Det nya ledarskapet – Chefen som besviken kund

Det finns ingen ytterst ansvarig. Den nya ledaren är en åskledare som skadeslös absorberar kritik och leder den nedåt. Alla är besvikna, skulden är delad.

Den gamla tidens chef var den främsta representanten för sin organisation. Det kunde vara otacksamt för chefen när organisationen underpresterade, eftersom detta chefsskap innebar att organisationen ställdes till svars genom sin chef – både internt och externt. Dels stod de underlydande till svars inför sin chef internt i organisationen, dels stod chefen i sin tur till svars inför omgivningen som betraktade chefen som en ambassadör som förkroppsligade den kritiserade organisationen. Fördelen var ordning och reda.

Den nya ledaren har genom medieträning (eller Gud vet hur) lärt sig att peta ut russinet ur kakan. Inflytandet över organisationen behåller chefen, men hon vill inte längre ställas till svars utåt.  Personer i ansvarig ställning kliver numera upp på läktaren och ger besvikna publikkommentarer över verksamhet inom deras eget fögderi.

Click to read more ...

Vi har i varje fall inte rambeskattning

I åtstramningstider är det praktiskt med rambudgetering. I budgetbeslutet sätter man bara kostnadsramarna – och de krymper – men delegerar ansvaret för att omsätta åtstramningen i konkreta nedskärningar nedåt i organisationen. Det är ju så mycket lättare att besluta att man ska spara än att enas om precis vad det är man ska spara in på.

Att använda sig av sådana rambeslut gör man ofta på budgetens utgiftssida, men däremot inte på intäktssidan. Skatter och avdrag preciseras ordentligt, där delegeras inte några ramar nedåt. Är inte det ett lite märkligt förbiseende, när rambeslut är så praktiska?

Click to read more ...

Vart tog jobben på Kodak vägen?

En idé som är så intuitivt självklar att den är omöjlig att utrota går ut på att maskiner och tekniska framsteg tar jobben ifrån oss. Man stöter på tanken överallt, även hos smart folk som bara inte råkar ha funderat så länge på ekonomiska frågor. Ta detta exempel som levereras av Jaron Lanier, en gammal datorpionjär:

At the height of its power, the photography company Kodak employed more than 140,000 people and was worth $28 billion. They even invented the first digital camera. But today Kodak is bankrupt, and the new face of digital photography has become Instagram. When Instagram was sold to Facebook for a billion dollars in 2012, it employed only 13 people. Where did all those jobs disappear? And what happened to the wealth that all those middle-class jobs created?

Frågan han ställer är alldeles utmärkt. Naturligtvis börjar man undra vart dessa jobb tog vägen och vad som hände med allt det värde som låg i Kodak. Men bara för att frågan är riktigt bra betyder det inte att den inte går att svara på.

Click to read more ...

Skattekraften här och där

Det började med att jag skulle skriva krönikor i Dalarnas tidningar, och bestämde mig för att läsa in mig lite på regionen. Jag fastnade för den socialdemokratiska enpartistaden Borlänge, och det ena ledde till det andra. I helgen bidrog jag med en ledare om stadens ekonomiska utveckling, vilket väl i praktiken får ses som min debut i Borlänges kommunalpolitiska debatt. Kanske en smula märkligt med tanke på att jag aldrig bott i stan. Men om man nu intresserat sig för en ort och engageras av vad som sker där, kan man ändå ha något att bidra med.

Borlänge är en av de städer som har problem med en långvarig ekonomisk nedgång. Den syns om man tittar på hur skattekraften har utvecklats i kommunen – det vill säga hur stora beskattningsbara inkomster som invånarna har i genomsnitt. Vad har Borlänges politiska ledning för plan?

Click to read more ...

Mottagande och självbestämmande

Regeringen föreslår att kommuner ska kunna tvingas att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Förslaget är ett steg i rätt riktning. Men intressant är det att läsa om hur ansvarigt kommunalråd i Solna – som tar emot ensamkommande barn – är positiv till förslaget och uttalar sig till TT:

Att ett 60-tal kommuner i dag inte har avtal om att ta emot ensamkommande flyktingbarn är inte hållbart, säger Solnas kommunalråd Lars Rådén (M).

– Det viktiga måste ju ändå vara att vi gör ett bra mottagande för barnen som kommer hit, snarare än att värna om kommunernas självbestämmande.

Bra mottagande är viktigare än självbestämande, och det är inte hållbart att kommuner avstår från mottagande, är budskapet från Solna. Men hur i all världen ser man då på mottagandet av vuxna asylsökande i Solna? Denna kommun hade nämligen inget avtalat mottagande 2012 (Migrationsverket, pdf). Anser Solna att de borde tvingats till detta då det är mer prioriterat än kommunens självbestämmande?

Expansionen av antalet högskolelärare

Debatten om fallande studentprestationer i högskolan har tagit fart. Många tänkbara förklaringar diskuteras. En faktor som brukar lyftas är effekten av att antalet studieplatser ökat så mycket. Om en allt större del av årskullarna läser på högskolan kommer också variationen mellan högsta och lägsta studieförmåga bland studenterna att öka. Studenter kommer med olika förutsättningar, och ju mindre selektion som sker desto lägre blir både snitt- och lägstanivån bland studenterna. Detta är inte särskilt trevligt att tala om, men sambandet är nog ofrånkomligt.

Något som däremot inte diskuteras är att antalet högskoleanställda också har genomgått en kraftig expansion. Ökningen från 1980 till 2010 är mycket stor.

Statistiska Centralbyrån - ”Personal vid universitet och högskolor 2011”, sid. 4.

Prestationsförmågor och förutsättningar varierar bland studenter. Om prestationen sjunker när man ökar intaget därför att selektionen försvagas, frågar man sig om inte samma förlopp borde sättas igång när antalet högskoleanställda ökar mycket kraftigt. Kan man öka antalet högskolelärare kraftigt utan att samtidigt försvaga konkurrensen om dessa anställningar?

Källkritik och bröderskapsrörelsen

För eller senare drabbas man av den nyttiga men obehagliga insikten att även uppburna personer ibland inte riktigt vet vad de pratar om, eller agerar på basis av förvånansvärt skralt underlag. Soppan med Socialdemokraterna och Islamiska förbundet kan ha varit nyttig på det sättet – som en titt in i korvfabriken. Händelseförloppet säger mycket om hur ostadiga de interna processerna i Socialdemokraterna är. Men det finns mer att lägga märke till.

Ett ord som flutit runt en del senaste dagarna är ”källkritik”. Man måste ju vara källkritisk. Det är professor Ulf Bjereld, som efter ett dopp i arkiven kom tillbaka och beskrev Islamiska förbundets omtalade artikelsamling på följande vis.

Click to read more ...

Och vad är FIOE?

Updated on 14 april 2013 by Peter Santesson

Är Islamiska förbundet i själva verket en tämligen ordinär, alls icke remarkabel muslimsk organisation vars ordförande nu helt skamligt har misstänkliggjorts? Marie Demker skriver, förstås i sak korrekt, att IFiS inte har några egna ”stadgar” om familjen utan att det omtalade dokumentet var en översatt religiös liten skrift. Hon förklarar vidare:

Islamiska förbundet är en del av en europeisk islamsk rörelse, förenad i Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE). En rörelse som enats om ett helt annat fördrag kring islams roll i de europeiska samhällena, en roll som man uppfattar som inkluderande, integrativ och konstruktiv. På konsultsvenska skulle vi nog kunna kalla det ett ”visionsdokument”…

Ja det låter både vagt och harmlöst, eller hur? Konsultsvenska och något torftigt visionsdokument. Nästan som Svenska kyrkan eller något. Men om man nu ändå sitter vid datorn kanske man blir nyfiken på vad det där FIOE är för en organisation. Det finns lite väl många självutnämnda experter ute på isen nu, så låt oss konsultera någonting mer auktoritativt. Jag läser i boken The New Muslim Brotherhood in the West av Lorenzo Vidino, utgiven på Columbia University Press 2010. Det känns som en skapligt solid källa.

Click to read more ...

Islamiska förbundets gymnasieskola

Stefan Löfven har sannerligen inte mycket till övers för Islamiska förbundet. Han fastslog i Expressen igår:

Det underlag jag har tagit del av visar att Islamiska förbundets värderingar inte är förenligt med våra värderingar gällande exempelvis kvinnosynen och mäns och kvinnors lika rättigheter.

Om man, till skillnad från socialdemokraternas valberedning, besöker Islamiska förbundets hemsida, blir man varse att förbundet driver en handfull konfessionella friskolor. Ingen större nyhet. Och ingen som söker sig till en konfessionell friskola torde vara omedveten om vad det handlar om för skola. Fritt val.

Men om en skola har kopplingar till Islamiska förbundet och det inte framgår av skolans information? Kan det verkligen finnas en skola som har sådan koppling utan att det märks?

Click to read more ...