Santesson – Reformpolitikens strategier (Atlantis, 2012)

Alldeles utmärkt – beskriver bra förutsättningarna för politisk reformverksamhet.” Lars Tobisson, moderat nestor

Jätterolig läsning … Riktigt intressant … Boken flyttar fram kopplingen mellan statsvetenskapens resultat och det politiskt användbara.” Ursula Berge, Samhällspolitisk chef, Akademikerförbundet SSR

Pressröster om boken
Dagens Industri
Svenska Dagbladet
Svensk Tidskrift

utgående

The end comes when we no longer talk with ourselves. It is the end of genuine thinking and the beginning of the final loneliness. The remarkable thing is that the cessation of the inner dialogue marks also the end of our concern with the world around us. It is as if we noted the world and think about it only when we have to report it to ourselves.

Eric Hoffer 

Sök på inslag.se:

  Vänta…
twitter
politik
popsociologi
fler inslag

Entries by Peter Santesson (1028)

torsdag
nov082007

Underjorden

Världsrymden och världshaven brukar nämnas som vår tids sista Terra incognita. Det finns en annan bortglömd kandidat, nämligen underjorden. Jules Vernes tänkta resa mot jordens medelpunkt har inte precis blivit verklighet. De djupaste gruvorna är idag nere på 3 700–3 800 meter. Det är förvisso en bit ner, men djupen är småpotatis med tanke på att jordskorpan är 3 till 5 mil tjock på kontinenterna.

Underjorden kan bli politisk. En sådan situation är när marken ger vika. Malmberget är känt för Gropen som under dryga fyrtio år, meter för meter, har tuggat i sig staden. Den av gruvgångar underminerade marken har störtat samman, och där hus och gator tidigare låg finns idag ett 250 meter djupt hål.

Underjorden kan också börja brinna. Stenkolen kan fatta eld i kolgruvor, och om branden väl har fått ordentligt fäste i berget går den inte att släcka. Gruvsamhällen förvandlas till spökstäder där röken sipprar fram genom asfalten på de tomma gatorna. Det tar decennier innan sådana ådror brunnit ut.

Visst gör sig underjorden bra på film, men realismen brister. Morias gruvor i Sagan om ringen är ett bra exempel. Dessa gruvor var så stora att det tog dagar att vandra genom dem. Saken är bara att en gruvas invändiga volym av nödvändighet motsvaras av ungefär samma gigantiska mängd stenskravel utanför gruvöppningarna. Berg upplöses nämligen inte i tomma intet när man hackar och spränger det. Morias båda öppningar var dock helt fria från skravel. Tolkien var nog inte närmare bekant med verkliga gruvor.

Med detta sagt, framstår dock inte utforskandet av underjorden som ett angeläget projekt. Det är nog mest bara sten. 

---

Uppdatering 2007-11-24, 00:17

Natures nyhetssida har nu rapporterat om att man i Kina lyckats släcka en underjordisk kolbrand som rasat i 50 år. Artikeln nämner världens äldsta kända kolbrand, The Burning Mountain i Australien, och bjuder vidare på en intressant statistisk uppgift:

Künzer and her colleagues have estimated that all the coalfield fires in China account for less than 0.3% of human-induced annual CO2 emissions. That doesn’t sound like a lot, but it is equivalent to about half the CO2 emitted by cars in the United States annually, says Künzer.

 

måndag
nov052007

För en effektivare parkeringsmarknad

Svårt att hitta p-plats i city? Ibland är marknaden för p-platser i kraftig obalans. Priser långt under bilisters betalningsvilja skapar rader av sakta glidande bilar i jakt på en lucka. Här finns pengar att tjäna för den påhittige.

Följande kulturella reform vore intressant. En bilist som haft turen att få en mycket attraktiv p-plats, och som skulle vara beredd att ge upp denna till rätt pris, tänder varningsljusen på den parkerade bilen. I vindrutan placeras en lapp med bilistens mobilnummer, begärt pris på p-platsen samt tid som krävs för att kunna flytta bilen. (Detta kan man bara göra om man ändå ska befinna sig i närheten av bilen.) I samband med stora folkfester som skapar parkeringselände borde det kunna finnas ett icke-försumbart intresse för sådan svarthandel.

En annan möjlighet har balkongståare – dessa mystiska farbröder och damer som hänger på balkongen och i vardagsrumsfönster under dagen. Med utblick över gatans p-fickor skulle balkonståare kunna gps-tagga alla lediga p-platser. Dessa taggar skulle sedan säljas som points of interest som kan laddas ned till bilens gps. Klockren tjänst för den moderna bilisten.

Hur kan p-bolagen kontra? Varför inte införa dynamisk prissättning på p-platser? I takt med att antalet lediga platser sinar höjs priset automatiskt, så att det alltid finns kvar någon ficka för den verkligt desperata bilisten. Det systemet är att föredra framför dagens alternativ: en olaglig, potentiellt trafikfarlig parkering till priset av upptäcksrisk multiplicerat med 500 kronor i böter.

Page 1 ... 111 112 113 114 115