

Vore det inte för de ideologiska förtecknen, skulle jag säga att detta påminner om bondfångeri. Jag resonerar på följande sätt:

  • Den genomsnittlige medlemmen måste med logisk nödvändighet totalt ha ett lika stort sparande under lika lång tid som vederbörande lånar motsvarande kapital i banken, detta eftersom banken inte sitter på något eget kapital.
  • Den kostnad man slipper för räntan på lånet, dyker istället upp som en alternativkostnad för den ruttna placering det är att ha sina besparingar utlånade räntefritt.
  • Storleken på alternativkostnaden beror dels på inflation, dels på vilka andra placeringsalternativ som finns.
  • Dessutom tillkommer en skattefaktor: ränteavdrag. Räntekostnaden på vanliga bostadslån kan dras av med 30 % i deklarationen. Alternativkostnaden på att spara räntelöst får man bära själv.

När JAK själva redogör för vad deras lån kostar, talar de om en effektiv ränta på ca 2,4 % – detta eftersom de endast räknar på sina avgifter. Därmed gömmer de den substantiella kostnaden för lånet.

Reader Comments (44)

Visst har du rätt. JAK är rent bondfångeri. Skillnaden är dock att JAK inte vill lura någon för pengar, utan de vill bara lura sig själva att ett räntefritt samhälle är möjligt. Det hela kan lite liknas vid de Islamska sukuk (jag veeeet ...) tillgångarna.

Man kan tänka sig en skuggränta som erhålls (men aldrig betalas ut) när du sparar i banken, och som sen betalas när du lånar. Same same, men de har valt att netta dessa intertemporellt. 2.4% effektiv ränta? My ass!

1 juli 2008 | Unregistered Commenterpontus

"Man kan tänka sig en skuggränta som erhålls (men aldrig betalas ut) när du sparar i banken, och som sen betalas när du lånar."

I praktiken innebär väl det att man alltid lånar till rörlig 'alternativränta' (=skuggränta?) i JAK? Eller kanske snarare att insättningen sker till okänd ränta som bestäms när man tar ut lånet.

Det gäller att genomföra sitt sparande när inflationen är låg och plocka ut lånet när den är skyhög.

1 juli 2008 | Unregistered CommenterPeter S-W

Ja vad är skuggräntan? Det verkar som om den inte riktigt är bestämd. Den kan vara 0% (vilket JAK hävdar), eller 100000% - du har ändå förbundit dig att både låna och låna ut samma belopp till samma ränta, för samma tid. Det blir market clearing oavsett, verkar det som.

Jag undrar om man inte - precis som du säger - kan arbitrera via inflationen här. Kanske.

2 juli 2008 | Unregistered Commenterpontus

Ha ha, det vore festligt om det gick att inflationsspekulera mot JAK, tack vare deras principer som syftar till att motverka spekulationsekonomi.

2 juli 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

Fast det stämmer inte riktigt. Man kan låna utan att ha sparat, men då eftersparar man samma belopp som man amorterar, istället för att betala ränta. När man har amorterat klart har man alltså sparat ihop samma belopp som man har lånat. Inflationen kompenseras inte, men man har ändå mer kvar än vid ett vanligt lån.
Visst, man kan ifrågasätta JAK:s idéer, men för någon som behöver skuldsanera lite grand (inte de som kan få skuldsanering m h a staten) kan det här vara ett vettigt alternativ. Nackdelen är att man måste ha säkerhet i fastighet och borgenärer...

7 juli 2008 | Unregistered CommenterAnnika

Annika: "När man har amorterat klart har man alltså sparat ihop samma belopp som man har lånat. Inflationen kompenseras inte, men man har ändå mer kvar än vid ett vanligt lån."

Nix, det har man inte alls. En snabb titt på SEB:s räntor visar att det inte stämmer.

Fast utlåningsränta, tre år: 6,29 %. Ens "eftersparande" placerar man i så fall istället på ett placeringskonto med fast inlåningsränta, löptid på tre år: 5,52 %. Det ger ett gap på 0,77 %, vilket är klart mindre än JAKs "administrativa avgifter" på 2,4 %.

Sammantaget en bättre affär att låna på vanlig bank och sköta sitt eventuella "eftersparande" på ett vanligt placeringskonto. Och då har vi inte börjat räkna på skatteeffekter och inflationsrisk.

Bondfångeri med ideologisk överrock är vad det handlar om.

8 juli 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

men..

Om jag tar ett lån på 100000 på SEB så betalar jag ju samma belopp(ränta, amortering) som jag gör på JAK.
Hur kan jag då dessutom spara ett belopp på SEB.

10 juli 2008 | Unregistered Commentertest

På JAK ska du inte bara amortera lånet, utan *dessutom* spara lika mycket på ett räntelöst konto. Det räntelösa sparandet ersätter räntan du betalar på en vanlig bank. De pengar du lånar räntefritt på JAK kommer ju från någon annan som lånar ut dem räntelöst. Därför räcker det inte med att bara betala tillbaka lånet - då skulle JAK krascha, eftersom de inte har något eget kapital att låna ut.

Min poäng är att det räntelösa eftersparandet i praktiken kostar dig mer än det gör att betala vanlig ränta på lånet på en traditionell bank.

10 juli 2008 | Unregistered CommenterPeter S-W

Hmm, fel av mig!!
Om jag lånar t.ex. 120000 på 10 år så blir det som följer:

SEB ränta 9%
Räntekostnad efter skatteavdrag(10 år):41580:-
Genomsnittlig månadsbetalning 1347:-

JAK
Avgiftskostnad(10 år):15720:-
Månadsbetalning:2130:-

Om jag tar mellanskillnaden per månad
(2130 kr - 1347 kr = 783kr)
och sätter in de på SEB's placeringskonto som idag ger 5,45% ränta så har jag efter 10 år fått 28684:- i ränta.

Slutlig kostnad för JAK: 15720:-
Slutlig kostnad för SEB: 12896:-

Och då räknat på en SEBränta på 9% !!!!

Räknar jag på ett bostadslån från SEB så är det gratis i jämförelse med JAK.

SJUKT!!!

10 juli 2008 | Unregistered Commentertest

FAN VA ARG JAG BLIR! Kan man inte anmäla dem nånstans?

ps. jag har inte lån hos JAK, men det verkade vara bra vid första anblicken ds.

10 juli 2008 | Unregistered Commentertest

Ah, du förstår vad jag menar. Kul! Jag tror att det blir lite överskådligare om vi räknar så här.

1. JAK-lån 100 000 kronor i tre år.
=======================================

Amortering av lånet: 100 000 kronor (så klart)
Avgifter: 3 600 kronor (2,4 % effektiv ränta under 1,5 år. Med rak amortering av lånet lånas ju varje krona i genomsnitt i 1,5 år.)
Eftersparande: 50 000 kronor under tre år (behövs bara hälften så stort eftersparande, eftersom varje krona i snitt amorterats tillbaka efter 1,5 år)

Att betala per månad: 4267 kronor
Kvar efter återbetalat och eftersparat lån: 50 000 kronor sparade


SEB-lån (eller annan traditionell bank
======================================

1. Amortering: 100 000 kronor
2. Räntekostnad: 9435 kronor exkl avdrag (6,29 %, med rak amortering lånas varje krona i snitt 1,5 år)
3. /Frivilligt/ "eftersparande" 1 182 kronor i månaden (5,52 % ränta).

Månadsbetalning: 4 222 kronor
Kvar efter återbetalat lån: 50 000 kronor sparade

Det här är grovt tillyxat. SEB-kalkylen kan göras mer gynnsam genom att först använda sparbudgeten till att amortera bort hela lånet. Jag orkar inte räkna på det. Sedan har vi inte räknat med 30 % skatteavdrag på räntekostnaden. Å andra sidan har vi inte heller räknat med eventuell skatt på avkastningen på sparandet. Men vi har inte heller räknat med möjligheten att förhandla sig till bättre deal med banken, och de andra tjänster och fördelar det har att lägga sina affärer i en riktig bank.

JAK-lånet blir 1620 kronor dyrare, motsvarande en högre alternativränta på 1,62 %. Totalt sett är det alltså ingen bra affär att använda JAK om man släpps in på en vanlig bank.

[Visst kan detta beräknas ännu mer noggrant, men mellan tummen och pekfingret påstår jag att jag landar rätt här.]

10 juli 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag får räntekostnaden till 9582 kr med SEB. Jag får inte 1182 kr i 36 månader att räcka för att bli 50000 kr heller efter 3 år. Jag får att det skulle krävas någonting i stil med 1270 kr/månaden. (Mycket osäker dock på hur den geometriska summan ska ställas upp men inget rimligt alternativ ger att 1182 kr skulle räcka.)

Sammanlagt får jag alltså 4313 kr per månad som kostnad för SEB-lånet, under förutsättning att du vill ha 50000 på ditt konto i slutet.

23 september 2008 | Unregistered CommenterJohan Richter

Och miniräknarens finansprogram verkar också hålla med mig.

23 september 2008 | Unregistered CommenterJohan Richter

Ah, något att sätta tänderna i. Kul! Jag brukar vara ordentlig med att lägga ut mina Excelark på bloggen, men slarvade typiskt nog den här gången. Jag sitter och återskapar uträkningen nu. Återkommer snart. So far ser det ut som att jag ger dig rätt i punkt två, kommer fram till ett tredje svar i punkt 1, och misstänker dessutom att jag eventuellt är en bankskandal på spåren. Stay tuned.

23 september 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

Ok, mina uträkningar finns här (Länk). [Inaktuell version. Se kommentar nedan]

Avgiften för JAK-lånet har jag hämtat från JAKs eget beräkningsverktyg som de har online.

Det finns så mycket intressanta krångelfaktorer i detta att jag blir alldeles matt. Några saker:

- Om man inte /först/ har ett sparande i JAK, utan har tänkt sig att sköta detta samtidigt/efter det att man lånar, så är man tvungen att sätta in lika mycket i sparande som man amorterar varje månad. Det betyder att min modell, där man landar med 50 000 kronor i eftersparande inte är spot on. Man måste spara 100 000 i JAK. Detta talar till JAKs nackdel.

- När man tillämpar JAKs betalningsplan (dock med 50 000 kronor i eftersparande, se ovan) på SEB:s siffror så kommer man att traska hem med över 55 000 kronor på kontot när man är färdig.

- En krångelfråga vad gäller SEB: nu har jag räknat på att man får ränta på sina sparmedel varje månad. Men räntan betalas bara ut en gång om året. I genomsnitt förlorar man alltså 6 månader av ränta-på-ränta när man kontosparar. Stor skandal! Frågan är om det finns sätt att kringå detta eller om det finns andra sparformer där man inte gör den förlusten?

- I inget av fallen har jag tagit med uppläggningsavgifter.

Som du ser har jag kommit fram till ännu högre SEB-siffror än både du och jag landat i tidigare. Skumt! Å andra sidan framstår SEB, som framgår i flik tre, ändå som en bättre affär än JAK. Jag har kanske gjort något misstag, men jag kan inte hitta det själv.

--
Edit: Hittade misstaget i flik 3. Räknar vidare. Spänning följer.

--
Edit 2: Ok, nu har jag försökt vara ordentlig. JAK:s betalningsplan tillämpad på SEB:s räntor ligger i flik 3 - nu med det parallella på 100 000 kronor som krävs i JAK. (Länk till ny version)

23 september 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag tror min miniräknare räknar på en lite annorlunda variant än du gör i första, där man betalar samma summa varje månad som först täcker räntan, och det som blir över amorterar av på skulden. Det kan förklara det lite annorlunda svaret.

I ark 3 tror jag det är ett litet fel i formeln i G23. Det verkar som du har glömt räkna bort räntan också från den månatliga insättningen.

23 september 2008 | Unregistered CommenterJohan Richter

Det är nog första gången jag stött på någon som orkar korrekturläsa mina excelformler. Imponerande!

Det är faktiskt avsiktligt. Min tankefigur var att sparandet görs i slutet av månaden, när lönen kommer och man känner sig förmögen. Därför tickar det inte ränta på den inbetalningen förrän månaden efter.

Hm, visst finns det två olika huvudtyper av avbetalningsplaner - rak ammortering och annuitetslån (har jag för mig). Tror att jag räknade på det förra och du det senare. Men då låter det som om din modell är att föredra.

Fast mest rättvisande är ju ändå att ta JAK-planen och föra över på SEB, som jag gör i ark 3, där SEB ger 2 000 kronor mer i handen (för er som inte orkar titta på arket). Å andra sidan kanske den slanten avdunstar om man tittar närmare på detta med exakta tidpunkter för ränteutbetalningar. Jag blev först idag medveten om att banken lurar en på denna ränta-på-räta sex månader om året.

23 september 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag menade att du beräknar insättningen som 56664,556 - (amorteringen på lånet). Rimligen borde du också dra ifrån räntan på lånet som du också betalar den månaden. Annars blir inbetalningen till banken 16 kr mer den månaden än alla andra månader.

24 september 2008 | Unregistered CommenterJohan Richter

Ah, nu trillade tioöringen ned hos mig. Japp, tackar för rättelsen.

24 september 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

Efter att ha läst en artikel om JAK i lokaltidningen blev jag tämligen intresserad och började fundera på att flytta mitt villalån dit. Efter att ha studerat villkoren och räknat på kostnaderna visade det sig tyvärr inte alls vara så fördelaktigt som det ser ut vid första anblicken, vilket också framkommit i denna bloggpost med kommentarer. Dock får jag säga att det vid större lånebelopp och längre avbetalningstid inte är fullt lika mycket bondfångeri över det hela och att JAK-lånet vid höga räntelägen faktiskt kan vara mer fördelaktigt än ett traditionellt lån och sparande. Eftersom jag ändå gjort en noggrann kalkyl för min egen del tänkte jag dela med mig av den till andra intresserade. Kalkylbladet kan hämtas på: http://anlo.net/jak.xls.

Jag räknade på att låna 1 000 000 kr och betala tillbaka det på 30 år. Enligt JAK skulle jag då få en effektiv ränta på 2,34% vilket bankerna inte kunde slå ens under lågränteperioden 2005-2006. Haken är att jag förbinder mig till att räntefritt spara 1 000 000 kr under samma period. Jag måste också sätta in 6% av lånebeloppet (60 000 kr) som en låneinsats som återfås när lånet är betalt.

Per månad ska jag sedan betala 2778 kr i amortering, 2778 kr i sparande samt 1084 kr i låneavgift för att täcka bankens kostnader. Det tillkommer också en medlemsavgift på 300 kr/år för två personer vilket ger en genomsnittlig månadskostnad på 6665 kr.

Efter 30 år är lånet betalt och jag får ut låneinsatsen på 60 000 kr samt de 1 000 000 kr som jag sparat ihop. (Notera att det inte går att lösa lånet efter halva tiden med de 500 000 kr som då finns på sparkontot, man måste betala av hela lånet innan sparpengarna kan tas ut.) På 30 år har jag betalat 390 240 kr i avdragsgilla låneavgifter och har fått tillbaka 30% av dessa (117 072 kr) på skatten. Totalt har jag alltså 1 177 072 kr i handen.

Säg att jag istället lånar 1 000 000 kr i en traditionell bank. Jag väljer att ha samma fasta månadskostnad som hos JAK (6665 kr), och allt som inte går till att betala räntan används för amortering. Nu är det väldigt svårt att sia om ränteläget 30 år framåt i tiden, men säg att utlåningsräntan i genomsnitt kommer att ligga på 5%. Låneinsatsen på 60 000 kr som behövdes för JAK-lånet sätter jag istället in på ett räntebärande konto, säg att inlåningsräntan i snitt kommer att ligga på 3%.

Den första månaden kommer 4167 kr att gå till ränta och 2498 kr till amortering på lånet. Allt eftersom skulden minskar sjunker även räntekostnaden vilket gör att amorteringen ökar och efter 19 år och 8 månader är lånet betalt. Under denna tid har jag betalat 572 869 kr i avdragsgill skuldränta och fått tillbaka 30% av detta (171 861 kr) på skatten. Låneinsatsen har med 3% inlåningsränta minus skatt under denna tid vuxit till 90 648 kr.

Jag kan nu välja att fortsätta avsätta 6665 kr i månaden under resterande tid som jag skulle ha betalat av på JAK-lånet. Efter 10 år och 4 månader, alltså totalt 30 år, har jag efter att skatten dragits fått ihop 1 034 770 kr på mitt sparkonto. Tillsammans med skatteavdraget på lånet har jag alltså 1 206 631 kr i handen. Vinsten på 29 559 kr jämfört med JAK-lånet är inte mycket i sammanhanget, men det finns en stor fördel med det traditionella banklånet: Jag förbinder mig inte att spara något överhuvudtaget. När lånet är betalt kan jag själv välja om, hur och när jag vill spara mina pengar.

Vilket lån som blir billigast beror till stor del på framtidens ränteläge. Faktum är att om den genomsnittliga utlåningsräntan skulle ligga under 4,09% skulle jag kunna spara pengarna i madrassen - jag tjänar ändå på det traditionella lånet. Om räntan däremot skulle ligga kvar över 5,73% förlorar jag på det traditionella lånet även om jag lyckas få samma höga inlåningsränta på mitt sparande.

För att göra en egen beräkning kan du ladda hem kalkylbladet från http://anlo.net/jak.xls. Fyll i de gula rutorna med lånebelopp, avbetalningstid och räntesatser så beräknas resultatet. Allt tyder på att ju mindre lånebelopp och kortare avbetalningstid man väljer, desto mer lönsamt blir det med ett traditionellt lån.

/Andreas

9 oktober 2008 | Unregistered CommenterAndreas

Mycket intressant kommentar, Andreas. Stort tack!

9 oktober 2008 | Unregistered CommenterPeter Santesson-Wilson

Alla inläggen är mycket intressanta och ses genom den vanliga bankkundens ögon. Detta är i och för sig inte fel men JAK är egentligen inte en vanlig bank och bör därför ses med andra ögon. Det finns först och främst ett idelogiskt ställningstagande att göra huruvida man tycker att räntesytem är något att försvara eller förkasta. Då vi haft en period av enormt låga räntor så minskar naturligtvis det ekonomiska insitamentet till ansluta sig till JAK, det ideologiska består dock.

Det har i flera inlägg ovan sagts att JAK inte har ett eget kapital och det är fel. Det är annorlunda uppbyggt men en viss avsättning finns för just detta ändamål och då JAK har funnits under längre tid finns också ett eget kapital. Om man tänker fortsätta som medlem i JAK så kommer också den avkastning som blir av verksamheten genom olika lösningar naturligtvis till medlemmarnas fördel.

Vi får se hur kostnadsläget hos våra banker förändras när deras omoraliska beteende synas av oss kunder och kapitalägare, jag kan tänka mig att det under en överskådlig framtid är gynsamt att söka sig till JAK.

Jag är själv kund hos Swedbank och har varit det sedan mitt första minutenkort 1988 men jag önskar ofta att jag var modig nog att ta beslutet och byta till JAK. Vi får se hur det blir.

Ps
Mycket stimulerande att läsa ert engagemang i exemplifieringarna och ergumenteringarna. Hit kommer jag att återvända.

17 oktober 2008 | Unregistered CommenterThomas

Jag förstår inte hur du beräknar låneavgiften Andreas för JAK?

7 december 2008 | Unregistered CommenterJohan Richter

Ok...om vi skulle gå från fria fantasier till verkligheten då.
Jag hade ett lån på 140.000 kr i Nordbanken. Jag hade 8 år kvar att betala. Jag bytte det lånet till ett JAK-lån. Jag behöll den höga månadsbetalningen på 4.250 kr. Skillnaden blev nu 2:
1. Plötsligt var hälften rak amortering - och den andra halvan en slags tvångssparande åt mig själv. Detta "tvångssparande" lånade jag ut till bankens andra medlemmar medan jag återbetalade mitt lån.
2. Jag återbetalade allt på 6 år och hade efter dessa 6 år sparat ihop nästan lika mycket åt mig själv.
Det var en enormt häftig känsla att kunna ta ut 130.000 kr drygt och sticka på en jorden-runt-resa. (9.000 kr drygt kostade lånet)

"Lägg nu märke till det, att den ena människan kan se - det som den andra inte ser….var därför inte så säker på Dina ögon." Eleonora i Strindbergs "Påsk"

8 januari 2009 | Unregistered CommenterAnna Gustin

Map Traditionellt lånande/sparande: varför tas inte inkomst av kapital med när förlust av dito tas med?

5 november 2009 | Unregistered CommenterHåkan

Vilken uträkning syftar du på nu?

5 november 2009 | Registered CommenterPeter Santesson

Problemet med räntesamhället är att det varken är ekonomiskt, ekologiskt eller socialt hållbart. Hela systemet bygger på att den med stort kapital lånar ut och kammar hem ränta från den som inget kapital har. Den med kapital blir rikare och den utan kapital blir skuldsatt och fattigare.

Kort och gott bygger systemet på att den rike blir rik på den fattiges fattighet.

9 mars 2011 | Unregistered CommenterViktor

Så samhället skulle bli bättre om de med mycket kapital vägrade att låna ut det till andra, tror du?

9 mars 2011 | Unregistered CommenterPeter

Jag tänker större än så, Peter. Världen måste inte vara lika odemokratisk, orättvis och hearkisk som den har varit hittills. Det kräver ett öppet sinne för att ta emot nya och främmande visioner men läs gärna Per Almgrens tankar om hur ett nytt ekonomiskt system skulle kunna se ut. Och innan någon dömer ut det och säger "Det kommer aldrig att fungera" så tycker jag man ska ställa sig frågan: "Fungerar det system vi har idag?". Nej det gör det verkligen inte. Här är länken: http://www.nordspar.se/allaseko.html

9 mars 2011 | Unregistered CommenterViktor

Viktor, om den fattige blir fattigare av att låna, varför lånar han då?
Ofta används väl lån till investeringar (i utbildning eller boende) som syftar till att räcka för att åtminstone betala igen räntan på lånet?

10 mars 2011 | Unregistered CommenterCamilla

När man säger att dagens system inte fungerar, vad menar man då egentligen? Fungerar sämre än vad? Ett föreställt idealtillstånd som i teorin fungerar perfekt, eller något alternativt ekonomiskt system som i praktisk tillämpning har visat sig prestera bättre?

11 mars 2011 | Unregistered CommenterPeter

Camilla: Faktum kvarstår att den rike prestationslöst tjänar pengar på att äga kapital. Den fattige kan göra en investering men har fortfarande bidragit till att den rike blir rikare.

Om vi inte ständigt lade till pengar i systemet skulle slutligen alla pengar hamna hos den rikaste personen/enheten eftersom det är så systemet är uppbyggt.

Peter: Eftersom det nuvarande ekonomiska systemet inte är hållbart fungerar det inte. Då behöver man pröva något annat. Allt är bättre än ett system som bryter ner både människor och miljö.

11 mars 2011 | Unregistered CommenterViktor

Ni kan räkna i all oändlighet på hur många kronor och ören ni tjänar på att spara här och där och låna hit och dit. Men ni kan aldrig räkna ut hur mycket det är värt att slippa oroa sig för att räntorna ska gå upp, och ni kan aldrig värdera i pengar den kunskap om ekonomi (min egen och i stort) jag har fått genom mina år i JAK och ni vet ingenting om känslan av lycka och lättnad när mina föräldrars lån var avbetalt och eftersparandet släpptes fritt.

Efter 12 år i swedbank hade de amorterat 30 000 på 425 000 kronorslånet och betalat 630 000 i räntor (1 1/2 hus!) Det var inget ovanligt under 80-90talet. Vi gick iaf inte i konkurs som grannen. När hans hus såldes på exekutiv aktion gick vi med i JAK, sålde vårt hus och flyttade till ett billigare bonde utanför stan. Det lånet som blev kvar betalade vi av på 5 (!) år. Vi äger ju vårat hus sedan dess - hur många gör det?

Så visst, räkna på ni men värdet av att bli skuldfri och ha kontroll över sin ekonomi oberoende av räntor och finanskriser går inte att mäta i pengar.

29 april 2011 | Unregistered CommenterKarinMalin

Viktor: Prestationslöst? I stället för att sätta sprätt på pengarna, riskerar den "rike" dem. Där har du den prestation för vilken räntan utgör betalningen.

29 april 2011 | Unregistered CommenterOtto

Otto: Jag kan inte hålla med om att det är en prestation att äga kapital. Det är dessutom inte den rikes pengar som utlånas till den fattige. Bankerna skapar nämligen pengarna ur luften när låntagaren blir beviljad sitt lån. Vid lån skapas två konton; ett med lånebeloppet i kredit och ett med lånebeloppet i debit. Summan av dessa två konton blir noll - inget, nada! Systemet är ohållbart och att tjäna pengar på ägandet av kapital är prestationslöst.

30 april 2011 | Unregistered CommenterViktor

Det brukar bli en frejdig mix av mothugg från JAK-förespråkare. Den här tråden ger ett smakprov.

KarinMalin argumenterar för att JAK-lån visst är lönsamma, även om det är svårt att visa det på papper, för hon har personliga erfarenheter av det. Det låter som om vi pratade om naturmedicin, och att det var svårt att riktigt reda ut orsakssambanden. Alltså, vilka låneformer som är mest lönsamma under specifika villkor kan man räkna ut med papper och penna om man så vill. Finns ingen anledning att sitta och gissa och berätta historier här. När det gäller 80-talet: ja, självklart var räntorna skyhöga, för inflationen var skyhög. Ränteavdragen likaså. Alla förutsättningar måste in i kalkylen.

När den där argumentationen når vägs ände brukar Viktors resonemang dyka upp istället. JAK handlar inte om lönsamhet utan om moral (ok, säg det från början då och sluta låtsas som om det vore en bra affär, som KarinMalin gör)

Viktor, är ditt problem just banker eller är det att någon begär ränta när man lånar ut sitt kapital? I din sista kommentar ifrågasätter du bankerna, men dessa är ju delvis en mellanhand mellan sparare och låntagare. Är det omoraliskt av en sparare att begära ränta för att låna ut sitt kapital?

Varför begär man ränta? Otto nämner en anledning - risk. Men den viktigaste anledningen är väl alternativkostnad. Man kan ha sitt kapital till någonting annat, mer produktivt, än att ha det gratis utlånat till någon annan. Istället för att låna dig min miljon kan jag köpa skog för pengarna och titta på medan det växer. Jag vill förstås ha någonting för att avstå från den möjligheten. Ja, för att bara nämna ett tillspetsat exempel.

Vem skulle övertygas av att systemet är "ohållbart"? Vilket system har hållit längre eller presterat bättre?

30 april 2011 | Registered CommenterPeter Santesson

Det får bli en dubbelkommentar, men jag måste ju ändå fråga. Viktor, om det är omoraliskt med prestationslösa inkomster - är det inte i så fall omoraliskt att äga skog? (Tja, och avlöna skogvaktaren och trädfällaren med en andel av inkomsten från virket och jakträtten.)

30 april 2011 | Registered CommenterPeter Santesson

Jag skulle gärna vilja se lite mindre mothugg och konkreta uträkningar från er med possitiva erfarenhater av JAK banken. jag är själv medlem och sparar, men har ännu inte lånat. Hur kan karinmalin ha SÅ bra erfarenheter, men inte kunna presentera en vettig kalkyl?

19 maj 2011 | Unregistered Commenterolle

Grattis - Du har räknat ut varför inte JAK redan har konkurrerat ut SEB på bolånemarknaden!
Poängen med JAK-banken är inte att den maximerar avkastningen för varje enskild investerare - Ceteris paribus. Poängen är att om alla använde JAK eller ett dylikt upplägg skulle hela marknaden för pengar bli stabilare och mer angenäm att agera på.
Min invändning mot din kalkyl är alternativkostnaden det innebär att tvingas spara räntefritt. Det verkar som att du som låntagare i JAK går miste om ränteintäkter för ditt tvångssparande. Men det finns något annat du kan göra istället för att spara pengarna, låna mer och betala ränta. På så sätt vinner du en konkurrensfördel mot övriga köpare på husmarknaden. Problemet är att du inte är ensam om att resonera så. När tusentals andra gör samma bedömning konkurrerar mycket mer pengar om samma mängd hus vilket får till följd att huspriserna stiger.
Det är bara en jobbig konsekvens av ränteutlåningen. En annan är att räntan sjunker och stiger över tid. Vid stigande räntor finns en nivå där låntagarna hamnar i en situation där de inte har råd att betala sina räntor längre och måste sälja sina hus. Om räntorna fortsätter att stiga måste fler sälja sina hus samtidigt som färre har råd att låna till att köpa hus. Följden är att priserna sjunker i en självförstärkande takt. Det här har högst påtagliga ekonomiska konsekvenser för oss alla och borde på något sätt återspeglas i din kalkyl. Lycka till!

31 maj 2011 | Unregistered CommenterErik Göök

Jag ville genom mitt inlägg nyansera diskussionen om vad som kan ses som lönsamt. Jag vill alltså belysa själva ansatsen till era kalkyler och har inte för avsikt att diskutera uträkningarna (trots att jag såg några faktafel tex vad gäller möjligheten at lösa lån samt det här med skatteavdrag).

Jag argumenterar för att vad som är "lönsamt" är relativt och att det finns många faktorer som bör räknas med när man funderar över sin ekonomi, även om de inte går att sätta ett pris på och därmed inte går att få in i en kalkyl. Slippa oro, känna lättnad när ett lån blir slutbetalt och ha kontroll över sin ekonomi är viktiga faktorer för mig och jag har orsakssambanden helt klara för mig. Min familjs räntefria lån har lett till ekonomiskt oberoende och det är mer värt för mig än de x antal kr som vi eventuellt hade "tjänat" på att försöka maximera våra ekonomiska vinster genom olika manövreringar på den finansiella marknaden.

Jag tycker att JAK är en bra affär, det är definitivt inte på låtsas. Jag kan systemet utantill, vet det mesta om dess styrkor och svagheter. Ni är inte de första under JAKs 40-åriga historia som funderar över det här med "alternativkostnad" och jag vet därutöver att det finns många sätt att tjäna pengar. Är det målet kanske inte ens sparande på något vanligt räntekonto är det mest lönsamma. Eftersparandet kanske kan göras i fonder eller derivat eller något av de nya finansiella instrumenten som kommit på senare år och vinsterna kan bli enorma.

Med allt det här vill jag säga att jag tycker att själva ansatsen till era kalkyler missar poängen. JAK finns inte till för varken snabba klipp eller vinstmaximering men är enligt mig ändå lönsamt. Allt beror på vilken ansats man har och vad som anses vara viktigt.

1 juni 2011 | Unregistered CommenterKarinMalin

När det gäller JAK eller"vanlig" bank så handlar det inte så mycket om ränta hit eller dit utan mera om man tycker att det är ok att tjäna pengar på att "låna ut" något som egentligen tillhör oss alla.
Är man högerdåre så är man... sen finns inget som hindrar att man skor sig på andra !!

5 november 2011 | Unregistered Commentermats-åke hall

Ha ha, ja om du anser att ditt sparkapital egentligen tillhör allmänheten finns förstås ingen anledning alls att begära ränta. Lämna tillbaka pengarna vettja! Mitt sparkapital tillhör däremot mig och därför vill jag få så hög avkastning som möjligt på det. Tänk så olika det kan vara.

5 november 2011 | Unregistered CommenterPeter

Ja det var det jag förstod. Du talar i egen sak. Sparkapital ? Vem har nåt sånt värt namnet... jo precis som jag nämnde så är det högerkillarna med hästsvans som är emot JAK... helt förståeligt att du spyr galla över en solidarisk inte vinstgivande bankrörelse!

11 november 2011 | Unregistered CommenterMats-Åke Hall

Vill bara tacka för en mycket intressant tråd! Har precis pluggat klart och börjar jobba "på riktigt" på måndag och funderar nu på vad jag ska göra av mina pengar. Det här var intressant läsning!

21 februari 2013 | Unregistered CommenterJohan

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>