Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
lördag
maj312008

Det perfekta kriget

Andra världskriget är det bästa kriget någonsin. Utan tvekan – inget annat krig är ens i närheten. Kriget var så perfekt att det framstår som genomregisserat.

  • Tydliga hjältar och skurkar, en bra utgångspunkt.
  • Alla hade jättesnygga kläder, särskilt nazisterna. Herrmodet stod nästan på topp (nådde denna ca 1960) och kvinnorna såg ut som kvinnor. Snygga, romantiska städer att kriga i, dessutom. Det är viktigt med bra dekor.
  • Inte undra på att Discovery Channel envisas med sina Andra världskriget-dokumentärer var eviga kväll. Hur vi än försöker, kommer vi aldrig att kunna överträffa det kriget. Därför kommer det aldrig att bli ett tredje världskrig. Det är inte lönt. Går inte att toppa tvåan.
  • Många olika intressanta vapensystem gjorde att drabbningarna aldrig blev tråkiga. Tidigare krig var ganska enahanda vad gäller vapen, men nu fanns det massor av spännande utrustning, flygplan, fartyg m.m.
  • Kriget fördes i många olika intressanta miljöer. Djungelkrig i Sydostasien, ökenkrig, ubåtskrig, vinterkrig osv., osv… Tänk vilken omväxling.
  • Kriget var tillräckligt jämnt för att vara spännande. Det tog lagom lång tid för de allierade att få övertag, och det var tillräckligt många förvecklingar efter Normandie, för att det fortfarande skulle vara nervpirrande även om man visste hur det skulle sluta.
  • Stora karaktärsskådespelare som visste hur man fäller ett odödligt citat. Tänk: Stalin, Hitler, Churchill och de Gaulle i samma film!
  • Intressanta förvecklingar när Tyskland attackerar Sovjetunionen. Som om orcherna och trollen börjar slåss inbördes.
  • Den perfekta specialeffekten i finalen: världens största Bomb Någonsin detonerar! Wow!!
  • Och sedan upplösningen: sanningen om Fienden uppdagas slutligen och skurkarna visar sig vara Ännu Ondare än någon hade kunnat föreställa sig.

Inte undra på att Discovery Channel envisas med sina Andra världskriget-dokumentärer var eviga kväll. Hur vi än försöker, kommer vi aldrig att kunna överträffa det kriget. Därför kommer det aldrig att bli ett tredje världskrig. Det är inte lönt. Går inte att toppa tvåan.

---
Jag kommer sakteliga att samla ihop vissa kåserande texter som tidigare finns spridda på annat håll. Eventuella déjà vu-känslor är befogade.

Reader Comments (4)

Hm, jag är inte helt överens med dig här, käre vän. Du missar några omständigheter som snarare talar för första världskriget.

1) Det andra var en sequel - låt vara mycket välgjort, men ändå en sequel

2) Första världskriget hade också många coola nya vapen - ubåten, stridsgasen, tanken och flyplanet för att bara nämna de mest uppenbara. Se mitt gymnasiespecialarbete "Nya vapen under första världskriget" för en utförlig diskussion.

3) WW1 var spännande och oklart långt in på sista året - när det gäller WW2 visste man vartåt det barkade redan 1943.

4) Klädmodet var klart snyggare under det första kriget. Jämför bara trenchcoaten (WW1) med motsvarigheten från WW2, duffeln.

5) WW1-litteraturen är klart överlägsen WW2-litteraturen. Det räcker med att nämna författare som Hemingway (Farväl till vapnen), Remarque (Västfronten, Vägen tillbaka, Kamrater), Siegfried Sassoon, Ernst Jünger (I stålstormen), Robert Graves (Farväl till alltihop) och så vidare.

31 maj 2008 | Unregistered CommenterStardust

HAHA Så sant :) Tack för en bra blogg!!

1 juni 2008 | Unregistered CommenterJakob W

Stardust: Jag hör vad du säger, men jag tycker att du missar några väsentliga skillnader som talar för VK2. Visst kom det nya vapensystem i VK1, men bortsett från stridsgasen var de i sin linda och underutnyttjades. 1VK:s pansartaktik var rena skämtet jämfört med blixtkriget, flygstriderna var trams osv. Skyttegravskriget är lite långtråkigt också, jämfört med dynamiken under 2VK. (En som var där upplevde det kanske lite annorlunda.)

Trenchcoat? Inget fel på den, men kom igen. Inget kan mäta sig med nassemunderingarna. Släng dig i väggen, Darth Vader!

Och sedan har 1VK ett grundproblem som inte kan förbigås: alldels för komplicerad intrig. Vad handlade skiten om? Varför började kriget? Rörigt, oklart, komplext. Tvåan hade en mycket tydligare handling. Det händer ibland att tvåan överträffar ettan - se bara på Gudfadern-filmerna.

---
Jakob: :-) Välkommen hit!

1 juni 2008 | Registered CommenterPeter Santesson

Vill också nämna att hjälten slog sig i lag med skurken för att bekämpa den Ännu Större Skurken. Moralisk tveksamhet och ständig misstänksamhet mot den andres avsikter. En dramaturgisk klassiker!

Det jag kan tycka är lite misslyckat är att det fortfarande var en massa bråk i Asien efter att Berlin fallit. Och där var det inte det minsta spännande, utan bara tråkig envishet från japanernas sida. Som en Bondfilm som drar ut en halvtimme till efter att mister Goldfinger redan dött.

24 juli 2008 | Unregistered CommenterThomas

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>