7 november 2008 ·
12 svar Samhällsvetenskapens fundamentala misstag (ett saknas!)
Alla sociala interaktioner kan reduceras till tre grundläggande slag: byten (dvs. frivilliga transaktioner), övertalning (dvs. preferensförändring och informationsöverföring) och tvång (dvs. våldsanvändning). Ekonomisk analys fokuserar på sociala effekter av byten, sociologisk analys fokuserar på sociala effekter av övertalning (a.k.a. socialisering) och statsvetenskaplig analys fokuserar på sociala effekter av våldsanvändning (a.k.a. stater). Så, där har vi samhällsvetenskapen i ett nötskal.
Med tre grundläggande relationer följer att det finns tre grundläggande sätt att bortse från sociala realiteter, tre fundamentala misstag. Och mycket riktigt ser vi exempel på sådana försök att driva reduktionen ännu längre.
- Konstruktivistisk analys försöker lyfta bort byten, och analysera alla samhällsfenomen i termer av övertalning och tvång.
- Strikt neoklassisk analys försöker lyfta bort övertalning, och analysera alla samhällsfenomen i termer av byten och tvång.
Sådana försök leder till att man pressar in samhällsfenomen i analysramar som är uppenbart otillräckliga (ekonomiska kriser som sociala konstruktioner, religiös tro som nyttomaximering). Det verkar inte gå att komma under tre med något slags realism i behåll.
Sakta i backarna, protesterar den vakne läsaren. Det där var bara två exempel. Det tredje misstaget skulle vara analysinriktningar som bortser från existensen av tvång och analyserar allting i termer av övertalning och byten. Men finns det konkreta exempel på detta, eller har vi måhända hittat en nisch för nästa teoretiska modenyck?









Reader Comments (12)
Är det inte just precis det vänsteranarkister gör? Dom ser visserligen våldet nu, men efter nån slags revolution skall folk vara snälla och våld skall inte förekomma. Samhället skall fungera ändå, genom övertalning.
Fast jag skulle påstå att många av dom inte ens ser byte som en transaktion, det är BARA övertalning, så det kanske inte är rätt ändå.
Där har vi det!
Då var analysmodellen färdig, alltså. :D
Kolla Deidre McCloskey: där har vi ett frö till det du är ute efter tror jag, när hon pratar om (den glömda) betydelsen av "sweet talk" i ekonomin (och transaktionerna)- därmed övertalning på fredlig väg.
Själv tror jag mer på att i en och samma analys få in fler perspektiv. Allt för att verkligen säga något om verkligheten. Men det är ju jag det...
Vänsteranarkism är väl en politik värdering och inte en samhällsvetenskaplig metod?
Det faktum att du bara hittar två fundamentala misstag, kanske tyder på att jag hade rätt: det finns bara två krafter: Våld och övertalning!
Men anarkismen gör ju också en analys av vad som är politiskt möjligt i Utopia -- och där ser de en värld av sociala relationer utan tvång.
här får du en länk av mig:
http://www.deirdremccloskey.com/pubs/revsby/galbraith.php
slit den med hälsan! :)
MJV: Tackar, tackar. Går inte Deirdre för långt åt andra hållet där, och försöker reducera alla byten till retorik?
"Går inte Deirdre för långt åt andra hållet där, och försöker reducera alla byten till retorik?"
Jag tror det är för att göra en pedagogisk/retorisk poäng. Om hur mycket retoriken betyder i förhållande till hur lite uppmärksamhet som ägnas åt detta.
Underhållande läsning är det i alla fall :)
Klart underhållande. Eftersom samhällsvetenskapens fundamenta är så självklara (byten, övertalning och tvång) kan man bara göra sig intressant genom att förneka något av benen.
(Hm, tror ärligt talat inte att det stämmer. Men det lät kul, så jag skrev det. :b )
Det är väl vad Habermasianer har gjort i ett par-tre decennier: försökt lyfta bort tvång och analysera alla samhällsfenomen i termer av övertalning (konsensusorienterad deliberation) och byten (kompromissorienterat köpslående).
Konkreta exempel på tredje misstaget är de "analysinriktningar" som i USAs agerande ser enbart övertalning och byten och inte beaktar det våld som denna stat använder i sina social interaktioner.
Nationalekonomin behandlar bara övertalning och byten, inget är tvång. I så måtto tvånget finns är det en imperfektion.