Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag
söndag
feb172008

Alla dessa diagnoser

Maciej Zarembas lysande artikel om kränkningsinflationen och lipsilleriet på Lärarhögskolan i Stockholm väcker minnen från min tid som universitetslärare. På många sätt var det en mycket trevlig erfarenhet. Studentkontakten kan vara enormt stimulerande, det är roligt att föreläsa och det värmer hjärtat varje gång man hör en tioöring trilla ned i en nyfiken hjärna. En tråkigare sida av undervisningen visade sig när det var dags  att examinera. Då dök diagnoserna upp bland underkända studenter, till största delen ”dyslektiker”.

sjukling.jpgFör att spara luft åt förutsägbara åsiktspoliser med en gång: Ja, jag känner givetvis till att det verkliga handikappet dyslexi existerar, och offentlig verksamhet bör givetvis inom rimliga gränser anpassas för att göras tillgänglig även för folk som inte är skapade enligt standardplan 1A. Fina fisken. Men diagnoser som dyslexi och ADHD är sedan länge shanghaiade, bortförda från sin medicinska hemvist, och har ställts i det allmänna lipsilleriets tjänst (en inflation som skulle göra mig rasande om jag vore en verklig dyslektiker). En gång i tiden, när en spade fortfarande kallades för spade, kunde läraren säga till föräldrarna att lille Kalle är dålig i svenska och bråkar på lektionerna. Idag skulle man säga att han har dyslexi och en släng av ADHD. Felanvändningen av begrepp som dyslexi förvanskar ordet till en skonsam synonym för ”intellektuellt lågpresterande”, väsenskild från begreppets korrekta, medicinska användning. Alla dyslektiker stavar illa, men om alla som stavar illa befordras till dyslektiker saknar ordet mening.

Självdiagnosticerad dyslexi var som sagt den vanligaste åkomman bland underkända studenter, men floran av handikapp var ganska brokig. Den märkligaste diagnos jag hörde åberopas för att få särskild examinationsform var dåligt minne. Ett par veckor före tentamen förklarade studenten att hon hade en sjuklig minnesstörning. Om en frisk person har, säg, 10 ”minnesenheter”, hade hon med sin speciella störning blott 2–3 enheter.  Därför bad hon om att examineras i särskild ordning anpassad för hennes handikapp. Om jag i förväg talade om exakt vilka frågor som skulle komma på tentamen, kunde hon nöja sig med att memorera just denna del av kurslitteraturen. Jag frågade hur hon såg på rättvisan i detta, med tanke på att andra studenter förväntas behärska all kurslitteratur. Svaret kom med en hastighet som skvallrade om repetition: ”Rättvisa?! Hur rättvist är det att jag har dåligt minne, då?”

Svaret väcker i och för sig en intressant fråga. I rådande system berättigar viss typ av mental oförmåga till särskilt stöd, medan annan oförmåga inte gör det. Dyslexi – jajamensan. Dåligt minne – glöm det. För att inte tala om dåligt förstånd. Utan att ifrågasätta att handikappstöd kan vara välmotiverat, kan man ändå fråga sig hur och varför gränsen dras just där den gör.

Reader Comments (3)

Ett synnerligen vanligt förhållande som många gånger glöms bort: Om A, så B, men om B inte A.
Kanske är det så många som sammanblandar lässvårighet med dyslexi eftersom det är bekvämt. Zarembas artikel verkar leda peka på att detta är en av anledningarna till varför det gått som det gått på lärarhögskolan.

18 februari 2008 | Unregistered CommenterJoakim Nilsson

Zarembas andra artikel i serien publicerades idag, också mycket upprörande. Vad sysslar ledningen på Lärarhögskolan med egentligen?

18 februari 2008 | Unregistered CommenterStardust

Brukade själv fascineras av klasskamrater i grundskolan så åberopade den, helt klart exogena, åkomman "skoltrött". Det köptes totalt, av både föräldrar och lärare!

(inte naturligtvis medelst betyg, men genom slapphänthet)

"Om A, så B, men om B inte A."

Härlig logisk kontradiktion. Tror du menar "Om A så B, men B implicerar inte nödvändigtvis<\i> A"

18 februari 2008 | Unregistered Commenterpontus

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
Some HTML allowed: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <code> <em> <i> <strike> <strong>